SammanfattningGenom vår studie har vi fått en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös som också var syftet med vårt examensarbete. Vi har genomfört åtta intervjuer och an-vänt oss av en kvalitativ metod där vi kunnat få djupgående berättelser om hur ungdo-mar upplever sin arbetslöshet. Weick (1995) skriver om den meningsskapande processen som är en teori vi använder oss av för att få en ökad förståelse för hur ungdomar hante-rar och förstår samt påverkas av sin arbetslöshet. Vi är också intresserade av deras tankar kring framtiden. Efter en längre tids arbetslöshet känner sig informanterna trötta och uttråkade. De kän-ner inte igen sig själva, de blir deprimerade av att vara hemma och av att inte ha något att göra. Trots detta ser ungdomarna ljust på framtiden. Antingen genom att utbilda sig, som informanterna anser sig vara viktigt i dagens samhälle, eller genom ett arbete. Ungdomarna finner stöd för sina tankar om framtiden från familj eller vänner. Ungdomarna har någon form av sysselsättning vilket har stor betydelse för dem. Syssel-sättningen hjälper informanterna i att få en bättre struktur på vardagen som de mår bra av. I analysen diskuterar vi hur ungdomarna utifrån sina upplevelser hanterar, förstår och påverkas av sin situation som arbetslös. Genom att studerat tidigare forskning kan vi i vår studie se om det finns några likheter och skillnader i våra resultat, men också för att se om vi utifrån vår forskning kan dra samma slutsatser som gjorts i tidigare forskning. De slutsatser som vi kan dra utifrån vår studie är att alla informanter förutom en är ne-gativt påverkade av sin arbetslöshet. Ungdomarna hanterar och förstår sin situation som arbetslös på liknande sätt. Nyckelord: arbetslös, framtiden, förstår, hanterar, påverkas, ungdomar, upplevelser

Studiens syfte är att undersöka hur relationen mellan privatliv och arbetsliv skiljer sig mellan män och kvinnor som distansarbetar på Halmstad Kommun. Syftet är även att få en tydlig bild av hur distansarbete skiljer sig mellan män och kvinnor och om det påverkar arbetsdelningen i hemmer utifrån en könsrelation. Studiens resultat har samlats in genom åtta kvalitativa intervjuer med kvinnor och män vars svar har analyserats med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och Sue Campbell Clarks gränsteori. I slutsatserna påvisas det att de intervjuade kvinnorna och männen anser att relationen mellan privatliv och arbetsliv påverkas av distansarbete. Kvinnorna som intervjuats anser att den typiska könsfördelningen vad gäller arbetsdelningen i hemmer blir mer tydlig vid distansarbete. Männen som intervjuats anser att det har ett ökat ansvar gällande hemarbete när de distansarbetar. / The study aims to investigate how the relationship between private life and working life differs between men and women who work remotely in Halmstad municipality. The aim is also to get a clearer picture of how remote work differs between men and women and if it affects the division of labor in the home based on a gender relationship. The results of the study have been collected through eight qualitative interviews with women and men whose answers have been analyzed using Yvonne Hirdman’s theory of the gender system and Sue Campbell Clark’s Work/Family border theory. In the conclusions, it is stated that the interviewed women and men believe that the relationship between private life and working life is affected by remote work. The women who were interviewed believe that the typical gender distribution in terms of the division of labor in the home becomes clearer when working remotely. The men interviewed believe they have an increased responsibility regarding household chores when they work remotely.