De största affärsjuridiska advokatbyråerna i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll är i förändring. Byråerna har blivit mer professionella i strukturen, men dess ägandeform har länge förblivit oförändrad. Ägandeformen består av ett delägarskap vilket innebär att advokatbyrån ägs av ett antal advokater som även är anställda på samma byrå. Den potentiella vinsten fördelas i slutet av varje år mellan delägarna, vilket sker på olika sätt vid olika vinstdelningssystem. Fallföretaget i vår studie förändrade vid årsskiftet 2014 sitt vinstdelningssystem till ett equal partnership. Vi har i studien undersökt varför fallföretaget valt att byta vinst- delningssystem och hur förändringen påverkat användningen av andra ekonomi- styrningssystem. Studien genomfördes med hjälp av Malmi och Browns (2008) ramverk över ekonomistyrningssystem som ett paket och Andersons (2001) ramverk över olika vinstdelningssystem. Insamling av data omfattas av en intervjustudie med fyra delägare på fallföretaget samt en enkätundersökning med 13 delägare. Studiens resultat tyder på att ett förändrat vinstdelningssystem var en förutsättning för att utnyttja byråns fulla potential. Vidare ställer ett equal partnership högre krav på användning av övriga ekonomistyrningssystem, då incitamenten i belönings- och kompensationssystemet har förändrats.

Denna uppsats undersöker problemet med att få kvinnor blir delägare på advokatbyråer. Herzbergs tvåfaktorteori används för att undersöka om skillnader i personalmotivation mellan män och kvinnor är en bidragande faktor till detta problem. Efter genomförda intervjuer med ledningen och besvarade enkäter av anställda på advokatbyråer kan det konstateras att det finns avgörande skillnader i faktorer som motiverar män respektive kvinnor i arbetet. Hackmans och Oldhams implementeringsplan för arbetsberikning utgör grunden för de lösningsförslag som presenteras. Sammantaget innehåller lösningsförslagen utökat arbetande i team, tidigare klientkontakt, ökad transparens, tidigare ledarskapsutbildning, mer feedback samt alternativa karriärvägar.

In a conservative field as the law industry, where the exercise of profession is that independent that the employee becomes one's own leader and where the professional identity dominates the identity of the organisation, there is a trend to leave the company, either for another company or in order to start ones own business. In this qualitative study, we wanted to increase the understanding of identity and leadership constructed in a company in a professional field. The study was conducted at a micro business in the law industry in a small city, by semi structured interviews of the employees and the owner of the company. The empirical material and analysis has been thematised by the research questions concerning identity and leadership, and sense-making has been knitted together to discuss how these cooperate. The conclusion is that the identity of the organisation cooperates with the identity of the profession, and that is why the employees will relate to this identity, and also construct the owner, who has the ownership of the identity, as a leader. / I en konservativ bransch som juristbranschen, där yrkesutövningen är så pass självständig att den anställde blir sin egna ledare och där den professionella identiteten dominerar organisationens finns det en trend att medarbetare lämnar byrån för att söka sig till andra byråer eller starta eget. Med denna kvalitativa studie ville vi öka förståelsen för identitet och ledarskap som konstruktion hos ett företag i en professionell bransch. Studien utfördes hos ett mikroföretag inom advokatbranschen, på liten ort och genomfördes med semistrukturerade intervjuer av medarbetarna och ägaren av företaget. Det empiriska materialet och analysen har tematiserats utifrån forskningsfrågorna rörande identitet och ledarskap, där meningsskapande har vävts in för att kunna diskutera hur dessa samspelar med varandra. Studiens slutsats blev att identiteten i organisationen samspelar med professionens identitet och att medarbetarna därför kan förhålla sig till denna identitet, och även konstruera ägaren som ledare då denne bland annat har upphovsrätten till identiteten.

I denna uppsats analyseras sex olika platsannonser för biträdande jurister inom affärsjuridik. Syftet är att undersöka huruvida platsannonserna är könskodade eller inte för att kunna bidra till jämställdhetsfrågan inom yrket. Det är i dag fler kvinnor än män som fullföljer juristutbildningen och därmed får en juristexamen, vilket speglar sig i att det är fler kvinnliga biträdande jurister inom affärsjuridiska yrket men sedan händer det något ju högre upp en tar sig i karriären. Med hjälp av en kritisk diskursanalys analyseras platsannonsernas konstruerande av den ideala biträdande juristen för att undersöka huruvida denne tillskrivs typiskt kvinnliga eller manliga egenskaper. Därtill genomförs en jämförelse för huruvida advokatbyråernas storlek påverkar hur den ideala biträdande juristen konstrueras och i vilken utsträckning det förekommer könskodning i annonserna.  Resultatet visar att den ideala biträdande juristen konstrueras som en individ som kan arbeta väl i team och därmed har en god samarbetsförmåga, hen levererar alltid högkvalitet och är därmed högpresterande. Dessutom är den ideala biträdande juristen kompetent, engagerad och mångsidig. Har inte individen tagit juristexamen är det inte långt kvar. Av de 126 egenskaper som den ideala biträdande juristen konstrueras med har i könskodningen, utifrån tidigare forsknings könsmärkta ord och egenskaper, 51,6 procent kodats som könsneutrala, 32,5 procent som feminina och enbart 15,9 procent som maskulina. Könskodningen tyder på att platsannonserna inte spelar någon avgörande roll för huruvida det existerar jämställdhet i entrén till den affärsjuridiska världen eller inte. Uppsatsen kartlägger hur den ideala biträdande juristen konstrueras och belyser vilken roll platsannonsernas utformning spelar för skapandet av den sociala identiteten och könskodning.