Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som förekommer i alla länder, samhällsklasser och kulturer. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socionomer inom socialtjänstens organisation beskriver sitt arbete med kvinnor som utsätts för våld av män i nära relationer. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ metod där fem socionomer som arbetar inom socialtjänsten medverkat i enskilda intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema som fick beteckningen ”kunskap och utbildning är a och o”. Kategorierna ”ett brinnande intresse” och ”det handlar om vilka glasögon du sätter på dig” har underkategorier som beskriver det manifesta resultatet. Resultatet har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet som är systemteori samt två begrepp som är byråkrati och handlingsutrymme. Analysen påvisar att en helhetssyn av kvinnans livssituation utgör en viktig del av hur arbetet kommer att fortlöpa. Resultatet påvisar att kunskap är a och o för att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor på rätt sätt och att utbildning inom området är mycket viktigt. Socionomerna i studien har ansett sig ha goda kunskaper om hur man bemöter våldsutsatta kvinnor och detta återspeglar sig i att de har ett brinnande intresse. Det framkommer i resultatet att socionomerna anser att deras kollegor har bristfällig kunskap inom området. I resultatet framkommer det att om kommuner och socialarbetare utför arbetet på ett liknande sätt, leder till ökad rättssäkerhet ur ett organisatoriskt perspektiv men också för den våldsutsatta kvinnan. Samtliga socionomer i studien upplever att samverkan mellan organisationer är välfungerande. Det framkommer även i resultatet att bemötandet beskrivs vara det viktigaste redskapet i möten med våldsutsatta kvinnor. Att arbeta utifrån socialtjänstlagen, nya rutiner och riktlinjer kan mot bakgrund av studiens resultat tyda på att socionomutbildningen och kommuner måste öppna ögonen för våldet och satsa mer på att öka kunskapen inom organisationerna, detta för att kunna möta problematiken på rätt sätt men också för att kunna förebygga våldet som kvinnor utsätts för. Nyckelord: Socionom, våldsutsatt kvinna, kunskap, helhetssyn, bemötande / Male violence against woman in intimate partner relationship is a global problem and present in all countries, classes and cultures. The purpose of this study was to examine how social workers in social services describes their work with women, exposed to intimate partner violence. This study a qualitative method, five social workers focusing on this problem, were individually interviewed. The empirical data was analyzed with content analysis. The analysis resulted in a theme, the latent content, which was recurrent through the categories named “knowledge is essential “. Two categories “a passion for having an active interest” and “ it´s all about what glasses you wear” with their sub-categories describe the manifest content in the result. The result has been analyzed from one theoretical perspective system theory and also from the possible room for manoeuvre/ action and bureaucracy. The analysis demonstrates that a holistic view of a womans life situation is an important part of how the work will proceed. The result in this study shows that ”knowledge is essential” in how to receive abused woman and this can reflect in the social workers passion working with abused woman. Also claims that co-workers don´t have enough knowledge to receive abused women. The result shows that municipalities and social workers performing the work in a similar way leads to increased legal certainty from an organizational perspective, but also from the abused woman. The social workers in the study experience that interaction between organizations works well. The result shows that education is important in the work with abused woman. Be received in a good way was seen to be an important foundation in the meeting. In order to work out from the law and new routines and guidelines, the result in the study shows that education both in the university training to became a social worker and at work places in municipalities is needed to open their eyes to be able to recognize the abuse and put more effort in increasing the knowledge in the organizations. This is important to be able to meet the problem in the right way and also prevent the violence that women exposed. Keywords: Social worker, abused woman, knowledge, holistic, treatment.

Tidigare forskning inom missbruksområdet visar på en del skillnader gällande synen på missbrukande män och kvinnor. Skillnader i missbrukets uttryck benämns, liksom lämplig missbruksbehandling och påverkansfaktorer i strävan att bli drogfri. Tidigare forskning på området visar även på hur viktigt det är med kunskap om de bakomliggande strukturer som skapar skilda förväntningar och därmed olika förutsättningar mellan män och kvinnor som har ett missbruk. Om denna kunskap och förståelse saknas finns risken att socionomer i mötet på grund av stereotypa föreställningar förbiser individer som avviker från dessa föreställningar. Studiens syfte är att undersöka socionomers upplevelser av sitt bemötande av unga kvinnor och män som använder droger för att se om det praktiska sociala arbetet återspeglar de uppfattningar som existerar i samhället gällande konstruerade förväntningar på män och kvinnor. Bemötandet av ungdomar som använder droger och konstruktioner av kön är i fokus då det idag saknas forskning som undersöker det. Studien grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ett genusperspektiv och konstruktioner av kön är centralt. Detta är en kvalitativ intervjustudie och författarna har genomfört intervjuer med tio socionomer verksamma inom olika delar av det sociala arbetets fält. Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Studiens resultat visar att socionomerna har olika tillvägagångssätt för att bemöta ungdomar lika oavsett kön men efterfrågar mer kunskap om genus då en genusmedvetenhet beskrivs som viktig. Det behövs konkreta strategier som kan appliceras i mötet med den unga samt att kunskap om genus påverkan behöver uppmärksammas i såväl socionomutbildningen som på arbetsplatser i det sociala arbetet.

Äldre som tar hand om sina närstående kan få avlastning genom anhörigstöd. Syftet med denna studie är att undersöka äldres erfarenhet av anhörigstöd i Umeå kommun. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sex intervjuer. Äldre tar ett stort ansvar för sina närstående och deras röst måste höras. Analysen har utgått ifrån ålderism, livsloppsperspektivet, tillbakadragningsteorin och aktivitetsteorin. Resultatet visar på att intervjupersonerna till största delen är nöjda med anhörigstöd. Individualiteten och flexibiliteteten i anhörigstöd är viktigt eftersom situationer, behov och önskemål är olika. Äldre ser bemötandet som väsentligt, personlig lämplighet, kontinuitet, uppföljning och tillmötesgående personal uppskattas. Utveckling kan behövas gällande information, samarbete, stöttning och annat boende. Dessa komponenter är avgörande för att motverka utmattning hos äldre anhöriga.

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll. Samtliga intervjupersoner beskriver också sina arbetsplatser som överbelastade och de kan alla bevittna att den absoluta merparten av de socialsekreterare de känner till arbetar under hög press och under ohållbara omständigheter. Alla intervjupersoner efterlyste mer praktisk kunskap från universiteten, då de tror att detta skulle ha hjälpt dem i deras nuvarande yrkesroll och även som ett preventivt medel för att minska ökad stress och utbränning på arbetsplatserna. Intervjupersonerna tillägger att de har ett underbart arbete och att om det inte varit för det skulle de inte stå ut.

Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess. Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid. Deras syn på vikten av teorianvändande i yrkesutövning är hos fler än hälften av dem heller inte densamma jämfört med vad de ansåg vid tiden för examen. Generellt sett anser de före detta studenterna att de är nöjda med sin utbildning. / This article sets out key findings from a postal survey of 65 graduates from School of Social Studies at the Mid Sweden University in Östersund. The graduates received their diplomas in the following years; 2003, 2008 and 2011. The purpose of the study was to, by doing a retroactive evaluation of the Social Work education programme, examine whether the education prepared these former students in an adequate way, for their future employments within social work. What were their thoughts looking back at the education? How well prepared were they, according to themselves, for specific work assignments? Were the practical periods, during their education, of any particular significance to them in the process of learning? The study was partly financed by the Institution of Social Work at the Mid Sweden University. The article shows that 70 percent of the respondents meant that there were parts missing in the education. What they said to be the hardest part was to apply theory into practice. During the education, the meaning of social work changed for three quarters of the respondents. Several of them mentioned that after some time in the field as professionals, there has also been a significant alternation when it comes to their expectations. The importance of use of theory in practice is, for more than half of the respondents, no longer the same as it used to be before their graduation. In general though, they felt that they were satisfied with their education.

No description available.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet. Innehållsanalys används i analyserandet av nio semi-strukturerade intervjuer med socionomer anställda inom ideella organisationer. Resultatet visar att det som socionomerna beskriver som positiva aspekter med den ideella sektorn, exempelvis möjligheten att vara flexibel i sitt arbete, möjlighet att påverka verksamhetens utformning och möjligheten att fatta snabba beslut samt friare ramar i relation till offentlig sektors större byråkrati är anledningar till att arbeta inom ideell sektor. Möjligheten att utföra arbetet i enlighet med vad som är viktigt för socionomerna när de bedriver socialt arbete anses stor inom ideella organisationer utifrån hur arbetet är organiserat. Resultatet visar att socionomerna beskriver sin yrkesroll med att de har friare ramar än socionomer inom offentlig sektor och att de har ett stort eget ansvar i utförandet av arbetet. Samtidigt har de en stor möjlighet att själva utforma den egna yrkesrollen. En socionomexamen beskrivs generera ett helhetsperspektiv i bemötandet av klienter och kunskaperna som socionomerna har med sig från sin utbildning är användbara i deras yrkesroll som socionom i den ideella sektorn. En slutsats av studiens resultat är att det finns ett behov av socionomer och att de fyller en viktig funktion i ideell sektor.

The aim of this study was to examine how the portrayed images of mental ill-health has been constructed and re-constructed in the online publications of the tabloid Aftonbladet, in the year of 2004 and 2014. The study also examined similarities and differences in the portrayed images of mental ill-health published by the writers, recurred as metaphors. The study also aimed to increase awareness and understanding about how conveyed images in news media about mental ill-health can influence people. The study is grounded in a social constructionist approach and the collected data was analyzed with impression management, the looking glass self and performativity. The result indicated similarities concerning that Sweden’s mental ill- health increases, and a taboo about the mental ill-health. Differences in the result indicated distinction in modality between the years, i.e. with how much certainty the portrayed images were published. The result showed a more alarming situation concerning mental ill-health 2014 than 2004. In the empiric of 2014 the conveyed image appeared slightly more bound to person and the stressed environment of the contemporary individual was portrayed as the cause of the increase of mental ill- health. Recurring, images of certain exposed groups were portrayed as victims of the mental ill-health. The social worker has an important task revealing how the prevailing conceptions about mental ill-health in society affects the social work as well as the client. / <p>Andra författaren Maria Carlzon heter numera Maria Fransson.</p>

Socionomutbildningen är idag en generalistutbildning som ska förbereda socionomstudenter inför ett komplext yrke med många yrkestitlar. Övergången från student till yrkesverksam kan för många vara en utmaning då bilden av socialt arbete som skapats under studietiden inte överensstämmer alltid med verkligheten. Syftet med studien är att undersöka hur utexaminerade socionomer upplever samstämmigheten mellan studiekravet på socionomutbildningen och kunskapskravet i praktiken. Samt hur uppfattningar om professionsidentiteten förändras över tid i övergången från utbildning till arbete. I denna kvalitativa studie intervjuades fem yrkesverksamma socionomer med olika yrkestitlar som erhållit sin examen från Umeå universitet. Analysen bygger på en konventionell innehållsanalys och resulterade i koder och kategorier av det transkriberade materialet. Studiens resultat visar att det finns ett glapp mellan teori och praktik då utbildningen ger en bristfällig insyn i socionomens arbetsfält samt för få praktiska moment medan praktiken inte ger nyexaminerade socionomer en fullständig introduktion till yrket. Resultatet påvisar vidare att utbildningens helhetsperspektiv bidrog till en starkare professionsidentitet bland informanterna medan verksamhetens ramar begränsade professionsidentiteten. Studien visar också att professionsidentiteten och dess skapandet i stor utsträckning beror på individens förmåga att reflektera över sin egen identitet.