Introduktion: Myoper alternerar gärna  mellan glasögon och kontaktlinser i det vardagliga livet då det tillfredsställer synkvaliten på ett väldigt bra sätt. De nackdelar som uppstår till följd av detta,  med ökat ackommodations och konvergensbehov bör däremot inte försummas. AKA värdet beskriver sambandet mellan ackommodation och ackommodations konvergens. Det beskriver även om patientens symptom kan avhjälpas med en över eller underkorrektion. Syftet med detta arbete är att jämföra AKA värdet i glasögon med kontaktlinser. Metod: 20 myopa personer med refraktionsfel över -1,00D deltog i studien. Samtliga var mellan 18 och 35 år och var både kontaktlins och glasögonbärande. Närforin mättes med refraktionsfelet i provbåge samt med tilläggen +1,00D och -1,00D, AKA förhållandet räknades ut och ett medelvärde togs. Likvärdigt mättes forierna med kontaktlinser där första mätningen utfördes med refraktionsfelet. Resterande två mätningar utfördes med refraktionsfelet och tilläggen +1,00D / -1,00D i kontaktlinsen. Även för dessa värden räknades AKA förhållandet ut och ett medelvärde togs. Resultat: Resultatet i denna studie visar att det inte finns någon signifikant skillnad i ett AKA värde mellan glasögon och kontaktlinser. När det gäller den horisontella närforin i de olika korrektionerna fanns det en förändring åt det esoforiska hållet i kontaktlinser. Denna skillnad var däremot inte signifikant. Det resultat där en signifikant skillnad fanns var den horisontella närforin med +1,00D. Korrelationen mellan AKA värde och refraktionsfel samt mellan AKA värde i de olika korrektionerna uppvisade ingen signifikans. Slutsats: Slutsatsen av denna studie är att det i ett AKA värde inte uppstår någon signifikant skillnad mellan korrektionerna.

Detta är ett examensprojekt inom industridesign där syftet med projektet har varit att hitta ett sätt att kunna anpassa sina glasögon efter stil, personlighet och behov. Efter att ha jobbat enligt designprocessens principer framtogs The Confi Concept, ett modulärt system som gör det möjligt för kunden att kunna anpassa sina glasögon från dag till dag.

Vid kontursprängning i en tunnel uppstår med jämna mellanrum fenomenet med kvarstående bergmassor i konturen, dessa bergmassor kallas glasögon. Resterna som blir kvar bidrar till ett stort bekymmer, eftersom det blir tvunget att spränga bort dem. Dessa glasögon kostar företaget tid och pengar som skulle kunna användas till bättre ändamål. Studierna i denna rapport berör två olika sprängämnessorter som laddas i konturen, SSE 7000P samt Cord 80g/m.

Denna studie undersöker om det finns faktorer inom optikbranschen som, samt hur dessa faktorer i så fall, påverkar e-handeln av glasögon. Författarna har uppmärksammat en svag trend kring ehandel av optikprodukter. Då mycket fokus de senaste åren riktats mot kontaktlinser väljer författarna istället att grunda undersökningen på glasögon. Idag har få av de traditionella återförsäljarna e-handel och ännu färre erbjuder glasögon på internet. Det teoretiska ramverket baseras på den service-dominerande logiken som på senare år framkommit inom marknadsföringsforskningen. Nätverksteori och värdesamskapande är de två begrepp vilka ligger till grund för analysen och blir de påverkansfaktorer som utreds. Den empiriska studien är kvalitativ och utgörs av sex intervjuer med större företag från optikbranschens tre försäljningsområden; offline, online och omnikanaler. Författarna valde även att hålla en sjunde intervju med en branschorganisation för maximal variation i urvalet. Analysen påvisar att de teoretiska begreppen, vidare de påverkansfaktorer som väljer att undersökas, spelar en roll. Slutsatserna dras att såväl branschens sammansättning, institutionerna som styr den samt kundrelationer och produktens attribut på olika sätt påverkar utvecklingen av e-handel för glasögon.

No description available.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner människor med synnedsättning, av dessa beror 98 miljoner på okorrigerade refraktionsfel och representationen är störst i utvecklingsländer hos personer över 50 år.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att ta reda på vilken förbättring i avståndsvisus hjälpsökande i Bolivia får med begagnade glasögon från Vision for all, VFA, och samtidigt titta på hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jämförelse med andra delar av världen.</p><p><strong>Metod & Material</strong>: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre städer i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick själva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, där bästa sfäriska styrka togs fram binokulärt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake användes tillsammans med provbåge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jämfördes sedan med studier från andra delar av världen.</p><p><strong>Resultat</strong>: I studien ingår 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 år, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ≥ +0,25D, och 161 myopa, ≥-0,25D. Medelvärdet på fri/habituell visus hos hela populationen var 0,81±0,24, där 16,4% av försökspersonerna hade fri/habituell binokulär visus på 0,5 eller högre. När bästa korrektion tagits fram hade 89,3% binokulär visus på 0,8 eller högre. Medelvärdet på korrigerad visus för hela populationen var 0,91±0,14, vilket är en signifikant förbättring (p<0,001). Då man jämförde resultatet med studier från andra delar av världen såg man att hyperopi förekomsten i Bolivia var högre än i alla andra studier. Myopi förekomsten påminde mest om den i USA i de äldre åldergrupperna och Afrika i de yngre åldergrupperna.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Studien visar att VFA med hjälp av en enkel synundersökning och begagnande glasögon gör en förbättring i visus hos människorna i Bolivia. Förbättringen innebär inte bara ett bättre seende utan även en bättre livskvalitet och ökad möjlighet till utbildning och arbete.</p></p>

Smarta glasögon är interaktiva glasögon som har en inbyggd dator och tillåter användaren att se en bildskärm samtidigt som den materiella omgivningen kan ses. Studiens syfte är att undersöka hur användarens datorvana påverkar den upplevda användbarheten av smarta glasögon. Genomförandet av undersökningen har bestått av att 34 respondenter genomfört ett användartest följt av en strukturerad intervju. Intervjuerna har sedan kategoriserats beroende av datorvana och respondenternas upplevelser, vilket har legat till grund för analysen. För att styrka analysen har en litteraturstudie genomförts av tidigare teori inom ämnena skillnader mellan individer, användbarhet och smarta glasögon. Studiens slutsatser visar på att det inte finns några tydliga skillnader i användarnas upplevelser till följd av den tidigare datorvanan. De skillnader som ändå identifierades är att det finns indikationer på att upplevelsen av svårigheter och effektivitet till viss del påverkats av datorvanan.

Smarta glasögon är en benämning på glasögonliknande huvudburna enheter med inbyggd teknologi så som display, beräkningsenhet, kamera och sensorer, där bäraren kan få information presenterad för sig framför sitt öga. Detta är ett relativt nytt fenomen varför det finns anledning att undersöka värdet av användandet och studera tänkbara tillämpningar med tekniken. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att undersöka möjligheter och hinder för hur tekniken med smarta glasögon kan användas av studiens uppdragsgivares potentiella framtida kunder. Detta genom att pröva huruvida det digitala hjälpmedlet Google Glass Enterprise med tillhörande mjukvara och information kan förkorta upplärningstid av nya arbetsmoment, samt om de kan stödja en oerfaren person att utföra ett specifikt tekniskt arbetsmoment med expertstöd. Studien genomfördes genom att två olika testgrupper fick testa två olika tillämpningar med tekniken. Första gruppen som ett upplärningsstöd och andra gruppen genom att med videolänk bli guidade av en expert att utföra ett avancerat arbetsmoment. Studien utfördes med ett fenomenografiskt angreppssätt med kvalitativa intervjuer av användarna då det var deras upplevelser som stod i fokus. Slutsatsen av studien är att användarnas upplevelse av att använda tekniken som hjälpmedel vid upplärning kräver andra förutsättningar än de som fanns i denna studie för att ha möjlighet att lyckas. Däremot upplevdes tillämpningen med tekniken som länk till extern expert som mycket lovande.

Bakgrund: World Health Organization, WHO, har i sina studier visat att det globalt finns 279 miljoner människor med synnedsättning, av dessa beror 98 miljoner på okorrigerade refraktionsfel och representationen är störst i utvecklingsländer hos personer över 50 år. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilken förbättring i avståndsvisus hjälpsökande i Bolivia får med begagnade glasögon från Vision for all, VFA, och samtidigt titta på hur fördelningen av refraktionsfel ser ut i jämförelse med andra delar av världen. Metod &amp; Material: Projektet utfördes i samarbete med VFA under en resa till Bolivia i april 2010. Tre städer i Bolivia besöktes och försökspersonerna fick själva söka upp undersökningsplatsen. En enklare synundersökning, där bästa sfäriska styrka togs fram binokulärt, utfördes av tre optikerstudenter och en legitimerad optiker. Snellen E-hake användes tillsammans med provbåge, provglas och flipprar. Resultatet journalfördes och analyserades och jämfördes sedan med studier från andra delar av världen. Resultat: I studien ingår 1083 försökspersoner mellan 6 och 92 år, varav 622 var emmetropa, 300 hyperopa, ≥ +0,25D, och 161 myopa, ≥-0,25D. Medelvärdet på fri/habituell visus hos hela populationen var 0,81±0,24, där 16,4% av försökspersonerna hade fri/habituell binokulär visus på 0,5 eller högre. När bästa korrektion tagits fram hade 89,3% binokulär visus på 0,8 eller högre. Medelvärdet på korrigerad visus för hela populationen var 0,91±0,14, vilket är en signifikant förbättring (p&lt;0,001). Då man jämförde resultatet med studier från andra delar av världen såg man att hyperopi förekomsten i Bolivia var högre än i alla andra studier. Myopi förekomsten påminde mest om den i USA i de äldre åldergrupperna och Afrika i de yngre åldergrupperna. Slutsats: Studien visar att VFA med hjälp av en enkel synundersökning och begagnande glasögon gör en förbättring i visus hos människorna i Bolivia. Förbättringen innebär inte bara ett bättre seende utan även en bättre livskvalitet och ökad möjlighet till utbildning och arbete.

Vårt magisterarbete är en 3D-animation som ska simulera en bergochdalbana. Vår uppgift har varit att ta reda på hur man genom illusioner kan lura människans hjärna att se djup även då bilden är helt platt. Vårt främsta verktyg vi använt oss av är glasögon med röd- och cyanfärgade filter. Till vår produktion har vi anlitat andra studenter för att komponera musik och mixa 5.1-ljud. Allt för att öka upplevelsen ännu mer. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion. Mattias e-mail: mape78@gmail.com, Johan e-mail: atra@telia.com