<p>Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen. Pojkarna däremot, som i betydligt mindre utsträckning sökte sig till högskolestudier, ville gärna se en praktisk nytta med dessa, och verkade dessutom titta mer på sina föräldrars utbildningsnivå när det kom till valet. För riktiga män pluggar ju inte, i alla fall inte i onödan…</p> / <p>The number of female college students have for many years been more than the male, and the gap continues to increase, despite the political desire for gender balance in tertiary education.The purpose of this study is to examine how sex may influence students' propensity to seek out higher education. It is based on a survey conducted on students at a secondary school in Uppland spring 2010. The results showed  that boys and girls in part had a different view of higher education from a career perspective. The girls, who were more sympathetic to higher education, felt that these were more developmental, and seemed not significantly affected by their parents' educational level at the rolling situation. The boys, however, has to a much lesser extent sought university studies, would like to see a practical benefit to them, and seemed also to look more at their parents' level of education when it came to the choice of University studies. Because real men don´t grind, at least not in vain...</p>

Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen. Pojkarna däremot, som i betydligt mindre utsträckning sökte sig till högskolestudier, ville gärna se en praktisk nytta med dessa, och verkade dessutom titta mer på sina föräldrars utbildningsnivå när det kom till valet. För riktiga män pluggar ju inte, i alla fall inte i onödan… / The number of female college students have for many years been more than the male, and the gap continues to increase, despite the political desire for gender balance in tertiary education.The purpose of this study is to examine how sex may influence students' propensity to seek out higher education. It is based on a survey conducted on students at a secondary school in Uppland spring 2010. The results showed  that boys and girls in part had a different view of higher education from a career perspective. The girls, who were more sympathetic to higher education, felt that these were more developmental, and seemed not significantly affected by their parents' educational level at the rolling situation. The boys, however, has to a much lesser extent sought university studies, would like to see a practical benefit to them, and seemed also to look more at their parents' level of education when it came to the choice of University studies. Because real men don´t grind, at least not in vain...

Syftet med den här studien var att skapa kunskap om vilka påverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansågs ha någon påverkan för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex anställda på olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades därefter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det är flera samverkande faktorer i en organisation som kan åstadkomma förändring men att några framstår som mer avgörande. Dessa faktorer visade sig vara ledningens engagemang och intresse för jämställdhetsfrågor samt en hög medvetenheten om hur normer och stereotypa föreställningar påverkar alla dagliga praktiker som utförs i organisationen.

Endast 25 % av studenterna vid Sveriges universitet och högskolor läser kurser som har en jämn könsfördelning. Sjöfartshögskolan i Kalmar är inget undantag från att kvinnor generellt väljer utbildningar inom vård, skola och omsorg medan männen väljer yrken inom teknik. Endast 6 % av studenterna på sjöingenjörsutbildningen var kvinnor och på sjökaptensutbildningen var motsvarande siffra 17% ( ht 2011). Mot bakgrund av detta faktum ville vi veta om den ojämna könsfördelningen påverkat studietiden hos respondenterna. Vi ville också få veta om respondenterna ansåg det viktigt med att skapa en jämnare könsfördelning på Sjöfartshögskolan. Undersökningen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga studenter från sjökapten- respektive sjöingenjörs-programmet. Vi valde en kvalitativ metod då det inte fanns tillräckligt stort antal kvinnliga studenter för att genomföra studien med till exempel en kvantitativ metod. Resultaten av arbetet behandlar minoritets- och jämställdhetsfrågor inom maritim utbildning

Denna uppsats undersöker problemet med att få kvinnor blir delägare på advokatbyråer. Herzbergs tvåfaktorteori används för att undersöka om skillnader i personalmotivation mellan män och kvinnor är en bidragande faktor till detta problem. Efter genomförda intervjuer med ledningen och besvarade enkäter av anställda på advokatbyråer kan det konstateras att det finns avgörande skillnader i faktorer som motiverar män respektive kvinnor i arbetet. Hackmans och Oldhams implementeringsplan för arbetsberikning utgör grunden för de lösningsförslag som presenteras. Sammantaget innehåller lösningsförslagen utökat arbetande i team, tidigare klientkontakt, ökad transparens, tidigare ledarskapsutbildning, mer feedback samt alternativa karriärvägar.

Syftet med denna uppsats var att undesöka varför så få tjejer väljer Energiprogrammets inriktning drift och underhåll. Som metod för insamling av data valde jag intervjuer, dessa har genomförts med fem tjejer som varit elever på programmets inriktning.

Skolans styrdokument är mycket tydliga vad gäller lärares uppdrag att skapa en utbildning som är likvärdig för alla elever oavsett kön. Syftet med vårt arbete är därför att undersöka hur uppmärksamheten i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Vidare vill vi undersöka hur denna uppmärksamhet upplevs fördelad av eleverna, samt sätta in våra resultat i ett jämförande tidsperspektiv. Detta för att vi som framtida pedagoger ska få en ökad förståelse för hur situationen och klimatet i klassrummet kan se ut och på så vis kunna påverka eventuell ojämställdhet i rätt riktning. Vårt syfte har lett fram till följande frågeställningar:•Hur är uppmärksamheten i klassrummet fördelad mellan flickor och pojkar i den klass i skolår 4 som ingår i studien och av vilken karaktär är uppmärksamheten?•Hur upplever eleverna i klassen att uppmärksamheten i klassrummet är fördelad mellan flickor och pojkar?•Hur ser undersökningsresultaten ut i ett jämförande tidsperspektiv?Undersökningsmetoderna var löpande observationer samt kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes i en storklass med 39 elever. Av dessa elever intervjuades 10. Av observationerna framkom att lärarens uppmärksamhet fördelades mellan flickor och pojkar på så sätt att flickorna blev tilltalade och tillfrågade fler gånger per individ än pojkarna, medan pojkarna fick fler tillsägelser, d.v.s. mer uppmärksamhet av negativ art. Intervjusvaren visade att en majoritet av eleverna upplevde att lärarens uppmärksamhet fördelades jämnt mellan pojkar och flickor, men att pojkarna fick flest tillsägelser. När resultaten sattes in i ett jämförande tidsperspektiv blev slutsatsen att vissa förändringar beträffande genusmönster i klassrummet kan urskiljas över tid. Samtidigt är det tydligt att förändringarna är små och att de behöver lång tid för att få fotfäste.

Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till transportprogrammet.Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden. Målgruppen för undersökningen är gymnasieelever elever som studerar på ett transportprogram. Resultatet visar att även om flertalet elever väljer transportprogrammet av intresse, så finns det även de elever som väljer transportprogrammet av andra skäl. 15 % av eleverna hade valt utbildningen av andra skäl. Gratis körkort, lätt program, och att man endast ville gå ut gymnasiet är några av motiven till varför man väljer transportprogrammet.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar på gymnasienivå. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivå på nationella gymnasieprogram inom två kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att använda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvägar kvinnor och män väljer, speciellt på gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de två undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer än vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhållande återspeglar sig också i de löneskillnader som återfinns för män och kvinnor i arbetslivet. En tecknad bakgrund över skolsystemets utveckling samt en kort översikt av kvinnofrigörelsen i Sverige lägger grund till argumentationen. Teori som söker beskriva orsaker till skillnaderna genom isärhållande och normativitet ger underlag för diskussion och också förändringsmöjligheter.

Denna studies syfte är att undersöka hur intresseområden, självförtroende, platstagande och genusföreställningar skiljer sig åt mellan elever med olika kön i kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasiet i relation till musikbranschens könsnormer. Studiens data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter som går kurserna Musikproduktion 1 och Musikproduktion 2 på gymnasiet. Empirin analyserades sedan med tematisk analys och utifrån ett genusteoretiskt ramverk. I resultatet framkommer det att kursernas könsfördelning skiljer sig mot normen inom musikbranschen - det är alltså fler tjejer än killar. Även teknikintresset skiljer sig där tjejerna i kurserna generellt sett är mer intresserade av teknik än de som identifierar sig som kille respektive icke-binär. I andra situationer, där grupparbete är i fokus, är genusordningen mer likt normen. I dessa situationer väljer tjejerna att positionera sig i en supportande roll till killarna för att slippa bli dömda utifrån deras kunskap inom teknik. Hos en av informanterna som identifierar sig som tjej, följs den norm som enligt tidigare forskning finns gällande dåligt självförtroende. Utifrån studiens bakgrund, tidigare forskning och genusteoretiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet.