Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik.

The purpose of this study is to investigate how the legal protection against sexual harassment at work functions, and where to draw the line. The study is limited to focus on the sexual harassment directed at women from men, because it usually occurs that way even though only a few report the incidents. The results are discussed from a gender perspective on how the distribution of power is between men and women as a way to explain sexual harassment.Sexual harassment is currently protected by the discrimination law and the EU principle of equal treatment for men and women. For a behavior to be considered as sexual harassment it has to be unwanted by the receiving party and the person practicing the harassments must be aware that the behavior is perceived as offensive. The behavior shall be of a sexual nature and contribute to a disadvantage for the victim in the form of a violation of that persons integrity.It is the victim that determines whether the behavior is perceived as sexual harassment or not, what one person believes is a friendly behavior may be perceived as offensive by another. Therefore, it becomes difficult to know where to draw the line, it is not defined in law and it is a subjective assessment. There are some behaviors that clearly are sexual harassment, but when it's not as clear, a notice is needed to the person performing the harassments. If the behavior continues after the warning it counts as sexual harassments.It is the employer's responsibility to ensure that sexual harassment doesn’t take place in the workplace and to investigate the incidents when it occurs. Only the employer can be held accountable in court for not fulfilling its investigation duty. A worker can’t be sentenced for sexual harassment if it doesn’t involve serious crimes which are regulated in the Penal Code.Sexual harassment is usually carried out by men against women and is therefore an important gender issue. Sexual harassment must be understood from a gender power perspective and it’s a way to maintain gender power relations between the sexes, where men have the power and are superior to women. The creation of gender power relations are both conscious and unconscious and maintained from both men and women, where sexual harassment is only a small part of a larger societal problem. / Syftet med denna studie är att utreda hur det rättsliga skyddet mot sexuella trakasserier ser ut i arbetslivet idag samt var gränsen går. Studien är avgränsad till att endast fokusera på de sexuella trakasserier som riktar sig till kvinnor från män, då detta förekommer i störst utsträckning även om få anmäler. Resultatet diskuteras sedan ur ett könsmaktsperspektiv då detta är ett sätt att förklara företeelsen sexuella trakasserier mellan män och kvinnor.Sexuella trakasserier skyddas idag genom diskrimineringslagen och genom EU-rättens lika-behandlingsprincip. För att ett beteende ska räknas som sexuella trakasserier ska det vara oönskat från den mottagande parten och den som utför trakasserierna ska ha insikt i att beteendet uppfattas som kränkande. Handlingarna ska vara av sexuell natur och bidra till ett missgynnande för den drabbade i form av en kränkning.Det är den utsatta som avgör om handlingarna uppfattas som sexuella trakasserier eller inte, det som en person uppfattar som ett vänskapligt beteende kan uppfattas som kränkande av en annan. Därför blir det svårt att veta var gränsen går, det definieras inte i lagtexten och det är en subjektiv bedömning. Det finns handlingar som uppenbart är sexuella trakasserier, men när det inte är lika enkelt behövs en tillsägelse till den som utför trakasserierna, fortsätter beteendet även efter anmärkningen är det att räkna som sexuella trakasserier.Det är arbetsgivarens ansvar att se till att sexuella trakasserier inte förekommer på arbets-platsen och att utreda händelserna när de ändå uppkommer. Endast arbetsgivaren kan ställas till svars inför domstol för att inte fullgjort sin utredningsplikt, en arbetstagare kan inte dömas för sexuella trakasserier om det inte rör sig om grövre fall som är reglerade i brottsbalken.Sexuella trakasserier sker oftast från män mot kvinnor och är därför en viktig jämställdhets-fråga. Sexuella trakasserier måste förstås ur ett könsmaktsperspektiv och ett sätt att behålla könsmaktsordningen mellan könen, där männen har makten och är överordnade kvinnorna. Skapandet och behållandet av könsmaktsordningen sker både medvetet och omedvetet från båda könen, där sexuella trakasserier bara är en liten del i ett större samhällsproblem.

Denna uppsats skildrar synen på våld och kön och dess samband utifrån Europarådets konvention om avskaffande av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Sveriges nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att granska dessa teman i texterna ges en aning kring vilka perspektiv som texterna utgår ifrån. Valet av perspektiv och utgånspunkt när det kommer till att jobba med att bekämpa våld i nära relation är av stor vikt och kan vara avgörande i åtgärdernas effektivitet och träffsäkerhet. Våld i nära relation är ett väldigt komplext ämne som innehåller flera olika parametrar att ta hänsyn till och debatten om ur vilket perspektiv man bör se frågan ur har pågått under lång tid. För att kunna tillgodose de åtaganden som en ratificering av konventionen innebär bör det innebära att det krävs att anta ett samstämmigt eller i alla fall liknande förhållningsätt i frågan som det som framkommer i självaste konventionen. Uppsatsen har för avsikt att göra en bedömning om så är fallet med upprättandet av den nationella strategin. / This essay depicts the vision on violence and gender and the connections between them from the perspective of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence and Swedens national strategy against mens violence against women and honour related violence and oppression. By reviewing these themes in these texts it will show an idea of what perspectives the texts assume. When it comes to working towards elimination of domestiv violence it is of great importance what kind of perspective that is choosen to work from and can be crutial to the actions effectivness and accuracy. Domestic violence is a complex subject and contains several diffrent parameters to take into account and the debate about what perspective to adapt has been going on for a long time. To be able to accommodate the commitments that a ratification of the convention implies the adoption of a unanimous or at least simiar approach in the matter as the convention should be needed. This essay aims to asses if thats the case with the national strategy.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som socionomer sannolikt kommer att möta i sitt yrkesliv, oavsett inriktning. En förutsättning för att ha kompetens att göra det är att man har tillräcklig utbildning i ämnet, både för att den våldsutsatta ska få en bra upplevelse och rätt stöd, men också för den yrkesverksammas skull. Syftet med den här studien är att undersöka hur utbildning om våld i nära relationer ser ut för svenska socionomstudenter, detta görs genom att studera närvaro, omfattning, och utformning av kunskapsmål om våld i nära relationer i kurs- och utbildningsplaner från socionomprogram på tio universitet och högskolor utifrån ett könsmaktsperspektiv och intersektionalitet.   Kurs- och utbildningsplaner från tio socionomprogram i Sverige har inhämtats och studerats kvantitativt för att se hur många lärosäten som undervisar om våld i nära relationer. Kursplanerna har analyserats kvalitativt för att ta reda på vilken typ av kurser som har kunskapsmål om våld i när relationer och hur formuleringar används för att rama in kunskapen om våld. Detta sätts i sammanhang och diskuteras utifrån vilka konsekvenser närvaro eller avsaknad av utbildning om våld i nära relationer kan få för socionomstudenter, och våldsutsatta personer de möter efter avslutad utbildning.  Resultaten visar att det finns stora variationer i hur olika lärosäten valt att inkorporera utbildning om våld i nära relationer, främst i kursplanerna. Det skiljer både i omfattning, typ av kurser som innehåller kunskapsmål om våld i nära relationer, val av formuleringar, och vilket teoretiskt perspektiv som går att utläsa i dem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld av män i nära relationer beskriver sina erfarenheter och hur det kan förklara svårigheten att lämna den våldsamma relationen. Datamaterialet består av fyra kvinnors självbiografier som analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar på att mäns våld i nära relationer är en komplex problematik som kan ses utifrån olika perspektiv och påverkas av olika faktorer. Det framgick att den våldsform som samtliga kvinnor blev utsatt för var psykiskt våld men det framkom även att det psykiska våldet kombinerades med någon annan form av våld och att de olika våldsformerna förstärkte varandra. Merparten av kvinnorna gav uttryck för beskrivningar som är förenlig med normaliseringsprocessen men resultatet av analysen påvisade att det inte alltid behöver vara så. Det känslomässiga bandet som skapas i relationens inledning har en betydande faktor genom hela relationen och är en förklaring till varför kvinnan stannar kvar i relationen. Utifrån kvinnornas beskrivningar av det upplevda våldet kan mäns våld mot kvinnor i nära relationer tolkas som ett uttryck för makt, kontroll och dominans över kvinnan. / The purpose of this study is to investigate how women who have been subjected to violence by men in close relationships describe their experiences and how it can explain the difficulty of leaving the violent relationships. The data material consists of four women's autobiographies that has been analyzed based on a thematic method of analysis. The result shows that men's violence in close relationships is a complex problem that can be seen from different perspectives and influenced by various factors. It emerged that the form of violence that all women were exposed to was psychological violence, but it also emerged that the psychological violence was combined with some other form of violence and that the various forms of violence reinforced each other. Most of the women expressed descriptions that are compatible with the normalization process, but the results of the analysis showed that this does not always have to be the case. The emotional bond that is created in the beginning of the relationship has a significant factor throughout the relationship and is an explanation for why the woman stays in the relationship. Based on women's descriptions of perceived violence, men's violence against women in close relationships can be interpreted as an expression of power, control and dominance over the woman.