No description available.

<p><strong>Titel</strong>: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolag</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom <em>word of mouth</em>. Undersökningen visar att de attribut som har störst påverkan vid val av revisor är personkemi, övrig kompetens och rådgivning. Företagen har uppfattningen att en revisors arbetsuppgifter består av granskning av bokföringen och rådgivning. Företagen framhöll att deras revisor kommer ha samma roll i företagen i framtiden som den har idag.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Revisor, revisionsbyrå, marknadsföring, framtiden</p>

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolag Bakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter. Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden. Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner. Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts. Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth. Undersökningen visar att de attribut som har störst påverkan vid val av revisor är personkemi, övrig kompetens och rådgivning. Företagen har uppfattningen att en revisors arbetsuppgifter består av granskning av bokföringen och rådgivning. Företagen framhöll att deras revisor kommer ha samma roll i företagen i framtiden som den har idag. Nyckelord: Revisor, revisionsbyrå, marknadsföring, framtiden

Arbetet fokuserar runt framtidens informationshantering av underhållsmanualler för flygplan. Första delen av arbetet kommer bestå av skapandet av grundfunktioner för ett framtida gränssnitt. Det kommer ske i tre steg: grundfunktioner, tekniska aspekter och kognitiva aspekter. Först steget använder allmän kunskap inom flygbranschen för att ta fram de grundläggande funktionerna. Andra steget undersöker äldre försök till informationsprogram och deras gränssnitt. Deras för och nackdelar. Samtidigt tar det andra steget stöd av en erfaren ingenjör. Med hjälp av en ingenjör få fram en möjlig framtids bild och en förbättring för hur stommen för gränssnitt skall komma att se ut för att effektivisera underhållsarbetet. En av manualerna urskildes då ingenjören har arbetat mest med SRM. Ingenjören ger sitt stöd med information om varför pappersarbetet har stannat kvar i flygindustrin. Tredje steget bygger på forskning inom människor kognitiva förmågor att integrera med gränssnitt har använts för att förstärka stommen för framtagning av ett framtida gränssnitt. Efterforskning kommer endast beröra den civila flygindustrin och kommer ha ett fokus på underhållsarbetet. Det här är en efterforskning in i grundarbetet som krävs för att kunna skapa ett framtida gränssnitt för ett informationsprogram för flygplansindustrin, inte programmet då informationsprogrammen redan finns på marknaden. Hur vida dessa program skulle kunna direkt implementeras i flygbranschen ingår inte i det här arbetet. Resterande flygplansmanualer ska kunna integreras i programmet men kan behöva en djupare efterforskning innan implementation. Det beror på tidskrav som satts på arbetet. Det som har tagits fram under arbetet är ett förarbete för ett framtida gränssnitt som skulle fungerar för flygindustrin men uppfyller inte sin fulla potential. Det här beror på större del av allt pappersarbete som inte kan försvinna i nutid från flygbranschen. Det innebär att mer efterforskning behöver göras innan gränssnittet kan tas in i användning. Den viktigaste delen med arbetet är de möjligheter som finns med gränssnittet och dess sätt att modernisera informationshanteringen inom flygindustrin.

Vårt syfte med denna uppsats är att utröna hur den personliga servicen mellan kund och näringsidkare, i ett mindre klädföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur säljpersonalen arbetar utifrån SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bättre kundrelation. Vi har valt att undersöka vårt ämne genom att intervjua sex personer som arbetar som säljare. Vi vill därigenom se vad människor som är verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras åsikter kommer vi analysera med hjälp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till säljarnas synvinklar. Det kommer ställas mer krav på säljaren i framtiden, det kommer behöva satsas mer på kunskap, kundbemötande och att erbjuda kunden det där ”lilla extra”. Förmågan att bygga kundrelationer kommer också den bli allt viktigare, eftersom den personliga kontakten mellan säljare och kund är det som är den fysiska butikens allra största konkurrensfördel gentemot internethandeln. / Program: Butikschef, textil och mode

<p><p><strong>Sammanfattning.</strong></p><p> </p><p>Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.</p><p> </p><p>Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.</p><p> </p><p>Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?</p><p> </p><p>Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.</p></p>

Sammanfattning.   Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.   Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.   Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?   Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur marginalskatten påverkar skillnaden i framtida pensionsinkomster mellan inrikes- och utrikesfödda män och kvinnor. Det här undersöks genom att använda en ekonometrisk OLS modell. Den beroende variabeln i modellen, disponibel pensionsinkomst, konstrueras med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell. I typfallsmodellen lägger vi in data över individernas årliga arbetsinkomster, vilket generar individernas framtida pensionsinkomster, givet vissa antaganden. Resultaten visar att marginalskatten påverkar utrikesföddas pensionsinkomster mer negativt än inrikes föddas och kvinnors pensionsinkomster mer negativt än mäns. Det här indikerar att en sänkt marginalskatt kan minska skillnaden i framtida pensionsinkomster både mellan inrikes- och utrikesfödda och mellan män och kvinnor. Resultaten visar också att en sänkt marginalskatt påverkar höginkomsttagares pensionsinkomster mindre positivt jämfört med icke-höginkomsttagare. Följaktligen skulle en sänkt marginalskatt kunna minska skillnaden i pensionsinkomster mellan individerna. Vidare kan man argumentera för att marginalskatten för höginkomsttagare borde höjas ytterligare, för att skillnaden i pensionsinkomster mellan inrikes- och utrikesfödda män och kvinnor ska minska i större omfattning. / This paper studies the effect of a marginal tax on differences in future pension incomes, both between men and women, and between domestic born and foreign born. The purpose of this paper is examined by using an econometric OLS model. The dependent variable, disposable pension income, is conducted by using the Swedish Pensions’ Authority ́s typology model. We use data for wage income to generate the individuals’ future pension incomes through the typology model, given certain assumptions. The results show that the effect of an increased marginal tax on future pension income is more negative for foreign born, compared to domestic born. The effect is also more negative for women than for men. These results indicate that a lower marginal tax rate can reduce the differences in future pension incomes between the research groups. Moreover, the results illustrate that the effect of an increased marginal tax on future pension income is less negative for high-income earners. This implies that a lower marginal tax would reduce the differences in future pension incomes. Furthermore, the results indicate that the marginal tax rate for high-income earners should increase further, in order to further reduce the differences in future pension incomes.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.</p>

<p>När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomirevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor.</p><p> </p><p>Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer. Den teoretiska referensramen redogör för begreppet Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling och hur detta skapas i ett företag. Revisorns roll samt redovisningsteorier som intressentteorin och legitimitetsteorin presenteras.</p><p> </p><p>Uppsatsen visar att miljöfrågor kommer få en större fokus på revisionsbyråerna i framtiden. Emellertid är revisorerna tveksamma om det är deras uppgift att ta till sig och arbeta med dessa frågor. Jävsituationer spelar roll här då revisorerna inte vill riskera att utsätta sig för detta genom att gå in för djupt och analysera ett företag med avseende på miljöfrågor. Det finns en uppfattning bland revisorerna om att större krav kommer att ställas på revisionsbyråerna då det inte längre kommer att räcka med att bara granska verksamheten. Revisionspliktens avskaffande för små företag kräver att byråerna breddar sitt utbud med olika tjänster och miljöfrågor kan vara en alternativ affärstjänst men då mest för specialister och konsulter. Uppsatsen tyder på att det personliga engagemanget på byrån styr graden av miljömedvetenhet och detta engagemang förefaller även finnas hos revisorer som ej är MER- certifierade.</p>