It’s not unusual for people to upload photos to the Internet nowadays. Despite the fact that there are benefits from doing this, there are also some risks that people should take into consideration before they share private photos. The aim of this survey was to investigate how users of different ages respond to risks related to photo sharing on Facebook. The participants were between the ages of 16 and 64. According to the results it appears that in some cases, even if they can’t be statistically proven, there are patterns that indicate that younger people are more careless and that older people are more careful when it comes to photo sharing on the Internet. There are also cases where there really don't seem to be any differences between the studied generations.

Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även privatlivet.  Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt.  En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag.

No description available.

Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte. Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension – vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd. Finland har konstruerat sin rättsordning utifrån värdet integritet vilket ger den enskilde juridiskt skydd på flera nivåer i rättsordningen och med ett omfattande materiellt innehåll. Sekretessen följer handlingen genom alla myndigheter. Sverige däremot har byggt en rättsordning utifrån värdet offentlighet, där sekretessen är undantaget från huvudregeln. Det gör att det finns en ökad risk för rättsbrist om inte sekretess täcker alla situationer. En lösning på ett av det svenska systemets problem, skulle kunna vara att i sekretesslagen hänvisa till artikel 8 om privatliv i Europakonventionen om de mänskliga fri-och rättigheterna. Ytterligare en svensk svaghet är hur sekretesskyddet varierar mellan myndigheter, från att inte överföras alls, till att ges antingen ett starkare eller svagare skydd.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, våld och trakasserier inom kriminalvården påvisar att detta är en förekommande faktor inom kriminalvårdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ”personligt men inte privat” skapas ett ”vi och dem” perspektiv som påverkar den dynamiska säkerheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda inom kriminalvården upplever sin säkerhet på jobbet och på sin fritid. Studien är baserad på de övergripande frågeställningarna: Hur upplever kriminalvårdarna sin säkerhet på jobbet? Hur upplever kriminalvårdare sin säkerhet på fritiden, är det lätt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ”det fria”? Utifrån en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrågor som ställts till fem kriminalvårdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, våld och trakasserier på deras arbetsplats. Studien visade att kriminalvårdare påverkades i sitt privatliv på grund av de hot, våld och/eller trakasserier som de upplevt genom sin yrkesroll, antingen genom sina egna erfarenheter eller indirekta erfarenheter genom sina kollegor.

No description available.

Att vara tillgänglig utanför den ordinarie kontorstiden är ett fenomen som tar allt större plats inom dagens moderna arbetsliv. Fenomenet utgår ifrån att arbetstagare i allt större utsträckning är tillgängliga på sin fritid genom den kommunikationsteknologi som finns, vilket främst i vår studie syftar till telefonsamtal, sms eller mail. Utgångspunkten är även att varje arbetstagare har ett privatliv att gå hem till efter jobbet. I denna studie har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemäns privatliv påverkas av deras tillgänglighet till arbetet utanför kontorstid. Tjänstemännens inställning och engagemang till arbetet har varit en central faktor till att förklara varför de är tillgängliga utanför kontorstid. Förväntningar från omgivning och tjänstemännen själva har också stor påverkan på graden av tillgänglighet. Gemensamt är att tjänstemännen upplever att tillgängligheten är ett medel för att förenkla det dagliga arbetet och att denna tillgänglighet ger konsekvenser i privatlivet. Denna tillgänglighet tar tid och energi ifrån familjeaktiviteter och fritidssysslor.

Poliser i yttre tjänst är en yrkesgrupp som dagligen hanterar situationer som kan anses farliga och där allmänheten behöver hjälp. Det är dock oklart hur poliserna upplever sin egen rädsla och hanterar den i yrkeslivet. Följande explorativa och kvalitativa studie syftade till att undersöka svenska polisers uppfattningar om upplevd rädsla i polisyrket för att få en ökad förståelse för polisers egna tankar och upplevelser om rädsla i sin yrkesroll. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd rädsla beroende på polisers arbetsort och hur poliserna hanterade rädsla. Åtta poliser baserade i Stockholms samt Kalmars län genomförde semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjorde 6 teman: Rädsla som en naturlig del av yrket, Rädsla i tjänsten, Rädsla utanför tjänsten, Förändring av rädsla, Poliskulturens effekter och Effekter av rädsla. Rädsla beskrevs som något som var närvarande och sågs som en naturlig och nödvändig varningssignal. Fokus föregick rädsla i yrkesrollen där främst en avsaknad av rädsla i tjänsten fanns. Däremot var rädsla närvarande i form av utsatthet i privatlivet. Studien visade även på att det fanns en skillnad mellan städer och uppfattningen av rädsla beroende på vad poliserna kunde förvänta sig under en arbetsdag. / Patrolling police officers confront situations daily in which the public needs help, and situations that can be dangerous. However, it is unclear how patrolling police officers’ experience their own fear and manage it in their profession. The present qualitative and explorative study investigated Swedish patrolling police officers’ views on experienced fear in their profession to increase our understanding of police officers’ own thoughts and experiences of fear in their profession. The present study aimed further to investigate whether there were any differences between experienced fear depending on where the police officers were stationed as well as how the police officers handled fear. Eight police officers stationed in Stockholm and Kalmar’s county (Sweden) participated in semi structured interviews which thereafter were analyzed according to thematic content analysis. The results consisted of 5 themes: Fear as a natural part in the working life, Fear during duty, Fear after duty, Development of fear, and Police culture’s effects, and Effects of fear. Fear was described as something tangible and present as well as seen as a necessary alert mechanism. Focus preceded fear during duty, where often a lack of fear could be seen. However, fear was foremost present as vulnerability concerning the private life. The study also showed that the perception of fear differed depending on where the police officers were stationed and what they could expect during their working day.

No description available.

Studien syftade till att undersöka hur arbetstagare hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur deras gränsdragning sker. Med arbetstagare genomfördes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att den gränsdragning som fungerade bäst är att ha tydlig gräns mellan arbetsliv och privatliv. Flextid i form av att styra sin arbetstid och stöd från arbetsgivare och familj var faktorer som bidrog mest till att arbetstagarna kunde nå balans. Faktorer som hindrade balansen mest var arbetsbelastning, tillgänglighet utanför arbetstid och tid. Resultatet analyserades sedan utifrån en modell om work-life balance och en teori om gränsdragning. Därefter följer en diskussion kring resultatet utifrån studiens bakgrund, teori, tidigare forskning och egna slutsatser. I slutsatsen belystes vikten av att organisationer och arbetstagare behöver bli medvetna om vad de kan göra för att skapa förutsättningar för god balans, för att arbetstagarna ska kunna utvecklas.