<p>En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem. Användarna menar att de får lära sig saker som de aldrig kommer att använda i sitt arbete och de vill att utbildningen istället ska vara yrkesspecifik så den passar just deras sätt att arbeta.Med det resultat jag fick fram är det förståligt att man nu beslutat sig för att förlänga pilotprojektet, det fanns ett flertal fel och brister som även jag lade märke till under den korta tid som jag tittade runt i systemet. De fel och brister som har rättats till kräver tid för testning, vilket orsakat förlängningen. Jag har även hört att det kommer att bli en del ändringar i den fortsatta utbildningsplaneringen och de kommer att göra om utbildningen så att den till viss del uppfyller användarnas önskemål om en yrkesinriktad utbildning.</p>

En undersökning har gjorts för att ta reda på vad användarna tyckte om den utbildning de fick i det system som införts på deras arbetsplats, men även vad de tycker om systemet i sig.Undersökningen har varit en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med en projektledare, en person ur utbildningsgruppen och fyra användare på Lasarettet i Motala. Det har även gjorts en observation av användarna vid ett utbildningstillfälle.Det huvudsakliga resultatet som framkom var att användarna är väldigt nöjda med hur systemet är tänkt att fungera, det ger både ökad patientsäkerhet men det gör även många arbetsuppgifter enklare och smidigare. Det framkom dock att användarna har en del negativa synpunkter på utbildningen och hur den har varit upplagd. Utbildningen var konstruerad så att flera olika yrkesgrupper fick gå samtidigt, vilket användarna såg som ett problem. Användarna menar att de får lära sig saker som de aldrig kommer att använda i sitt arbete och de vill att utbildningen istället ska vara yrkesspecifik så den passar just deras sätt att arbeta.Med det resultat jag fick fram är det förståligt att man nu beslutat sig för att förlänga pilotprojektet, det fanns ett flertal fel och brister som även jag lade märke till under den korta tid som jag tittade runt i systemet. De fel och brister som har rättats till kräver tid för testning, vilket orsakat förlängningen. Jag har även hört att det kommer att bli en del ändringar i den fortsatta utbildningsplaneringen och de kommer att göra om utbildningen så att den till viss del uppfyller användarnas önskemål om en yrkesinriktad utbildning.

Bakgrund: En tredjedel av Europas befolkning drabbas av någon form av psykisk ohälsa varje år. Personer med psykisk ohälsa drabbas oftare av medicinska åkommor än andra och behöver därför vårdas på somatiska avdelningar och mottagningar. Patienter med psykisk ohälsa upplever att hälso- och sjukvårdspersonalen inte visar intresse för dem och att de inte blir betrodda. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys där kondensering, kodning och kategorisering av meningsenheter utfördes. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, otillräcklig kunskap, olämplig miljö samt tidigare erfarenheter. Underkategorierna som framkom var, osäkerhet, brist på tid och brist på personal. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att deras otillräckliga kunskap, deras tidigare erfarenheter samt arbetsmiljön påverkade deras upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Sjuksköterskorna kände sig osäkra i vårdandet och att deras kunskap inom området inte räckte till för att ge patienterna den vård de har rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Genom att förstå sjuksköterskans upplevelser kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram så att sjuksköterskorna är mer bekväma med att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.

No description available.

Att inte identifiera sig med det kön som tilldelats vid födseln kan, i dagens samhälle, vara utmanande. Att vara transperson innebär att bryta mot många av de normer vi har i samhället vilket gör att de kan bli utsatta och utstötta. Sjuksköterskan ska i mötet med patienten utgå ifrån livsvärldsperspektivet där patientens livsvärld ska vara utgångspunkt för vårdandet. Sjuksköterskans förförståelse ska läggas åt sidan och för att mötet ska bli vårdande behövs öppenhet och delaktighet. Trots lagar och utgångspunkt i vårdvetenskapen erhåller transpersoner sämre vård än de som identifierar sig med det kön de blivit tilldelat vid födseln. Syftet med litteraturstudien är att belysa transpersoners upplevelse av vårdens bemötande genom integrativ sammanställning av empirisk kvalitativ forskning. Analysen gjordes med grund i metaanalys och mynnade ut i två huvudteman: "Att bli ifrågasatt för den hen är” och ”Att bli sedd som den hen är” med underteman. Resultatet visar att transpersoner känner sig som ett levande lexikon då personalen förväntar sig att bli lärda av dem. De upplever ett utanförskap eftersom samhällets normer syns tydligt även i sjukvårdssystemet, och de upplever samtidigt den beroendeställning som de är i. När vårdpersonal gör transpersoner delaktiga och tar ansvar för eventuell kunskapsbrist infinner sig tillit och trygghet. Användandet av inkluderande språk ger känsla av inkluderande och att integriteten värnas. I diskussionen diskuteras möten med sjuksköterskan, okunskap och utanförskap. Slutsatserna är att det behövs mer kunskap hos den grundutbildade sjuksköterskan, i sjuksköterskeutbildningen och de normativa värderingar som idag finns i hälso- och sjukvården behöver ses över.

This report aims to investigate how Diagnostikcentrum should be available and coordinated with other care givers to achieve satisfactory delivery capability in cancer patient pathways.The availability refers to how Diagnostikcentrum should participate in the process. In whatway and with what recourses. The aim is to contribute to the process and its possibility ofgiving the patients care in time. Diagnostikcentrum performs diagnostic results and provides Region Östergötland with resources and competences in laboratory medicine and visual- and functional medicine. Diagnostics are the basis for investigating and giving the patient a correctdiagnosis. One area where Diagnostikcentrum is very much involved is in the cancer care.(Diagnostikcentrum, 2017) In Sweden, cancer have been increasing in recent years and the increase is expected to continue.This means there is a great need for a strategy for how cancer care should be conducted.(Cancerfonden, 2017) To improve the cancer care and shorten the lead times, cancer patientpathways have been introduced in Sweden. The purpose of a cancer patient pathway is that the patients should experience a well-organized, comprehensive and professional care without excessive waiting times (Cancercentrum, 2017). This report aims to investigate the cancerpatient pathway for breast cancer. In the process of breast cancer there are many different caregivers involved. A few from Diagnostikcentrum within different clinics. At present, thereis no knowledge if Diagnostikcentrum is being properly coordinated or involved in the correctway with this clinics and other caregivers. The research began with a literature review to gather research that were relevant to the study. For example, literature linked to process orientation, Supply Chain Management and delivery capacity. The literature covers the areas both from a traditional manufacturing perspective aswell as how these theories can be applied in health care. A flow mapping was carried out to gain an understanding of the care process for breast cancer. Based on this, an analysis of the process showed several areas of improvements such as sub-optimisation, bottlenecks and uncertainties. Delivery capacity for the breast process was defined based on literature and of the case study.The definition of delivery capacity was formulated as following. That 80 percent of the patientsgiven care in the cancer patient pathway for breast cancer should receive an investigation within 28 days. Based on that definition, it was later examined how well the process is performing today. The result was not positive and great opportunities for improvement exist. In present, only 41 percent of the patients receive an investigation for breast cancer in time. Based on the literature review, proposals were made for the coordination of the process.Such proposals included increased integration, collaboration and information sharing with the goal of achieving delivery capacity in the long term. Finally, suggestions that showed how Diagnostikcentrum can be available and contribute togreater coordination and compliance in the care process were made. The proposals imply that through adaptation to demand, increased flexibility and adaption to each other and the process the flow can be improved. Other suggestions include how to manage bottlenecks and iterations as well as dividing the lead time within the process, avoid sub-optimization through safer delivery times and finally improve measurement within the care process.

<p>Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.</p>

Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.

Bakgrund: Anorexia är en ätstörning som främst drabbar unga kvinnor och som yttrar sig både fysiskt och psykiskt. Sjukdomen drabbar inte enbart den enskilda individen utan hela dess omgivning. Mötet med vården är viktigt för att underlätta tillfrisknandet för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier som analyserades med Lundman och Hällgren-Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Det framkom att anorexia medförde stora förändringar i kvinnornas liv. De upplevde anorexian som en inre röst som styrde över livet. Sociala relationer blev lidande som följd av att mat och vikt blev livets medelpunkt. I tillfrisknandet var vårdrelationerna och anhörigas stöd av stor vikt för att främja hälsan.  Slutsats: Anorexia är en komplex sjukdom där många faktorer påverkar behandlingsresultatet, inte minst patientens egen vilja att bli frisk. Alla möten och personer, exempelvis ett välfungerande teamarbete mellan professioner i vården har betydelse för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Sjuksköterskan kan, genom att ge trygghet och vara en fast punkt, bli en viktig tillgång i behandlingen av unga kvinnor med anorexia. Även anhöriga har en avgörande roll för kvinnornas tillfrisknande då de både kan vara ett stöd och skapa motivation.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat och anses vara ett folkhälsoproblem vilket kan vara en utmaning för hälso- och sjukvården på grund av den ökade samsjukligheten hos denna patientgrupp. Personer med psykisk ohälsa upplever ofta allmänhetens attityder som negativa. Detta upplever de även hos personalen inom den somatiska vården där deras fysiska behov inte tas på allvar och de känner sig oftast ignorerade. Sjuksköterskan förväntas kunna vårda patienter med psykisk ohälsa trots otillräcklig utbildning. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av omvårdnaden till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes. Som analysmetod valdes Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalysen där kondensering, kodning och kategorisering av de bärande meningsenheterna gjordes. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tre underkategorier. Huvudkategorierna är: upplevelser kopplade till patientkontakten, upplevelser kopplade till organisationen, upplevelser av brist på kompetens. Underkategorier är: avvikande beteende, tidsbrist, miljön och brist på stöd. Slutsats: Resultatet visar tydligt förekomsten av negativa attityder på rund av bristfällig kunskap och utbildning hos sjuksköterskor gentemot patienter med psykisk ohälsa. Rädsla och oro är starkt framträdande faktorer som påverkar omvårdnaden och interaktionen mellan patienten och sjuksköterskan. Litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse av problematiken och därmed leda till förbättrade utbildningar och jämlik vård.