Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana. Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet. Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar. Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper. Dessa förkunskaper används sedan när man tolkar världen omkring sig. Vidare visar studien att individen befinner sig i en särskild biografisk situation, det innebär i sin tur att individer också kan uppleva samma typ av arbetsliv på olika vis beroende på den biografiska situationen och dess förbundna relevanssystem. Studien tydliggör hur möjligheten att själv påverka hur möjlighetsrummet utnyttjas är en viktig faktor för att uppleva en balans mellan arbetsliv och privatliv, samt att de socialpsykologiska dimensionerna i hög grad påverkar upplevelsen av arbetslivet.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter. Unga chefer hanterar dagligen krav från arbetsgivare och medarbetare, men de högsta kraven ställer de på sig själva. Under första tiden av anställningen sker en anpassning till chefsrollen, i vilket det sker en omvärdering av inställningen till arbetslivet i aspekter som krav, ledarskap samt förhållandet mellan arbete och privatliv. Det framgår att unga chefer prioriterar privatlivet högt samtidigt som arbetet är en central del av deras liv. Hur och i vilken grad arbetet får inverka på privatlivet varierar men det framkommer att det är viktigt att skilja dessa åt. Unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete och arbetsliv kan förklaras av generationsspecifika värderingar, individuella skillnader men även av vilken fas i livet de befinner sig i.

Studien syftar till att undersöka hur kvinnor, som fått diagnosen utmattningssyndrom, upplever vilka faktorer som kan ha bidragit till deras utmattning. Studiens frågeställningar är: Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att förväntningarna på dem på och utanför arbetet bidragit till utmattning? Hur upplever kvinnor, som varit med om utmattningssyndrom, att självbild bidragit till deras utmattning? Varför kan kvinnor som varit med om utmattningssyndrom hamna i utanförskap? För att undersöka detta genomfördes sju intervjuer med kvinnor som varit med om utmattningssyndrom och som är tillbaka på arbetet igen sedan minst ett halvår tillbaka. Mycket av den tidigare forskningen belyser svårigheten att balansera arbetsliv och privatliv. Forskarna har bland annat kommit fram till att arbetskraven påverkar familjelivet negativt och att dåligt stöd i familjelivet kan påverka arbetslivet negativt. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Goffmans dramaturgiska teori och stigmateori. Resultatet bygger på de tre huvudteman som dök upp under samtliga intervjuer: svårigheten att balansera arbete med privatliv, känslan av utanförskap samt hur den drabbades självbild påverkas negativt på grund av utmattningssyndromet. Studien visar att kvinnornas identitet starkt är knuten till samhällets och andra individers förväntningar över hur en kvinna skall vara. Detta har lett till att samtliga kvinnor har utsatts för stor stress och känsla av otillräcklighet vilket i sin tur bidragit till deras utmattning. Att ständigt vilja vara andra till lags, och få andras bekräftelse, visar hur dessa kvinnors självkänsla är prestationsbaserad och att de tycks vara beroende av att nå framgång, samt att få ett erkännande från andra, för att upprätthålla sitt egenvärde. Slutligen visar studien att ett bristande samspel mellan Försäkringskassa, läkare och den drabbade skapar en ekonomisk oro vilket ökar svårigheten att ta sig tillbaka till arbete igen.

Förtroendearbetstid är en form av flexibel arbetstidsmodell som blivit vanligare i dagens samhälle. Författarna har i denna undersökning genomfört semistrukturerade intervjuer av anställda konsulenter i en statlig myndighet i Sverige. Intervjudeltagarna som samtliga har förtroendearbetstid arbetade i tre olika distrikt, två kvinnor och sju män valdes genom ett målinriktat urval. Med denna studie har författarna avsett att i en statlig myndighet undersöka konsulenters upplevelse av att ha förtroendearbetstid, samt hur förtroendearbetstidens påverkan på balansen mellan arbetsliv och privatliv upplevs. Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visade att merparten av konsulenterna upplevde förtroendearbetstiden som en fördelaktig arbetsform. Trots att arbetet i perioder innebar hög arbetsbelastning, var upplevelsen ändå att förtroendearbetstiden tack vare den höga graden av egenkontroll och frihet, möjliggjorde balans mellan arbetsliv och privatliv.

Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som flexibla arbetstider kan ha för möjligheten att kombinera arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares upplevda hälsotillstånd. Studiens frågeställningar är: På vilket sätt underlättar eller hindrar flexibla arbetstider möjligheten för intervjupersonerna att kombinera arbetsliv och privatliv? Hur upplever intervjupersonerna att denna kombination påverkar deras hälsotillstånd? För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med personer som arbetar på samma företag, där de har ett flexibelt arbetstidssystem.   I ett samhälle som präglas av allt högre krav på individen är balansen mellan arbetsliv-privatliv ett både viktigt och aktuellt ämne att undersöka. Tidigare studier visar å ena sidan att flexibla arbetstider är positivt för balansen mellan arbetsliv och privatliv och i förlängningen arbetstagares hälsotillstånd. Å andra sidan visar studier att flexibla arbetstider kan upplevas som stressande och därmed påverka hälsotillståndet negativt. Studien grundas i teorin om Work Life Balance som redogör för hur man kan få ihop arbetsliv och privatliv.   Analysen i vår studie bygger på teorins tre källor till konflikt: den tidsbaserade konflikten, belastningskonflikten samt den beteendebaserade konflikten. Resultaten visar att den tidsbaserade konflikten och belastningskonflikten går in i varandra och att det är individuellt huruvida dessa konflikter uppstår. Resultatet visar även att intervjupersonernas upplevda grad av kontroll är viktig för hur dessa två konflikter tar sig i uttryck. I studien kunde vi inte identifiera en beteendebaserad konflikt. Studien visar även att intervjupersonerna upplever att de med flexibla arbetstider lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv och därmed styra hur de ska undvika en konflikt. Utan ett flexibelt arbetstidssystem menar intervjupersonerna att det skulle vara svårare för dem att kombinera de två sfärerna vilket de tror skulle påverka deras psykiska hälsotillstånd negativt. Studien visar däremot att intervjupersonerna upplever att flexibla arbetstider inte har någon direkt inverkan på det fysiska hälsotillståndet.

Studiens syfte var att undersöka om en skillnad existerar mellan kvinnor och män avseende balansen mellan arbete och fritid samt fritid och arbete för de som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Detta i avseende både konflikt samt berikning. Denna studie undersöktes kvantitativt samt deduktivt. En webbaserad enkät skickades ut till urvalet anställda som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Dessa enkäter skickades ut på ett företag samt via sociala medier. 56 respondenter deltog och som sedan analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultatet visade signifikant skillnad gällande kön och arbetets berikning på fritiden, medan inga signifikanta skillnader i avseende kön och konflikt mellan arbete och fritid, fritid och arbete samt fritidens berikning på arbetet. Detta både bekräftar samt motstrider tidigare forskning gällande kön och balans mellan arbete och fritid.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur enhetschefer inom Umeå Kommun upplever relationen mellan arbete och privatliv i förhållande till sin upplevda hälsa. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes för att tolka, förstå och förmedla enhetschefernas upplevelser. Resultatet visade på något skilda upplevelser gällande relationen mellan arbete och privatliv och kopplingen till hälsa. Upplevelsen av att ha en bra balans mellan arbete och privatliv framkom men enhetscheferna upplevde också att arbetslivet i perioder tog allt för stor plats i privatlivet. Enhetscheferna upplevde vissa svårigheter med att släppa tankarna på arbete utanför arbetstid vilket i sin tur kunde leda till stress och sömnsvårigheter. Samtliga enhetschefer upplevde att privatlivet inte inverkade på arbetslivet i någon större utsträckning. Positiva faktorer som bidrog till att balansera arbete och privatliv var möjligheten till flexibel arbetstid och organisatoriskt stöd i form av exempelvis företagshälsovård. Planering och framförhållning, att lämna sin arbetstelefon och dator på kontoret samt att prioritera var strategier som framkom för att lättare hantera relationen mellan arbete och privatliv.

Tidigare forskning har främst inriktat sig på återhämtning från påfrestningar i det avlönade arbetet. Det finns nu en allmän syn på att även utförande och planering av det oavlönade hemarbetet är påfrestande, detta om återhämtning inte sker. Brist på återhämtning är i längden skadligt. En utsatt grupp är småbarnsföräldrar där vardagen är hektisk, både det avlönade arbetet och oavlönade hemarbetet ska hinnas med. Utrymmet för återhämtning i hemmiljön är begränsad och bör därför ske någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka om yrkesverksamma medarbetare med hemmavarande småbarn upplever arbetsplatsen som en plats för återhämtning. Genom ett kvalitativ tillvägagångssätt intervjuades sju småbarnsföräldrar om deras vardag. Detta för att undersöka var återhämtning från planering och utförande av det oavlönade hemarbetet sker. Resultatet visade att återhämtning till viss del sker på arbetsplatsen, där trivsel och socialt stöd var två komponenter av betydelse. Studien bidrar med en större förståelse för småbarnsföräldrars möjligheter av återhämtning från det oavlönade hemarbetet och belyser ett relativt outforskat område.