Bakgrund: Den svenska vården är, trots det till synes jämställda samhället, starkt könssegregerad och manliga medarbetare lyser med sin frånvaro. För att motverka rådande personalbrist i vården som ett resultat av hög arbetsbelastning och ohållbara arbetsförhållanden krävs stora insatser för att åstadkomma en attraktiv arbetsplats för samtliga potentiella medarbetare, kvinnor som män.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva jämställdhetsarbetet inom vård och omsorg i en kommunal verksamhet i Skaraborg samt beskriva hur ökad jämställdhet och en jämnare könsfördelning kan förbättra vårdens arbetsförhållanden. Metod: Genom en induktiv forskningsansats har en kvalitativ fallstudie genomförts där empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer samt organisationsdokument. Empirin har tolkats och analyseratsmed hjälp av en tematisk analys där tre huvudteman; organisationen idag, ledarskap och rekryteringhar identifierats för att beskriva hur organisationen arbetar med jämställdhetsfrågor och vad en jämnare könsfördelning skulle kunna innebära. Slutsats: Studiens resultat belyser brister och utvecklingsmöjligheter inom organisationens jämställdhetsarbete, framför allt gällande den ojämna könsfördelningen som råder i vårdenheterna. Samtidigt visar studien på att en jämnare könsfördelning genererar positiva effekter för hela organisationen. Studien resulterar i fyra praktiska åtgärdsförslag som genom implementering eventuellt skulle kunna resultera i en ökad personalstyrka, jämnare könsfördelning och bättre arbetsförhållanden. Förslagen lyder; att implementera ett strategiskt och systematiskt jämställdhetsarbete, att medvetandegöra enhetschefer kring betydelsen av målgruppsanpassade jobbannonser, att utnyttja både formell och informell kompetens samt att införa administrativt chefsstöd för att öka förutsättningarna för ett framgångsrikt ledarskap. / Background: Despite the seemingly equal society, Swedish care is strongly gender-segregated and the lack of male employees is clear. To counter staff shortages as a result of high workloads and unsustainable working conditions, major efforts are required to make the healthcare more attractive to all potential employees, both women and men. Purpose: The purpose of the study is to describe the work with gender equality within the healthcare of a municipality in Skaraborg and to describe how increased equality and a more even gender distribution can improve the working conditions in healthcare. Method: Through an inductive research approach, a qualitative case study has been used to collectempirical evidence via semi-structured interviews and organizational documents. The empirical datahas been interpreted and analyzed using a thematic analysis where three main themes; the organization today, leadership and recruitment have been identified to describe how the organization works with equality issues and what a more even gender distribution could result in. Conclusion: The study's results highlight shortcomings and development opportunities within the organization's gender equality work, above all regarding the uneven gender distribution that prevails in the healthcare units. At the same time, the study shows that a more even gender distribution generates positive effects for the entire organization. The study results in four practical action proposals which, through implementation, possibly could result in an increased workforce, more even gender distribution and better working conditions. The proposals are as following; to implement strategic and systematic gender equality work, to make first line managers aware of the importance of target group-adapted job advertisements, to utilize both formal and informal competence and to introduce administrative managerial support to increase the conditions for successful leadership.

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys. Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården. Otillräckligt tillgodoseende av patientens omvårdnadsbehov förekom speciellt rörande behandling av patientens smärta och hänsynstagande till patientens integritet. Teamet kring patienten på akutmottagningen upplevdes strukturerat och fungerande. De arbetsmodeller för teamerabete och kommunikation som implementerats på akutmottagningen användes i liten utsträckning.  Slutsats: Personalen på akutmottagningen har en god förmåga till kommunikation och att skapa en relation med patienten samt att arbeta i team. Detta är värdefullt för att skapa en god och trygg vård. Patienternas behov av smärtlindring och integritet blir dock inte tillgodosedda på akutmottagningen. / Background: The fundamentals of care are the basic human needs that have to be met in the treatment of patients to maintain quality care. To ensure safe and person- centered care the team working with the patients needs to be organized and functional. Objective: The aim of this study was to explore how the fundamentals of care needs are met for critical ill patients, and the structure and function of the team in the emergency department. Method: A qualitative field study inspired by the principles of practical ethnography. Fifty observations were made in the emergency department using a protocol and analyzed with descriptive statistics and a content analysis. Results: The results in this study shows that the staff was skillful in communicating and creating a relation with the patients, but not so much in making the patients involved in their care. The basic needs of the patients where insufficient met, especially concerning treatment of pain and taking the patients integrity into account. The teamwork was perceived as structured and functional. The implemented models according teamwork and communication of working in the emergency department was not used sufficiently. Conclusion: The staff´s ability to communicate, establish a relationship with patients and to work in teams where identified which contribute to a sense of comfort and security for the patient. Although the needs for analgetica is not fulfilled and the respect for patient´s integrity is not fully taken into account.

Bakgrund: Enligt World Health Organization uppskattas var tredje kvinna i världen någon gång under sin livstid vara offer för våld i en nära relation. Våldet är en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter och kan påverka hennes psykiska, fysiska och sociala hälsa negativt.Syfte: Syftet med studien är att sammanställa forskning som belyser kvinnors upplevelser av möten i vården efter att de blivit utsatta för våld i nära relationer.Metod: Litteratursökningar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av SBU:s granskningsmall. Under analysen av artiklarna skapades sju kategorier.Resultat: De våldsutsatta kvinnorna önskade mer kunskap, empati, trygghet och kontinuitet i sitt möte. Långa väntetider och känslan att själv bära skulden till våldet var faktorer som orsakade extra lidande för kvinnorna.Slutsats: Om kvinnorna upplevde trygghet i vården och mötte empatisk vårdpersonal som lyssnade till deras problem ökade chansen till att kvinnorna vågade avslöja våldet. Mer kunskap och utbildning bland vårdpersonal behövs då detta är en stor patientgrupp globalt som riskerar att bli allvarligt skadade eller dödade om de inte får hjälp att ta sig ur den destruktiva situation de befinner sig i. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

När patienter får diagnosen amyotrofisk lateralskleros (ALS) ställs hela tillvaron på sin spets. Då ALS är en kronisk sjukdom kommer döden närmare för varje dag. Hela sjukdomsförloppet innebär en förändrad livsvärd och ett outhärdligt lidande för patienten och dennes anhöriga. Fastställande av diagnos tar oftast lång tid och väntan är lång för patienten vilket kan resultera i kunskapssökande på annat håll. Vissa patienter har redan en misstanke om vilken sjukdom de drabbats av innan läkaren fastställt diagnosen. Som sjuksköterska är det viktigt att möta patienten i lidande och visa medkänsla i vårdandet. Syftet med studien är att belysa den ALS sjuka patientens vård och hur det upplevs att bli vårdad. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys och baseras på tre självbiografier vilka utgår från upplevelsen att leva med ALS. I resultatet beskrivs upplevelsen av vården och att bli vårdad ur patientens perspektiv. Metoddiskussionen beskriver för- och nackdelar med metodvalet, där vi även kritiskt granskat oss själva. Resultatdiskussionen belyser upplevelser och områden som framkommer i resultatet, där vi reflekterar över sjuksköterskans arbete och hur det ser ut i verkligheten samt knyter an med vårdvetenskaplig forskning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT. This agegroup show an increase in for example; social skills, communication and maintaining focus. The results in our interviews show that there is poor knowledge in the research done in the area of AAT, that AAT is not used in these areas in Stockholm though the interest in the method seems large. As theoretical frameworks we have used the biophilia hypothesis and Winnicotts theory of the transition object.</p>

<p>Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet visar att flertalet av de äldre är födda i Sverige och medelåldern är 87,7 år. Mer än hälften är änkor/änklingar och mindre än hälften bor med make/maka/sambo. Flertalet av de äldre har barn och barnbarn och mer än hälften har syskon kvar i livet. De trivs bra med sitt boende och sin omgivande boendemiljö men några känner rädsla för att bli ofredade. Ett fåtal uppger att de fallit en eller flera gånger. De har god aptit och äter minst ett mål dagligen. Majoriteten av de äldre upplever sitt psykiska välbefinnande något bättre än det fysiska välbefinnandet, har ett starkt KASAM, upplever det dagliga livet bra och har en känsla av att bli uppskattade samt instämmer i påståendena för gerotranscendens. De klarar med viss hjälp städning och matlagning. Mer än hälften har inte hemtjänst. Läkare är den yrkesgrupp som de äldre har haft mest kontakt med i vården. Förtroendet för vården är ganska stort. Statistiskt signifikanta skillnader framkom för ålder, kön, kommuner och för äldre som bor ensamma eller tillsammans med någon annan. Äldre med bättre fysisk respektive mental hälsa känner sig signifikant mindre ensamma, har bättre självuppskattad fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande, uppfattar det dagliga livet bättre och har starkare KASAM.</p> / <p>The group of 80 year olds and older are the most growing age group in the world. Improved conditions of living makes it possible to live a long life but it is uncertain if this development gives improved health in older people or an extended time of illness. The aim of this study was to describe aspects of very old people’s life, health and quality of life and the confidence they have for health care and home-service care. 67 people aged 80 years and older in two communities in Värmland replied a questionnaire (respond frequency 64%). Data was adapted with descriptive and analytic statistics. The finding shows that most of the elderly are born in Sweden and the mean age was 87, 7 years. More than half are widows/widowers and almost half are living with their wife or husband. Several of them have children and grandchildren and half have still brothers and sisters living. They like their living standard and just a few are feeling afraid of being attacked. A few have been falling one or just a few times. Many have a good appetite and are eating at least one square meal a day. The majority of the elderly experience their mental well-being a bit better than the physical well-being, having a strong SOC (Sense of Coherence) and experiencing a good day to day life and have a feeling of being appreciated. They agree with the statements of gerotranscendence. They managing to clean and prepare meals with help. Almost half of them have home-help service. The occupational group that the old people mostly have met is physicians. Their confidences in health care and home-service care are quite good. Statistically significant differences where found for age, gender, community and elderly living alone or together with somebody. Older with a better physical respective mental health are feeling significantly less alone, have a better self reported physical and mental well-being, experience the day to day life better and have a stronger SOC.</p>

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik. Resultatet visar att flertalet av de äldre är födda i Sverige och medelåldern är 87,7 år. Mer än hälften är änkor/änklingar och mindre än hälften bor med make/maka/sambo. Flertalet av de äldre har barn och barnbarn och mer än hälften har syskon kvar i livet. De trivs bra med sitt boende och sin omgivande boendemiljö men några känner rädsla för att bli ofredade. Ett fåtal uppger att de fallit en eller flera gånger. De har god aptit och äter minst ett mål dagligen. Majoriteten av de äldre upplever sitt psykiska välbefinnande något bättre än det fysiska välbefinnandet, har ett starkt KASAM, upplever det dagliga livet bra och har en känsla av att bli uppskattade samt instämmer i påståendena för gerotranscendens. De klarar med viss hjälp städning och matlagning. Mer än hälften har inte hemtjänst. Läkare är den yrkesgrupp som de äldre har haft mest kontakt med i vården. Förtroendet för vården är ganska stort. Statistiskt signifikanta skillnader framkom för ålder, kön, kommuner och för äldre som bor ensamma eller tillsammans med någon annan. Äldre med bättre fysisk respektive mental hälsa känner sig signifikant mindre ensamma, har bättre självuppskattad fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande, uppfattar det dagliga livet bättre och har starkare KASAM. / The group of 80 year olds and older are the most growing age group in the world. Improved conditions of living makes it possible to live a long life but it is uncertain if this development gives improved health in older people or an extended time of illness. The aim of this study was to describe aspects of very old people’s life, health and quality of life and the confidence they have for health care and home-service care. 67 people aged 80 years and older in two communities in Värmland replied a questionnaire (respond frequency 64%). Data was adapted with descriptive and analytic statistics. The finding shows that most of the elderly are born in Sweden and the mean age was 87, 7 years. More than half are widows/widowers and almost half are living with their wife or husband. Several of them have children and grandchildren and half have still brothers and sisters living. They like their living standard and just a few are feeling afraid of being attacked. A few have been falling one or just a few times. Many have a good appetite and are eating at least one square meal a day. The majority of the elderly experience their mental well-being a bit better than the physical well-being, having a strong SOC (Sense of Coherence) and experiencing a good day to day life and have a feeling of being appreciated. They agree with the statements of gerotranscendence. They managing to clean and prepare meals with help. Almost half of them have home-help service. The occupational group that the old people mostly have met is physicians. Their confidences in health care and home-service care are quite good. Statistically significant differences where found for age, gender, community and elderly living alone or together with somebody. Older with a better physical respective mental health are feeling significantly less alone, have a better self reported physical and mental well-being, experience the day to day life better and have a stronger SOC.

The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT. This agegroup show an increase in for example; social skills, communication and maintaining focus. The results in our interviews show that there is poor knowledge in the research done in the area of AAT, that AAT is not used in these areas in Stockholm though the interest in the method seems large. As theoretical frameworks we have used the biophilia hypothesis and Winnicotts theory of the transition object.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa det transformella ledarskapet i vården. De 14 vetenskapliga artiklarna i litteraturöversikten är hämtade från databaserna PubMed, Cinahl och LWW, både artiklar med kvantitativ- och kvalitativ ansats är inkluderade. Resultatet visade att transformellt ledarskap kännetecknades av ledarens personliga egenskaper samt att ledaren hade ett stödjande ledarskap. Till de personliga egenskaperna räknades tydlighet, trovärdighet och uthållighet. Stödjande ledarskap innebar att ledaren hade ett lyhört lyssnande, såg styrkan hos varje enskild medarbetare och hade ett pedagogiskt förhållningssätt. Effekter av transformellt ledarskap på personalen var ett ökat ansvarstagande, att personalen blev bekräftad samt kände arbetstillfredsställelse. Effekter av transformellt ledarskap på organisationen var en kommunikativ arbetsorganisation genom multidisciplinärt samarbete, en flexibel organisation med en delaktig personal. En tydlig organisationsstruktur samt resurser i form av olika slags stöd, var underlättande faktorer för ett framgångsrikt ledarskap. Transformellt ledarskap användes inom många olika verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården och i flera länder. Transformellt ledarskap verkar vara en lämplig ledarskapsstil för ledare i vården. / The purpose of this literature study was to highlight the transformational leadership in health care. The 14 scientific articles in the literature results summary are taken from PubMed, Cinahl and LWW, both articles with quantitative and qualitative approach, are included. The result showed that the transformational leadership was characterized by the leader's personal characteristics, and that the leader had a supportive leadership. Among the personal characteristics included clarity, credibility and sustainability. Supportive leadership meant that the leader was a responsive listener, saw the strength of each individual employee and had a pedagogical approach. Effects of transformational leadership of the staff were increased accountability, the staff was confirmed and felt job satisfaction. Effects of transformational leadership for the organization were a communicative work organization through multi-disciplinary collaboration, more flexible organization with staff involvement. A clear organizational structure and resources in form of different types of support were facilitating factors for a successful leadership. Transformational leadership was used in many different areas of health care and in several countries. Transformational leadership seems to be an appropriate leadership style for leaders in health care.