Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll. Samtliga intervjupersoner beskriver också sina arbetsplatser som överbelastade och de kan alla bevittna att den absoluta merparten av de socialsekreterare de känner till arbetar under hög press och under ohållbara omständigheter. Alla intervjupersoner efterlyste mer praktisk kunskap från universiteten, då de tror att detta skulle ha hjälpt dem i deras nuvarande yrkesroll och även som ett preventivt medel för att minska ökad stress och utbränning på arbetsplatserna. Intervjupersonerna tillägger att de har ett underbart arbete och att om det inte varit för det skulle de inte stå ut.

Syftet med studien var att undersöka om, samt i sådana fall hur, studier på socionomprogrammet vid Umeå Universitet kan bidra med självförståelse för de studenter som har personliga erfarenheter av familjeproblematik. Vidare på vilket sätt studier vid socionomprogrammet kan påverka den psykiska hälsan. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med socionomstudenter vid termin sex. Studiens resultat visade att ingen av studenterna valde utbildningen av den primära anledningen att det skulle gynna dem själva iform av självförståelse, däremot hade vissa förhoppningar om att det skulle hjälpa dem själva genom att hjälpa andra. Studien fann att socionomutbildningen bidrog till en ökad självförståelse för alla medverkande samt att utbildningen haft en positiv inverkan på deltagarnas psykiska hälsa. Genom att utbildningen bidragit med kunskaper och förståelse för bland annat samhället och familjeförhållanden har individerna bättre kunnat förstå sina erfarenheter. Moment så som samtalsövningar och personlig reflektion lyfts som extra givande för studenterna där de fått öva på att samtala samt reflektera kring sig själva i olika aspekter. Inom socionomprogrammet identifierades ett ökat fokus på samtalsövningar som ett förbättringsområde. Bland annat genom den utvecklade självförståelsen beskriver deltagarna hur de idag mår psykiskt bättre. Deltagarna beskriver att socionomprogrammet bidragit med en intressant utbildning, nya vänner samt en personlig styrka i det som individerna upplevt som barn.

The main purpose of the study is to investigate teachers' treatment of students who express extreme beliefs. The study also intends to compare educators' treatment of students with right- and left-wing extreme views based on profession, level of education and possible professional experience. The study has been designed based on a qualitative method in the form of a vignette study. The survey consisted of eight interviews with teachers with different backgrounds from different institutions of higher learning. The collected data was analyzed with a thematic analysis where three themes emerged, teachers' reactions and stance towards the students' extreme views, the value base of the education and differences in the response. The results have been analyzed using previous research and Foucault's power of knowledge and the theory of Biesta's three dimensions of education. The results show that left-wing extremist views are more accepted than right-wing extremists in an academic environment, and that teachers lack clear action planning and guidelines in how they should respond to students who express extreme views. It also emerged that laws and practices serve as a handbook for the students during their education but also as social workers to carry out the work in a legally secure manner. All the teachers feel that the social work program did not have special values that speak about how social work students should relate to attitudes and opinions.

The aim of this study is to analyze the different discourses linked to so called honor related violence in course literature from term 1 through 6 during the fall of 2018 at the department of social work at Stockholm university. This due to the extensive debates on the subject that implies varied opinions from both media and the research community. To analyze the different discourses, Fairclough's critical discourse analysis is used by looking for modality, transitivity and intertextuality in the different texts. The analysis circles around three different discourses. One is the “us and them” discourse, which differentiates the Swedish ideals from “others” which are portrayed as worse. The second discourse handles “critique against polarization”, which can be connected to post colonialism that criticizes the “us and them” discourse. The third discourse is the “precautionary” discourse that can be connected to social constructionism, whereas the texts leave room for interpretation as they rarely make any certain statements. Throughout all of these discourses we also found that the perpetrator and the victim rarely is spoken of when talking honor related violence, as compared to “normal violence”, and more often structural explanations rather than individual ones were used.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras. / One might say that it is of significant importance for social work practices that students, during education to become social workers, acquire knowledge of the aspects of power that occur during the meeting with clients. Anti-oppressive education as norm criticism and intersectionality addresses these aspects of power, thus points out the importance of good conditions for such education. The purpose of this study is to investigate how the teaching is conducted in practice and examine teachers’ experiences on how to teach about norm criticism and/or intersectionality in social work education. A qualitative study has been conducted with teachers who have experience in teaching about norm criticism and/or intersectionality. Nine semi-structured interviews have been conducted with teachers from different institutions. The study material has been analyzed on the basis of norm critical pedagogy and anti-oppressive education. The study highlights the importance that students develop critical thinking, which is imperative in order to question known “truths” and to continuously apply the process of critical thinking. For a deeper understanding, the students must understand the of power, norms and structures as well as how they affect and are influenced by them. This is achieved by the students turning the critical look toward themselves. There are organizational barriers to the teaching about norm criticism and/or intersectionality due to the lack of resources. For example, the student groups are too large and there is time constraint in designing the teaching in a constructive way. The conclusions are that teachers believe that knowledge about norm criticism and/or intersectionality is of outmost importance to achieve social change on a structural level. In order for students to gain such knowledge, the resources required must be made available to teachers. Therefore, to ensure that new models of teaching about norm criticism is practically implemented in social work education, the shortage of resources exposed in this study need to be considered when developing new teaching methods and during further research.