Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta. Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet.  Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker.  Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård. Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse. Om patienten upplever en känsla av misstrohet från vårdpersonalen kan svårigheter uppstå i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal vilket kan resultera i att patienten inte får adekvat smärtlindring. Då smärtan är en subjektiv upplevelse kan patienten uppleva svårigheter att förmedla sin smärtsituation vilket ställer krav på sjuksköterskans lyhördhet.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar. Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper. Dessa förkunskaper används sedan när man tolkar världen omkring sig. Vidare visar studien att individen befinner sig i en särskild biografisk situation, det innebär i sin tur att individer också kan uppleva samma typ av arbetsliv på olika vis beroende på den biografiska situationen och dess förbundna relevanssystem. Studien tydliggör hur möjligheten att själv påverka hur möjlighetsrummet utnyttjas är en viktig faktor för att uppleva en balans mellan arbetsliv och privatliv, samt att de socialpsykologiska dimensionerna i hög grad påverkar upplevelsen av arbetslivet.

Fetma är allt vanligare idag, och de senaste åren har förekomsten av fetma ökat och bara i Sverige kan en halv miljon vuxna anses lida av fetma och 2.5 miljoner vara överviktiga. Gastric bypass är en kirurgisk behandling mot övervikt som har fyrdubblats inom en femårs period. En bättre livskvalitet har i olika kvantitativa studier kunnat påvisas efter viktminskning, men osäkert hur livskvaliteten ökar efter kirurgi då det ofta speglas negativt i media. I de kvantitativa studierna kan inga nyanser av upplevelser urskiljas. Syftet med denna undersökning var därför att beskriva den subjektiva upplevelsen hos personer som genomgått en gastric bypass. En empirisk studie gjordes med öppna frågor och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet av studien styrker den tidigare forskning som gjorts, då informanterna beskriver en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Operationen har förbättrat informanternas självbild och bidragit till en ökad frihetskänsla. Det tydliggörs hur informanterna upplevt sig vara stigmatiserade och de har skämts för sin fetma. De negativa erfarenheter som framkommit, såsom dumping, har inte haft setts som ett stort problem, utan viktnedgången och de positiva hälsoeffekterna har dominerat. I diskussionen framkommer hur viktigt det är att öka förståelsen för individens problematik samt hur viktig sjuksköterskans roll är att hjälpa individen att tillgodogöra sig aktuell information. Vidare diskuteras att om förväntningarna är orealistiska skapas en större besvikelse vilket eventuellt kan leda till ett missnöje. Det är viktigt att en operation inte ses som en helhetslösning utan som ett verktyg. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Långvarig smärta är ett av de mest förekommande fenomenen i svensk sjukvård och kostar samhället stora summor pengar varje år. Den orsakar ett stort lidande för den drabbade. Kvinnor är mer representerade i gruppen än vad män är, vilket delvis går att förklara genom olika biologiska förutsättningar. Dessutom rapporterar denna patientgrupp i relativt hög utsträckning ett icke-önskvärt bemötande från vården som kan resultera i felaktiga eller uteblivna behandlingar.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av långvarig smärta.  Metod: En kvalitativt strukturerad autobiografisk studie baserad på fem bloggar. Bloggarnas innehåll analyserades genom manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. De huvudkategorier som framkom var smärtan begränsar, vardagen förändras, vården sviker och att förlika sig med smärtan.  Slutsatser: Ett adekvat bemötande från vården genererar en mindre negativ upplevelse för de drabbade medan ett bemötande där patienten inte tas på allvar istället förstärker lidandet. Genom acceptans kan livskvalitet uppnås trots en ständigt närvarande smärta.

Previous research into the usability of public websites indicate that with increasing age, people’s use of websites decreases. It is unclear whether the elderly are able to use website to derive vital information, specifically from websites Vårdguiden 1177, Pensionsmyndigheten and Skatteverket. The aim of the current study is to investigate the effectiveness, efficiency, and user satisfaction of tree vital public websites in the elderly population (age >59). The paper covers previous research and defines the concept of usability. In order to assess senior’s impressions of the websites’ navigational usability, and the participants subjective experience, both quantitative and qualitative measures are used. Quantitative methods used for this study are a web questionnaire and system usability scale (SUS) surveys. Whereas observation of study participant is used as a qualitative measure. Results indicate that usability of the 3 websites is not satisfactory in the elderly population.

Bakgrund I Sverige drabbas cirka 8500 patienter av hjärtstopp varje år och prevalensen för överlevnad är ungefär 10 procent. Överlevnadschansen har ökat de senaste åren och därför behövs en ökad kunskap och förståelse för hur patienternas upplevelser är och hur omvårdnaden samt uppföljningen bör se ut. Därför är det aktuellt att sammanställa publicerad kunskap för att ge en ökad förståelse för hur omvårdnadsbehovet ser ut och som kan ge sjuksköterskor verktyg för att bättre kunna stödja dessa patienter. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod Det har genomförts en icke-systematisk litteraturöversikt av 15 stycken vetenskapliga originalartiklar för att sammanställa resultatet. De vetenskapliga orginalartiklarna erhölls från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av sökblock med kombinerade sökord. Artiklarna som inkluderades i resultatet har genomgått en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sedan användes en integrerad dataanalys för att analysera resultatet. Resultat Vid sammanställningen och analyseringen av resultatet så kunde tre huvudkategorier fastställas som utgjorde centrala delar: Upplevelsen efter ett hjärtstopp, Omvårdnaden samt Att återgå till det dagliga livet. Det framgick i resultatet att det fanns ett flertal salutogena faktorer som gav förmån till patienternas återhämtning. Dessa inkluderar bland annat gemenskap med familjen, bättre uppföljning av hälso- och sjukvården samt sammanhang med patienter med liknande erfarenheter. Slutsats Denna litteraturöversikt belyste vitala hälsofrämjande faktorer efter ett överlevt hjärtstopp. Litteraturöversikten påvisade vikten av stöd, både från familj och hälso- och sjukvården samt vikten av sammanhang efter överlevt hjärtstopp. Genom att få en ökad förståelse för hur upplevelsen kan se ut efter ett hjärtstopp kan omhändertagandet av dessa patienter optimeras. / Background In Sweden, approximately 8,500 patients suffer from cardiac arrest each year and the prevalence for survival is approximately 10 percent. The chance of survival has increased in recent years and therefore an increased knowledge and understanding of what the patients' experiences are like and what the care and follow-up should look like is needed. Therefore, it is relevant to compile published knowledge to provide an increased understanding of what the nursing needs look like and which can provide nurses tools tobetter support these patients. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of surviving cardiac arrest. Method A non-systematic literature review of 15 original scientific articles has been conducted to compile the results. The scientific original articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL using search blocks with combined keywords. The articles that were included in the result have undergone a quality review based on Sophiahemmet University’s assessment documents for scientific classification and quality. Then an integrated data analysis was used to analyze the results. Results When compiling and analyzing the results, three main categories could be determined which formed central parts: The experience after a cardiac arrest, Nursing care and Returning to daily life. It appeared in the results that there were several salutogenic factors that benefited the patients' recovery. These include, among other things, community with family, better follow-up of health care and connections with patients with similar experiences. Conclusions This literature review highlighted vital health-promoting factors after surviving cardiac arrest. The literature review demonstrated the importance of support, both from family and the health care, as well as the importance of connection after surviving a cardiac arrest. By gaining an increased understanding of what the experience can look like after a cardiac arrest, the care of these patients can be optimized.