Modern teknik och demografiska förändringar där de äldre blir fler och de yngre färre har försatt universitet i en bekymmersam situation. Anslagen har minskat vilket har lett till att de måste hitta sätt att bli självförsörjande. Många amerikanska universitet vänder sig då till marknadsföring men saknar kompetens och kunskap för att utföra ett gott marknadsföringsarbete och har en felaktig bild av vad som är viktigt för varumärket. Undersökningen visar att Mittuniversitetet tills för två år sedan hade en icke integrerad marknadskommunikation med olika budskap i olika kanaler. Man valde då att utföra ett integreringsarbete som har stärkt varumärket och skapat en tydlig varumärkesidentitet. Utbildningen och varumärket särskiljs fortfarande trots den integrerade ansatsen och utbildningen ses som en produkt vilket kan få negativa konsekvenser om de unika farorna med servicevarumärken inte uppmärksammas.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess. Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid. Deras syn på vikten av teorianvändande i yrkesutövning är hos fler än hälften av dem heller inte densamma jämfört med vad de ansåg vid tiden för examen. Generellt sett anser de före detta studenterna att de är nöjda med sin utbildning. / This article sets out key findings from a postal survey of 65 graduates from School of Social Studies at the Mid Sweden University in Östersund. The graduates received their diplomas in the following years; 2003, 2008 and 2011. The purpose of the study was to, by doing a retroactive evaluation of the Social Work education programme, examine whether the education prepared these former students in an adequate way, for their future employments within social work. What were their thoughts looking back at the education? How well prepared were they, according to themselves, for specific work assignments? Were the practical periods, during their education, of any particular significance to them in the process of learning? The study was partly financed by the Institution of Social Work at the Mid Sweden University. The article shows that 70 percent of the respondents meant that there were parts missing in the education. What they said to be the hardest part was to apply theory into practice. During the education, the meaning of social work changed for three quarters of the respondents. Several of them mentioned that after some time in the field as professionals, there has also been a significant alternation when it comes to their expectations. The importance of use of theory in practice is, for more than half of the respondents, no longer the same as it used to be before their graduation. In general though, they felt that they were satisfied with their education.

Denna rapport redovisar processen och resultatet av ett kandidatexamensarbete för ett uppdrag i samarbete med varumärket BLIZ Active. Projektet ämnar komplettera BLIZ produktkategori Sportglasögon Lifestyle, vilken innehåller modeller som är anpassade till att användas till vardags men med vissa sportiga attribut som gör de passande även för mer fysiska aktiviteter. BLIZ tillverkar i dagsläget dessa sportglasögon i formsprutad plast, vilket de nu önskar utöka med en modell tillverkad i metall. Syftet med projektet var således att utveckla och designa ett par sportglasögon vars båge är tillverkad i metall och som kompletterar befintligt sortiment i produktkategorin Sportglasögon Lifestyle. Projektet utgår från designprocessen och dess tre faser - analytisk fas, kreativ fas och presentationsfas. I den analytiska fasen hämtades nödvändig information och fakta om materialegenskaper, produktionsmetoder och behjälpliga verktyg för arbetsmetodiken. Vidare i den kreativa fasen genomfördes idéegenereringar och användartester i flera iterationer som ledde arbetet fram till ett slutgiltigt koncept som namngavs Dust. Konceptet har en båge tillverkad i metall, en hellins med gummerad näsdel och skalmändar. Den formgavs utifrån BLIZ design-DNA och med sin unika design kompletterar den de befintliga modellerna i sortimentet. Intervjuer med personer från målgruppen bekräftade också att sportglasögonen kommunicerar det som eftersträvades, nämligen en sportig design som kan användas både till vardags och vid mer fysiska aktiviteter. Därmed uppfylldes syftet med projektet och i vidare arbete ska bland annat en glasögonsnodd utvecklas som ett komplement till glasögonen.

Detta projekt är ett examensarbete i industridesign och har gjorts i ett samarbete med Skultuna mässingsbruk. Projektet har gått ut på att skapa en belysningsarmatur som simulerar naturen inom både sitt formspråk och ljusbild. Detta för att försöka skapa en känsla av naturen inomhus för en användare så att hen kan få en naturupplevelse hemma. Samtidigt ska formspråket följa Skultunas befintliga formspråk. Metoden som används är designprocessens tre faser, analys, kreativ och presentationsfas då det är en mycket passande metod att arbeta utifrån i ett designarbete. Resultatet är även uppbyggd efter dessa tre faser och går till en början igenom den fakta som samlats in om natur och ljus, hur människor just nu tycker och tänker om natur och ljus, vad som idag finns på marknaden, vilket typ av företag Skultuna är samt olika krav som ställs på produkten. Sedan har den kreativa fasen med hjälp av skisser och modeller tagit fram olika förslag, som genom tester analyserats och vidareutvecklats till det slutgiltiga konceptet. I presentationsfasen har detta koncept kommit närmare verkligheten med en presentationsmodell. Slutresultatet har blivit en belysningsarmatur med en del i mässing och en del i trä. Ljusbilden som skapats har beskrivits likna berg och horisonter, någonting som tyder på att målet med projektet uppfyllts.

This paper walks the reader through the process of developing a pair of safety glasses for the brand Spektrum. Spektrum is brand that specializes on performance eyewear and ski goggles but are now on the quest to widen their brand and start developing safety gear. This will be Spektrums first safety glasses. The purpose of this project was to develop a pair of safety glasses which both meets Spektrums internal requirements as well as the users and the markets requirements. The project started with an analytical phase where all the relevant data was collected. This became the whole foundation for the project and was absolutely necessary to be able to proceed in the right direction. The analytical phase was then followed up by a creative phase which resulted in four design concepts. The four concepts were evaluated and could after that be reduced into two concepts. The two concepts were made into physical prototypes which were tested and evaluated. From that a final concept could be made and a final prototype was crafted. The result is an adjustable frame with a one piece lens. The lens is clear and replaceable. It can be replaced with either a dark or yellow lens that enhance the vision in extreme light. The glasses work well with ear protectors and helmets. This was an important attribute that was established in the analytical phase. The final concept was presented to Spektrum and was well received. They want to look further into taking the glasses to production.

Den här rapporten är en sammanställning utav processerna och resultat av ett examensarbete som har utförts i samarbete med Sundsvalls stadsbibliotek. De planerar att utforma en visningsmiljö för välfärdsteknik. Den ska uppfylla målgruppernas behov samtidigt som visningsmiljön blir en integrerad del av bibliotekets miljö. Vårdtagare, deras anhöriga och vårdpersonal har för dålig eller för liten kunskap om välfärdsteknik. För att göra den känd, och också visa på nyttan behövs visningsmiljöer. Syftet med detta projekt har varit att ta fram olika koncept för hur en visningsmiljö kan se ut. Detta projekt har utförts utifrån designprocessen. Den består av en analytisk fas, en kreativ fas och avslutningsvis en presentationsfas. Under analysfasen har information inhämtats med hjälp av enkäter, en marknadsanalys, funktionsanalys, kravspecifiation, aktivitetsanalys, intervjuer och ett studiebesök. Under den kreativa fasen så har idégenereringar utförts, skisser och testmodeller har utformats och användartester har genomförts. I presentationsfasen så presenteras det slutgiltiga konceptet i form av renderingar, miljöbilder och en slutmodell. Utifrån svaren från enkäterna framkom det att respondenternas topp tre alternativ för att testa välfärdsteknik var en fysisk plats där de kunde känna på grejerna, en informationsvideo eller en visningsmiljö i VR (Virtual reality). Dessa tre koncept har därefter gått igenom användartester. Resultatet av användartesterna visade att ett VR-koncept var att föredra framför en fysisk modell eller en instruktionsvideo. Det slutgiltiga konceptet blev en visningsmiljö i VR. Denna visningsmiljö kan användas på tre olika sätt: genom att besöka DigidelCenter inne på Sundsvalls stadsbibliotek, få besök av Mobidig, eller själv hemifrån med hjälp av ett VR-headset.

Ett designförslag för Sundsvalls stadsbiblioteket om att öka tillgänglighet med fokus på både den fysiska och digitala informationstillgången. Detta innebär en förädling av entréområdet i biblioteket, alltför att göra digitala tjänster mer lättförståeliga och tillgängliga för biblioteksanvändarna.  Rapporten redovisar hela designprocessen, genom analysfas, kreativ fas och presentationsfas där den slutliga lösningen presenteras.  I analysfasen hämtades fakta och information genom möten med bibliotekspersonalen, en enkätundersökning (30), intervjuer och på platsobservationer. Den kreativ fasen utfördes genom skissarbete och rumslig skissmodellering i CAD för att därigenom hitta en balanserad lösning av digital tillgänglighet i ett specifikt rum. I presentationsfasen har en sammanställning gjort av de tidigare upptäckterna och där presenteras det slutliga designarbetet som en lösning till designutmaningen.

Denna rapport redogör processen och det slutgiltiga resultatet av ett kandidatexamensarbete vid Mittuniversitetet, Sundsvall. Arbetet har utförts i projektform i samarbete och på uppdrag av företaget Lemmel. Lemmels mission är att erbjuda kokkaffe av högsta kvalité och företaget med tillhörande sortiment (kaffe, kläder, posters etc.) har en stark koppling till naturen och friluftsliv. De önskar komplettera sitt sortiment med en kaffepanna och termos. Uppdraget och syftet med projektet var således att designa och formge en kaffepanna och en termos avsedda för friluftsliv.    Projektet utgår från de tre faserna som ingår i designprocessen, analysfas, kreativ fas och presentationsfas. I den analytiska fasen utforskades vad som var önskvärt för produkterna. Information om produkterna samlades in med hjälp av olika metoder som omvandlades till insikter och avsikter. Dessa insikter och avsikter omsattes i sin tur till konceptidéer i den kreativa fasen. Vidare i den kreativa fasen växte en övergripande bild fram om produkternas utformning genom idégenereringar, användartester med prototyper och analyser.    Avslutningsvis i presentationsfasen presenteras slutgiltiga koncept av en termos och kaffepanna avsedda för friluftsliv där Lemmels identitet och kärnvärden återspeglas. Dessa produkter presenteras både som fysiska modeller samt digitala 3D-renderingar.

<p>Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.</p><p>Detta är en undersökning om vad dessa fyra partier har fått offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om något eller några partier har fått åsidosätta större del politik än resterande partier. Den beroende variabeln är därmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgångspunkten. På denna grund har partiernas politiska meningsskiljaktigheter noterats. Partiernas respektive ståndpunkter har därefter jämförts mot vad den gemensamma politiken från 2006 och framåt avser. För att visa på eventuella vinnare och förlorare avseende partiernas genomslag av den egna politiken har spelteorin Chicken race används. Chicken race, vars namn härstammar från spelet om att vika undan eller riskera kollision, visar hur partierna har agerat i frågor som karaktäriserats av olika åsikter.</p><p>Resultatet visar att de tre mindre partierna i Allians för Sverige har högre grad av office-seeking än vad det större partiet Moderaterna har.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med studien är att undersöka socionomstudenters nuvarande stress under utbildningstiden samt den stress som de känner inför deras framtida arbete. Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning där respondenterna fick beskriva sig själva genom bakgrundsfrågor samt svara på attitydfrågor om hur väl påståenden avseende stämde överens med deras situation. Den teori vi har använt är Karaseks Krav och Kontrollmodell som berör begreppet stress i förhållande till en individs krav och kontroll. Vårt resultat visar att socionomstudenter upplever en relativt hög stressnivå under studietiden. Deras stressnivå hade ett samband med kön, deras familjesituation, vilken termin de studerar på samt om de arbetar utöver studierna eller ej. Kvinnorna som svarade visade en tendens till en högre upplevd stress än de män som svarade. De som bodde hos sina föräldrar eller ensamma med barn visade en högre nivå av stress under utbildningen än de som bodde ensamma eller med partner. De som gick i första terminen hade högst medelvärde av stress utav alla terminer. Däremot hittade vi inget samband mellan socionomstudenters upplevda stress och deras ålder. Resultatet visar att socionomstudenter även känner en relativt hög nivå av förväntad stress inför arbetslivet. Denna stress har även ett samband med studenternas kön, ålder och om de jobbar utöver studierna. Kvinnor tenderar till att ha en högre förväntad stress än män. Ju äldre socionomstudenterna var desto mindre stress kände de inför arbetslivet. De som jobbade utöver studierna visade en lägre grad av förväntad stress än de som inte jobbade extra. Däremot hittade vi inget samband med studenternas förväntade stress och vilken termin de studerade samt om de hade genomfört en verksamhetsförlagd utbildning under deras studietid.  Ett samband fanns mellan den upplevda stressen under utbildningen och den förväntade stressen inför arbetslivet, ju högre stress socionomstudenterna känner under utbildningen desto högre stress känner de inför arbetslivet. Nyckelord: Socionomstudenter, Upplevd stress, Förväntad stress, Attityd, Index, Enkät, Socialt arbete, Utbildning