No description available.

Med intentioner att utveckla mer hållbara städer har man på många ställen världen över satsat på mer miljövänliga transportsystem och tjänster. Denna rapport kommer att ta upp ett förslag på system för en cykeluthyrningstjänst i Växjö, med fokus på studenters beteenden och rörelsemönster. Syftet med detta system är att gynna en miljömässig, ekonomisk och socialt hållbar tillväxt för Växjö stad. / With the intention to develop more sustainable cities, many places across the world have invested in more environmentally friendly transport systems and services. This report will showcase a proposal for a system, a bicycle rental service in Sweden, with focus on students behavior and movement patterns. The purpose of this system is to promote an environmental, economic and socially sustainable growth for the City of Växjö.

Ett designförslag för Sundsvalls stadsbiblioteket om att öka tillgänglighet med fokus på både den fysiska och digitala informationstillgången. Detta innebär en förädling av entréområdet i biblioteket, alltför att göra digitala tjänster mer lättförståeliga och tillgängliga för biblioteksanvändarna.  Rapporten redovisar hela designprocessen, genom analysfas, kreativ fas och presentationsfas där den slutliga lösningen presenteras.  I analysfasen hämtades fakta och information genom möten med bibliotekspersonalen, en enkätundersökning (30), intervjuer och på platsobservationer. Den kreativ fasen utfördes genom skissarbete och rumslig skissmodellering i CAD för att därigenom hitta en balanserad lösning av digital tillgänglighet i ett specifikt rum. I presentationsfasen har en sammanställning gjort av de tidigare upptäckterna och där presenteras det slutliga designarbetet som en lösning till designutmaningen.

Att identifiera vad användare värderar är nyckeln till att företag kan skapa konkurrenskraftiga fördelar. Trots detta använder designers inom området för service design flera visualiseringstekniker som stöd för att visualisera olika aspekter av en service men ingen av visualiseringsteknikerna stödjer en servicedesigner att identifiera vad användare värderar. Utifrån en explorativ metodansats triangulerar studien en enkätundersökning och intervju med en sammanställning av de viktigaste ”ingredienserna” som bör finnas i en visualiseringsteknik som stödjer servicedesigners att identifiera potentiellt användarvärde innan en service är skapad. Resultatet av studien presenteras i form av visualiseringstekniken ”Värdeprofilens resa” som syftar till att stödja designers och företag att uppnå konkurrenskraftiga fördelar genom att identifiera potentiellt användarvärde genom service design. Genom att besvara frågeställningen kan studien möta den problematik som relaterar till avsaknaden av ett visualiseringsstöd som stödjer företags behov av att samla in kunskap om vilken typ av service som kan skapa värde hos användare utan att utgå från en befintlig service. Resultatet av examensarbetet är tänkt att kunna användas av servicedesigners för att identifiera aktiviteter i använ­dares liv där företag, genom sina resurser, kan skapa service som stödjer användares behov och på så sätt skapar användarvärde. / To identify what users value, is the key to business for creating competitive advantages. Despite this, designers in the field of service design using several visualization techniques for support when visualizing different aspects of a service. But none of the visualization techniques support the servicedesigner to identify what the user values. The study is based on a exploratory methodology which triangulates, a questionnaire and interview with a summary of the most important "ingredients" that should be included in visualization technology wich supports servicedesigners to identify potential user value before a service is created. The results of the study are presented in the form of the visualization technique "Value Profile Journey" that aimes to support servicedesigners and companies to whom want to achieve competitive advantage by identifying potential user value through service design. By answering the question the study can face the problems related to the lack of visual aid that supports the company's need to gather knowledge about the type of service that can create user without having to source that from an existing service. The result of this study is meant to be used by servicedesigners to identify activities in the users life in which companies, through their resources, can create services that support users needs and thereby create more value for the users.

Sammanfattning Bakgrund: Lymfödem är en kronisk symtomdiagnos som kräver livslång behandling där egenvård är en viktig del. Bristande egenvård leder till försämrat lymfödem och större benägenhet för erysipelasinfektioner. Problemet är att patienterna känner sig osäkra på egenvård av lymfödem och tvivlar på dess effekt. Syfte: Förbättringsarbetets syfte var att skapa förutsättningar och bättre följsamhet till patienters egenvårdsbehandling för att bidra till bibehållet eller förbättrat stadie av lymfödem och uppleva en god hälso-relaterad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med lymfödem, erfarenhet av den lymfterapeutiska vårdtjänsten och redogöra för patienters förbättringsförslag för att förbättra egenvård. Metod: Förbättringsarbetet genomförs med inspiration från tjänstedesign och förbättringsmodellerna 5P, Nolans förbättringsmodell och PGSA.Studien utförs med tematisk analys och beskrevs utifrån delar av Kanomodellen av Noriaki Kano; bas-, uttalade- och omedvetna behov. Resultat: Patienter blir säkrare på att göra egenvård om de har en egenvårdsplan och lymfterapeuterna blir tydligare i sin kommunikation med checklistan och i samskapande med patienten. Resultat från studien visar att lymfterapeuterna behöver bättre kommunicera egenvård och anpassa informationen individuellt. Slutsatser: Genom att patienterna delar med sig av sina erfarenheter och förbättringsförslag kan vi skapa ett lärande och öppna upp för mer patientinvolvering i utvecklingsarbetet. / Summary Background: Lymphedema is a chronic diagnosis that requires lifelong treatment where self-care is an important part. Lack of self-care leads to impaired lymphedema and greater tendency for erysipelas infections. The problem is that patients feel insecure about self-care of lymphedema and doubt its effect.  Purpose: The purpose of the improvement work was to create better compliance to the patients self-care treatment. The purpose of the study was to describe patients 'experiences of the lymphatic care service and living with lymphedema and also the patients' improvement suggestions for improving self-care. Method: With inspiration from service design and the improvement models 5P, Nolan's improvement model and PGSA. The study with thematic analysis method was described from parts of the Kano model by Noriaki Kano; basic-, expected- and  unexpected needs. Results: Patients become more confident in self-care if they have a self-care plan and the Lymphatic Therapists become clearer in their communication by a checklist and in collaboration with the patient. Results from the study show that the lymphatic therapists need to better communicate self-care and adapt the information individually.  Conclusions: By sharing patients' experiences and suggestions for improvement, we can create learning and more patient involvement in development work.

Emerging advances in the realm of Artificial Intelligence (AI) have had a tremendous impact on various fields around us and society as a whole. As technologies continue to evolve, so will the role of designers when it comes to using AI. It has the potential to be the next tool designers use to create human-centered products and services. To truly understand AI and harness its capabilities, it is crucial to demystify the term and its inner workings. This thesis is explorative research to shed light on collaborative intelligence and how designers can harness the capabilities of AI. It further explores how to integrate the principles of design and AI to create AI-driven products and services. In addition to background research conducted on both design and AI, the importance of both these fields’ intersection was also researched upon. The project followed the Double Diamond design process principles, consisting of four phases: discover, define, develop, and deliver. This process was then used again to design a framework that bridges the gap between AI & design principles. This research aimed to explore how designers could use AI to develop new products and services. The project resulted in a framework that guides designers on how to get acclimated to AI and uses a specific set of principles to design for AI. It contains concepts necessary to understand the different aspects of AI and aims to build a common language amongst all AI practitioners. The framework also serves as a basic outline of a workshop that provides various design methods that AI practitioners can use to ideate AI-driven solutions. / Framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) har redan haft enorma effekter på diverse ämnesområden med direkt eller indirekt påverkan på oss människor. I och med att teknologin som utnyttjar AI kommer att utvecklas, kommer även rollen för designers att förändras. AI innehar potentialen att bli nästa verktyg som kan brukas för att skapa människocentrerade produkter och tjänster. För att förstå och nyttja AI och dess förmåga är det kritiskt att avmystifiera termen och dess potential. Detta explorativa arbete syftar till att nysta upp kollaborativ intelligens samt att undersöka hur det kan användas av designers för att nyttja AIs fulla potential. Därtill utforskar arbetet hur AI och designprinciper kan integreras för att skapa AI-baserade produkter och tjänster. Utöver forskningen inom design och AI undersöks även fältens skärningspunkter. Följande arbete använder sig av Double Diamond designprocessen och dess principer: discover, define, develop, and deliver. Denna process kommer att användas för att konstruera ett ramverk som binder samman AI och designprinciper. Arbetet syftar till att utforska hur designers kan använda AI för att skapa nya produkter och tjänster. Resultatet är ett ramverk som kan vägleda designers att acklimatisera sig med AI och dess specifika principer för att kunna applicera AI i sitt arbete. Ramverket innefattar nödvändiga koncept för att förstå olika aspekter av AI och strävar efter att bygga ett gemensamt språk för alla utövare av AI. Ramverket ger dessutom riktlinjer för att strukturera workshops som förser alla möjliga AI användare med designmetoder för att skapa AI baserade lösningar.

Syftet med denna studie var att ta fram en process för hur modern teknik kan användas för att organisationer ska lyckas med strategisk kompetensförsörjning. Begreppet datadrivna beslut används när så kallade klassificeringsalgoritmer kan hjälpa oss att upptäcka en ’önskad kompetens som saknas’ eller ’föreslå ett område som vi behöver utveckla’. Metoden utgår från tjänstedesign och denna studie använde sig av en empati karta, som skapades från en enkät studie på det sociala yrkesnätverket LinkedIn med virtuell snöbollsmetod (jmf. respondentdriven sampling). Den utgår från kvalitativa data som beskriver insikter utifrån användarnas upplevelser och drivkrafter. Sedan var det viktig att definiera vilka aktörer som berörs av utmaningen för att kunna beskriva stegen i en användarresa och ta fram en designskiss. Design processen inkluderade även intervjuer med huvudaktörerna för att kunna undersöka rotorsaker och sålla idéer med hjälp av klusteranalys. Slutligen testades en digital prototyp och för att utvärdera vad som fungerade och titta på förbättringar skapades feedback matris. Underlaget för att undersöka problemet kommer från behovet inom användargruppen och perspektiv från aktörer, som sedan validerats genom att använda flera olika verktyg hämtade från tjänstedesign. Slutsatsen var att datadrivet beslutsfattande går ut på att använda mätbara indikatorer och data för att fatta beslut som är i linje med strategiska mål inom kompetensförsörjning. Detta redovisas som en användarresa som består av stegen ”Initiera & kartlägga”, ”Genomföra & uppföljning” och ”Utvärdera & reflektera”. / The purpose of this study was to develop a process for how modern technology can be used for organizations to succeed in strategic competence provision. The concept of data-driven decisions is used when so-called classification algorithms can help us discover a 'desired competence that is missing' or 'suggest an area that we need to develop'.  The method is based on service design and this study used an empathy map, which was created from a survey on the professional social network LinkedIn using the virtual snowball method (cf. respondent-driven sampling). It is based on qualitative data that describes insights based on the users' experiences and driving forces. Then it was important to define which stakeholders that are affected by the challenge in order to be able to describe the steps in a journey map and produce a design sketch. The design process also included interviews with the main stakeholders in order to investigate root causes and sorting ideas using cluster analysis. Finally, a digital prototype was tested and to evaluate what worked and look for improvements, a feedback matrix was created. The basis for investigating the problem comes from the need within the user group and perspectives from stakeholders, which are then validated by using several different tools taken from service design. The conclusion was that data-driven decision-making involves define measurable indicators and data to make decisions that are in line with strategic goals in competence provision. This is reported as a user journey consisting of the steps "Initiate & map out", "Implement & follow up" and "Evaluate & reflect".

Idag utförs renmärkningen för att hålla koll på vilka renar som hör till vilken renägare. För att identifiera och särskilja renarna, räknas dem manuellt, alltså genom att personer går in i inhägnaden och prickar av renarna i en bok. Processen för att märka kalvarna kan ta upp mot två dagar beroende på om alla renarna har kommit in i inhägnaden, processen blir då lång och utdragen. Detta kommer vara utgångspunkterna i projektet, att identifiera renarna på ett mer effektivt och hållbart sätt. Detta är ett examensarbete för Högskoleingenjör Teknisk design vid Luleå tekniska universitet, som ska utveckla ett hållbart koncept genom att underlätta för renskötarna och effektivisera identifiering och dokumentering av renar. Genom att förena traditionell renmärkning med modern teknik tas ett hållbart koncept fram, som även minskar påfrestningen på renarna. Att kunna koppla ihop rätt kalv med rätt vaja och samla informationen på ett gemensamt ställe som är enkelt att hantera är ett krav på lösningen. Arbetet har följt IDEO:s trefasprocess för användarcentrerad design. Under faserna inspiration, ideation och implementation har olika metoder använts för att nå slutresultatet. Dessa metoder är exempelvis semistrukturerad intervju, benchmark, persona, workshops, Wireframes och simulering. Dessa metoder utgör en bra grund till arbetet och slutresultatet. Genom att ha återkommande kontakt med användaren har projektet genererat en lösning som är baserad på användarens behov. Resultatet blev en ny digitaliserad arbetsprocess innehållande RFID-chip som möjliggör automatisk hopparning och digital dokumentering. Denna arbetsprocess förenar den traditionella renmärkningen men effektiviserar de aktiviteter som idag tröttar ut renskötarna och renarna. Genom att ha bättre koll på renarna och deras avelsträd, gör att rätt ren i slutändan blir slaktad. Alltså renarna som är äldst eller har sämst förutsättningar. Det kan också bidra till att ekonomin blir stabilare då samma mängder renar slaktas varje år. Ur ett hållbarhetsperspektiv gynnar detta ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet gynnas genom att skapa transparens inom samebyn och möjliggör att fler kan vara delaktiga under processen. Genom att hopparningen sker automatisk behöver inte renen stressas upp av människor som går omkring i hagen. Eftersom renens välbefinnande är en del i naturens ekologi bidrar det till ekologisk hållbarhet. / Today, reindeer marking is performed to keep track of which reindeer belong to which reindeer owner. To identify and distinguish the reindeer, they are counted manually, i.e., by people entering the enclosure and dotting the reindeer in a book. The process for marking the calves can take up to two days depending on whether all the reindeer have entered the enclosure, the process then becomes long and drawn out. This will be the starting points in the project, to identify the reindeer in a more efficient and sustainable way.  This work is for a bachelor’s thesis in industrial design engineering at Luleå University of Technology, which will develop a sustainable concept by making it easier for reindeer herders and make the identification and documentation of reindeer more effective. By combining traditional reindeer marking with modern technology, a sustainable solution is developed that also reduces the strain on the reindeer. Being able to connect the right calf with the right sway and gather the information in a common place that is easy to handle is a requirement for the solution.  The work has been followed by IDEO's three-phase process for user-centered design. During the phases inspiration, ideation and implementation, different methods have been used to achieve the end result. These methods are, for example, semi-structured interview, benchmark, persona, workshops, Wireframes and simulation. These methods form a good basis for the work and the end result. By having regular contact with the user, the project has generated a solution that is based on the user's needs.  The result was a new digitized work process containing RFID chips that enables automatic pairing and digital documentation. This work process unites the traditional reindeer marking but make the activities that today tire out the reindeer herders and reindeer more effective. By having a better look at the reindeer and their breeding trees, the right reindeer will eventually be slaughtered. That is, the reindeer that are the oldest or have the worst conditions. It can also contribute to a more stable economy as the same quantities of reindeer are slaughtered every year. From a sustainability perspective, this benefits economic sustainability. Social sustainability is benefited by creating transparency within the Sami village and enabling more people to be involved during the process. Because the connection takes place automatically, the reindeer do not have to be stressed by people walking around in the enclosure. Since the reindeer's well-being is part of nature's ecology, it contributes to ecological sustainability.

Syftet med studien har varit att undersöka hur telekomkunder användning av själv-serviceteknologi (SST) kan öka. Relevant litteratur som SST, teknologisk acceptans, user experience (UX), customer experience (CX) och servicedesign (SD) har identifierats och förankrat studien vetenskapligt. Baserat på syftet och den teoretiska grunden har en designstrategi skapats för att undersöka detta på ett relevant sätt på ett telekomföretag i Sverige. Studien har utgått från en formativ utvärdering där expertanvändares upplevelser av telekomkunder, kundservice och själv-serviceteknologi har studerats, för att kunna identifiera möjliga problem och förbättringsområden. Semi-strukturerade djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetoden på grund av de förutsättningar som fanns för studien. Detta har i kombination med analysstrategierna har medverkat till identifieringen av kontextuella fynd som kan öka användning av SST för telekomföretagets kunder. Några av dessa fynd är att SST behöver vara standardiserad inom telekombranschen och att telekomföretaget kan öka användandet genom att informera sina kunder mer om möjligheterna med SST. I Studien har också faktorer som tyder på ett samband mellan områdena service, SST och telekomkunder identifierats, detta kan öka förståelsen för hur SST i denna kontext bör utvecklas och designas framöver.

Vi lever i ett samhälle där individualismen blomstrar samtidigt som ofrivillig ensamhet är ett växande samhällsproblem som kommit att bli en hälsofråga.Genom urbaniseringen bor vi allt tätare, trots detta visar studier att vi känner oss ensammare i storstäder. Forskning visar även att en av de viktigaste källorna till ett långt liv, är social interaktion i vardagen. Något så enkelt som att säga hej till grannen.Det är ju inte så svårt, eller? Socioekologisk stadsutveckling handlar om hur man i stadsplanering kan fläta samman ekologisk och social hållbarhet. Utifrån kontexten “Grannar bosatta i lägenhet i Stockholm”undersöker jag hur jag genom design, kan bidra till detta arbete genom att ta fram ett förslag som kan appliceras på redan existerande boendeformer/miljöer vi ser idag. Grow Social är kombination av en produkt och tjänst med syfte att ”åka runt” och sprida fröer i lägenhetshus för att uppmuntra grannar till att odla lokalt, men framförallt,att få grannars sociala relationer att växa genom att odla och umgås. Genom Grow Social vill jag visa på att utvecklingen till hållbara boenden kan börja i det lilla.Att vi genom något så litet som ett frö, kan gå mot en framtid där social interaktion fyller en naturlig plats vid utformandet av våra boendemiljöer.