När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomirevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor.   Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer. Den teoretiska referensramen redogör för begreppet Corporate Social Responsibility, hållbar utveckling och hur detta skapas i ett företag. Revisorns roll samt redovisningsteorier som intressentteorin och legitimitetsteorin presenteras.   Uppsatsen visar att miljöfrågor kommer få en större fokus på revisionsbyråerna i framtiden. Emellertid är revisorerna tveksamma om det är deras uppgift att ta till sig och arbeta med dessa frågor. Jävsituationer spelar roll här då revisorerna inte vill riskera att utsätta sig för detta genom att gå in för djupt och analysera ett företag med avseende på miljöfrågor. Det finns en uppfattning bland revisorerna om att större krav kommer att ställas på revisionsbyråerna då det inte längre kommer att räcka med att bara granska verksamheten. Revisionspliktens avskaffande för små företag kräver att byråerna breddar sitt utbud med olika tjänster och miljöfrågor kan vara en alternativ affärstjänst men då mest för specialister och konsulter. Uppsatsen tyder på att det personliga engagemanget på byrån styr graden av miljömedvetenhet och detta engagemang förefaller även finnas hos revisorer som ej är MER- certifierade.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.

Rapporten behandlar en produktutveckling av framtidens TV-fäste. Teknik och form hos TV-apparater utvecklas varje dag, detta leder till att TV-fästen måste anpassas för att följa trenderna. I samarbete med företaget People of Lava har en designprocess utförts för att utveckla framtidens TV-fäste. Rapporten behandlar en djup marknadsundersökning där statistiska, kvalitativa samt kvantitativa undersökningar utförs. Detta ligger sedan som grund för en target cost där ett produktionspris söks för att försäkra sig om en önskad vinstmarginal för företaget. Utifrån den bestämda kostnaden genomförs konceptgenereringar där form och funktioner utvecklas. De genererade koncepten utvärderas via konceptvalsmatriser och diskussion med såväl företaget som möjliga köpare av produkten. Resultatet av processen är ett TV-fäste som inte är anpassad till den standard som vanligtvis används hos TV-fästen. Ett exklusivt fäste med integrerad förvaring som står ut på marknaden och blir en del av inredningen. Fästet erbjuder företaget en miljövänlig tillverkning i Sverige, då närproducerat material valts för produkten.

Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid. Med ett hermeneutiskt arbetssätt har jag sökt efter en djupare förståelse av denna upplevelse av framtiden. Detta genom att göra fem stycken intervjuer som sedan tolkades, och tillslut visade på en dubbelhet i hur framtiden upplevdes. Samtidigt som framtiden ansågs vara öppen, var den på andra fronter stängd.

I denna kvalitativa studie är syftet att förstå förskollärares syn på digitala verktyg och tillämpning i verksamheten. Schrievers olika begrepp samt en utbildningsfilosofisk text av Dewey används som teoretiska perspektiv för studien. Dessa begrepp hjälper vid tolkning av det insamlade empiriska materialet. Insamlingen skedde via enkät samt några kompletterande intervjuer. Som redan nämnt är studien inriktad på förskollärare och deras arbete med digitala verktyg. Intervjuerna och delar av enkäten analyseras genom Schrievers begrepp professionell handlingskraft, professionell identitet, pedagogiska praktiken och relation till familjen. Även Deweys begrepp om traditionell och progressiv pedagogik används i analysen av insamlade data. Studien visar att förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen på olika sätt, beroende på sin verksamhet. En annan aspekt är att förskollärare ser digitala verktyg som ett komplement och något som barnen behöver kunskap om tidigt eftersom de växer upp i en digitaliserad värld.

SammanfattningGenom vår studie har vi fått en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös som också var syftet med vårt examensarbete. Vi har genomfört åtta intervjuer och an-vänt oss av en kvalitativ metod där vi kunnat få djupgående berättelser om hur ungdo-mar upplever sin arbetslöshet. Weick (1995) skriver om den meningsskapande processen som är en teori vi använder oss av för att få en ökad förståelse för hur ungdomar hante-rar och förstår samt påverkas av sin arbetslöshet. Vi är också intresserade av deras tankar kring framtiden. Efter en längre tids arbetslöshet känner sig informanterna trötta och uttråkade. De kän-ner inte igen sig själva, de blir deprimerade av att vara hemma och av att inte ha något att göra. Trots detta ser ungdomarna ljust på framtiden. Antingen genom att utbilda sig, som informanterna anser sig vara viktigt i dagens samhälle, eller genom ett arbete. Ungdomarna finner stöd för sina tankar om framtiden från familj eller vänner. Ungdomarna har någon form av sysselsättning vilket har stor betydelse för dem. Syssel-sättningen hjälper informanterna i att få en bättre struktur på vardagen som de mår bra av. I analysen diskuterar vi hur ungdomarna utifrån sina upplevelser hanterar, förstår och påverkas av sin situation som arbetslös. Genom att studerat tidigare forskning kan vi i vår studie se om det finns några likheter och skillnader i våra resultat, men också för att se om vi utifrån vår forskning kan dra samma slutsatser som gjorts i tidigare forskning. De slutsatser som vi kan dra utifrån vår studie är att alla informanter förutom en är ne-gativt påverkade av sin arbetslöshet. Ungdomarna hanterar och förstår sin situation som arbetslös på liknande sätt. Nyckelord: arbetslös, framtiden, förstår, hanterar, påverkas, ungdomar, upplevelser

Syftet med denna studie är att ta ut särskilda diskurser om framtidens bibliotek i två science fiction-romaner, En bättre värld av Anthony Doerr och Våra förlorade hjärtan av Celeste Ng och urskilja vad de kan säga om samtidens förväntningar på och oro kring dagens bibliotek.  Den valda metoden för studien är diskursanalys, och särskilt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Denna teori utgår från att verkligheten skapas genom språket och att olika diskurser, alltså de sätt som vi skriver och pratar om någonting, strider om hur verkligheten ska uppfattas. Genom denna teori, samt färdiga analysfrågor och den kvalitativa textanalysens arbetssätt, urskildes två diskurser om bibliotekets framtida funktion, en om dess framtida möjligheter och en om dess framtida utmaningar. Dessa diskurser fick namnen skydd av den kollektiva kunskapen, förmedling av förbjuden information, den farliga boken och effektiv informationsåtervinning. Antagonism, alltså en rådande meningsskiljaktighet mellan diskurserna, kunde också urskiljas. Utifrån diskurserna och antagonismen kunde både oro och förhoppningar om dagens bibliotek skönjas: För det första var det en oro över klimatkrisens hot mot biblioteksbeståndet, för det andra en förhoppning om att AI ska utveckla biblioteken och göra de mer effektiva, för det tredje fanns det en oro om politikens kontroll över bibliotekets samlingar och till sist en oro över att viktig information ska missas i det enorma informationsflödet.  I dialog med tidigare forskning gick det att se att denna oro och förhoppning till stor del var densamma i äldre science fiction-litteratur som i modern. Det som skiljde den äldre litteraturen från den nya var vilken typ av teknologi som beskrevs och att nyare litteratur fokuserade mer på den politiska kontrollen.

Den här undersökningen syftar till att få en djupare förståelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill få en inblick i vilka faktorer som påverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan väljer att förhålla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att därigenom få fram fyra instrumentallärares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar på flera faktorer som påverkar förväntningarna på den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framträdande är media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förväntningar på undervisningen. Dessa faktorer påverkar musik- och kulturskolan både som organisation och verksamhet, men också själva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhålla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebär att musicera och att lära sig spela ett instrument. Många lärare beskriver att elever sällan förstår att de måste öva på sina instrument för att lära sig spela. Resultatet visar också att musik- och kulturskolans ledning idag jobbar mer för att skapa en utåtriktad verksamhet, vilket man också sannolikt kommer att behöva göra i framtiden.En slutsats i undersökningen är att musik- och kulturskolans verksamhet idag behöver ha en bred och mångfasetterad verksamhet vad gäller både instrument, repertoar och undervisning för att möta dagens elever. En annan slutas är att grundambitionen att bilda folket i musik, har ändrats till att ge alla barn en möjlighet att utvecklas med musik. / This study aims for a deeper understanding in how the community school of music and art will develop in the future. I would like to decide which factors influence the development of the community school of music and art, and how the school chooses to approach these factors. Four instrumental teachers and three music leaders have been interviewed.The results indicate factors that influence the expectations of the community school of music and art, of which the most prominent are media, musical trends, social factors and the student’s expectations on the education. These factors exert influence on the community school of music and art, both as an organization and as a productive activity, as well as the education. Furthermore, the study demonstrates that the community school of music and art must approach students with new views, on what it means to play and learn an instrument. The teachers point out that the students seldom understand that it is necessary to practice to learn how to play their instruments. The result also shows that management at3the community school of music and art is working to create a more expansive business, which will continue into the future.One conclusion of the study, is that the community school of music and art of today, needs to have a wide productive activity in regard to meeting the students’ need concerning instruments, repertoires and education. Another conclusion is that the basic ambition to educate people in music, has given way to provide all children a possibility to develop through music.

Bakgrund: Kompetens är ett begrepp som har många olika definitioner och kompetensbrist är något som råder över hela Sverige inom många olika branscher. Det har under en lång tid varit högkonjunktur och hög efterfrågan av kompetens på den svenska arbetsmarknaden. Organisationer har uttryckt svårigheter att rekrytera den kompetens de behöver och hur de ska vinna striden om den kompetens som finns tillgänglig.  Syfte: Att med ett induktivt och tolkande perspektiv beskriva hur organisationer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar för att hantera kompetensbristen, idag och inför framtiden. Metod: Studien har en induktiv ansats där rollen av teori inte anses ligga till grund för studien. För att kunna beskriva hur organisationer arbetar strategiskt och hur de ser på framtiden i förhållande till den kompetensbrist som råder, har en fallstudie genomförts bland sex organisationer i Jönköpingsregionen. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-ansvariga i respektive organisation. Slutsats: Studiens resultat beskriver hur organisationer i Jönköpingsregionen idag arbetar för att hantera den kompetensbrist som råder. Studiens resultat visar även att de befintliga HR-strategier som i stor utsträckning används för att förse organisationen med kompetens i dagsläget, inte tros ha en fortsatt relevans inför framtiden. Slutsats kan dras att nya generationer kräver nya strategier och att ett stort arbete kring detta krävs. / Background: Competence is a concept that has many different definitions and lack of competence is something that prevails all over Sweden in many different industries. For a long time, there has been a boom and great demand for competence in the Swedish labor market. Organizations have expressed difficulties in recruiting the skills they need and how to win the battle over the skills available. Purpose: With an inductive and interpretative perspective describe how organizations in the Jönköping region work strategically to manage the skills shortage, today and for the future. Method: The study has an inductive approach where the role of theory is not considered to form the basis of the study. To be able to describe how organizations work strategically and how they view the future in relation to the lack of competence that prevails, a case study has been carried out among six organizations in the Jönköping region. The study is based on qualitative semi-structured interviews with HR managers in each organization. Conclusion: The study's results describes how organizations in the Jönköping region are currently working to manage the skills shortage that prevails. The study's results also show that the existing HR-strategies that are used to a great extent to provide the organization with competence at present, are not believed to have a continued relevance for the future. It can be concluded that new generations require new strategies and that a great deal of work is required on this.

This essay revolves around Synchronization management & Synchronization licensing, or in short sync. The development of sync as a career choice and profession has been fast and is still ongoing. It is not until later years that sync has become a proper profession, whereas before it was just part of a publisher or sales person’s regular work. In short, sync deals with the commercial use of copyright protected music. A synchronization manager negotiates fees and licensing agreements while handling the dialogue between commercial businesses, publishers and in some cases song writers. Once a deal has been made a Synchronization license is granted by the owner of the copyrighted music, allowing the licensee (the person wanting to use the material) to use the music according to the agreement. A Synchronization license is most commonly used when a company wants to use music in either commercial, television or any kind of visual media. To get a better understand of Synchronization management a series of interviews were conducted to get three different perspectives. The first interview helped establish what a synchronization manager actually does, and was held with a person who works with the profession in question. To better grasp the song writing point of view when it comes to sync an interview with a person who was writing for sync briefs was conducted. Lastly, a publisher was interviewed to help understand synchronization licensing from a publishing point of view. The result generated by the interviews in combination with already written articles about Synchronization management helped get a better understanding of the profession and how different individuals are using it in their daily life in music. The main question of this essay was to establish if sync is a reliable source of income for “up-and-coming” song writers and music producers.