• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

TAXERINGSREVISION : Ska revisorer ha samma möjlighet till undantag / ASSESSMENT AUDIT : Shall auditors have the same possibility to exception of an act as layers?

Pettersson, Christer, Bengtsson, Håkan January 2008 (has links)
<p>Då taxeringsrevision är en relativt ingripande åtgärd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda känsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rätt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar från revisionen, men det är då främst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, läkare och tandläkare.</p><p>Vad det gäller revisorer så omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har därmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart åberopa 3 kap. 13 § 1st 2 TL om de vill få handling undantagen vid revision.</p><p>Syftet med uppsatsen är att se om det borde finnas fler yrkesgrupper som ska kunna åberopa 27 kap. 2 § RB och 36 kap. 5 § RB vid undantag av handling. Och då på grund av sekretess förbindelser genom andra lagar eller regler, till exempel tystnadsplikten för revisorer i 9 kap. 41 § ABL.</p><p>Vi har valt att jämföra revisorer med advokater då båda dessa yrkesgrupper omfattas av lagreglerad tystnadsplikt, med tanke på detta så anser vi att även revisorer bör omfattas av möjligheten till undantag i likhet med det som finns i 27 kap. 2 § RB.</p><p>När vi studerat de rättsfall vi tagit upp i uppsatsen så framkom det att advokater inte med självklarhet kan få en handling undantagen, utan de måste åberopa speciella skäl för den specifika handlingen. Enligt en dom i Högsta domstolen, NJA 1990 s 537, så bör bevisbördan för dessa ligga på en låg nivå för att få handlingen undantagen till skillnad från revisorer som det ställs högre krav på.</p><p>Vad man kan se så finns det inte någon klar bild på hur domstolarna dömer i denna typ av mål, då de olika instanserna flera gånger kommer till olika domslut i samma mål. Detta gäller både mellan länsrätt – kammarrätt, som kammarrätt – Regeringsrätt, vilket inte är bra för förutsebarheten och rättsäkerheten för den skattskyldige.</p><p>Vi kom fram till den slutsatsen, för att skydda revisorernas klienter bör det till en lagändring, i och med denna kommer sekretess gälla för hela skatteprocessen. Det blir då bara parterna i målet som har rätt att ta del av materialet, och det finns då ingen risk att utomstående kan få del av känsligt material efter domen. Med denna lagändring skulle inte bara skyddet stärkas för revisorns klienter utan även för advokatens.</p>
2

TAXERINGSREVISION : Ska revisorer ha samma möjlighet till undantag / ASSESSMENT AUDIT : Shall auditors have the same possibility to exception of an act as layers?

Pettersson, Christer, Bengtsson, Håkan January 2008 (has links)
Då taxeringsrevision är en relativt ingripande åtgärd för den enskilde företagaren, bör denna ha möjligheten att skydda känsliga handlingar. Skatteverket har vid taxeringsrevision rätt att ta del av samtliga handlingar som rör verksamheten. Det finns dock möjligheter att undanta handlingar från revisionen, men det är då främst för de grupper som berörs av 36 kap. 5 § RB, exempelvis advokater, läkare och tandläkare. Vad det gäller revisorer så omfattas inte de av 36 kap. 5 § RB och har därmed inte den möjligheten till undantag, utan de kan enbart åberopa 3 kap. 13 § 1st 2 TL om de vill få handling undantagen vid revision. Syftet med uppsatsen är att se om det borde finnas fler yrkesgrupper som ska kunna åberopa 27 kap. 2 § RB och 36 kap. 5 § RB vid undantag av handling. Och då på grund av sekretess förbindelser genom andra lagar eller regler, till exempel tystnadsplikten för revisorer i 9 kap. 41 § ABL. Vi har valt att jämföra revisorer med advokater då båda dessa yrkesgrupper omfattas av lagreglerad tystnadsplikt, med tanke på detta så anser vi att även revisorer bör omfattas av möjligheten till undantag i likhet med det som finns i 27 kap. 2 § RB. När vi studerat de rättsfall vi tagit upp i uppsatsen så framkom det att advokater inte med självklarhet kan få en handling undantagen, utan de måste åberopa speciella skäl för den specifika handlingen. Enligt en dom i Högsta domstolen, NJA 1990 s 537, så bör bevisbördan för dessa ligga på en låg nivå för att få handlingen undantagen till skillnad från revisorer som det ställs högre krav på. Vad man kan se så finns det inte någon klar bild på hur domstolarna dömer i denna typ av mål, då de olika instanserna flera gånger kommer till olika domslut i samma mål. Detta gäller både mellan länsrätt – kammarrätt, som kammarrätt – Regeringsrätt, vilket inte är bra för förutsebarheten och rättsäkerheten för den skattskyldige. Vi kom fram till den slutsatsen, för att skydda revisorernas klienter bör det till en lagändring, i och med denna kommer sekretess gälla för hela skatteprocessen. Det blir då bara parterna i målet som har rätt att ta del av materialet, och det finns då ingen risk att utomstående kan få del av känsligt material efter domen. Med denna lagändring skulle inte bara skyddet stärkas för revisorns klienter utan även för advokatens.
3

Undersökning av svenska advokaters arbetssituation

Mesick, Tasha, Näsström, Jens January 2006 (has links)
<p>Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland amerikanska advokater. Dock fanns det ingen likartad forskning om svenska advokater, varför föreliggande studie syftade till en ökad förståelse av deras arbetsförhållanden och hälsoproblem. Detta för såväl den samlade gruppen svarande som för demografiska undergrupper. En enkätundersökning av Sveriges advokatsamfunds verksamma medlemmar (N=2318) visade bland annat att advokaterna låg relativt högt på emotionell utmattning och upplevd effektivitet, men närmare medel beträffande cynism enligt Maslachs Burnout Inventory – General Survey. En hierarkisk regressionsanalys visade att arbetsförhållandena (kvantitativ och kvalitativ arbetsbelastning, samt överengagemang) i högre grad än demografiska faktorer kunde predicera sömnkvalitet, emotionell utmattning och cynism bland svenska advokater. Sammantaget indikerade resultaten en arbetssituation med såväl påfrestningar som resurser i form av hög arbetstrivsel och upplevd effektivitet.</p>
4

Undersökning av svenska advokaters arbetssituation

Mesick, Tasha, Näsström, Jens January 2006 (has links)
Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland amerikanska advokater. Dock fanns det ingen likartad forskning om svenska advokater, varför föreliggande studie syftade till en ökad förståelse av deras arbetsförhållanden och hälsoproblem. Detta för såväl den samlade gruppen svarande som för demografiska undergrupper. En enkätundersökning av Sveriges advokatsamfunds verksamma medlemmar (N=2318) visade bland annat att advokaterna låg relativt högt på emotionell utmattning och upplevd effektivitet, men närmare medel beträffande cynism enligt Maslachs Burnout Inventory – General Survey. En hierarkisk regressionsanalys visade att arbetsförhållandena (kvantitativ och kvalitativ arbetsbelastning, samt överengagemang) i högre grad än demografiska faktorer kunde predicera sömnkvalitet, emotionell utmattning och cynism bland svenska advokater. Sammantaget indikerade resultaten en arbetssituation med såväl påfrestningar som resurser i form av hög arbetstrivsel och upplevd effektivitet.
5

Kan närbyråkrater implementera samtyckeslagen? : Om närbyråkraters upplevelser om förändringen och förutsättningarna att kunna implementera samtyckeslagen

Ekström, Linnea January 2023 (has links)
Both implementation and sexual crime are two complex fields, and within the Consent Act (samtyckeslagen), the consent part made sexual crimes even more complicated. This examination’s purpose is to investigate and analyze whether street-level bureaucrats, such as investigators, prosecutors, and lawyers experienced a change in their work since the Consent Act came into force and then, based on the personal governing characteristic, investigate what conditions they feel they have, to be able to implement the law. The essay examines this by doing semi-structured conversational interviews with all the professional groups. The study shows that the street-level bureaucrats have experienced a change in their work since the Consent Act came into force, where the most significant change is that a greater number of people report the crime and that more cases are assessed where there is a possible crime. Furthermore, there are both opportunities and challenges in all subcategories (knowledge, resource, method, influence, and ability to act) for one of the professional groups, if not several, in implementing the law. Both in the context of their work, such as the fact that the lawyers and the investigator believe that they lack knowledge and that the prosecutor has sufficient knowledge through the work, but also conditions that lie outside of their work, such as what role the plaintiff and suspect may have in the work of street-level bureaucrats.
6

Arbetsoförmögen efter beslut om icke godkänd säkerhetsprövning? : Till frågan om den efterföljande arbetsrättsliga hanteringen och rätten att få sin sak prövad i domstol utan hinder av sekretess / Incapacitated from working after a security clearance denial? : Regarding the subsequent procedures in labour law and the right to a fair trial unfettered by confidentiality

Frizell Björklund, André January 2024 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0774 seconds