De största affärsjuridiska advokatbyråerna i Sverige har genomgått stora förändringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll är i förändring. Byråerna har blivit mer professionella i strukturen, men dess ägandeform har länge förblivit oförändrad. Ägandeformen består av ett delägarskap vilket innebär att advokatbyrån ägs av ett antal advokater som även är anställda på samma byrå. Den potentiella vinsten fördelas i slutet av varje år mellan delägarna, vilket sker på olika sätt vid olika vinstdelningssystem. Fallföretaget i vår studie förändrade vid årsskiftet 2014 sitt vinstdelningssystem till ett equal partnership. Vi har i studien undersökt varför fallföretaget valt att byta vinst- delningssystem och hur förändringen påverkat användningen av andra ekonomi- styrningssystem. Studien genomfördes med hjälp av Malmi och Browns (2008) ramverk över ekonomistyrningssystem som ett paket och Andersons (2001) ramverk över olika vinstdelningssystem. Insamling av data omfattas av en intervjustudie med fyra delägare på fallföretaget samt en enkätundersökning med 13 delägare. Studiens resultat tyder på att ett förändrat vinstdelningssystem var en förutsättning för att utnyttja byråns fulla potential. Vidare ställer ett equal partnership högre krav på användning av övriga ekonomistyrningssystem, då incitamenten i belönings- och kompensationssystemet har förändrats.

Bakgrund: Hållbarhet är ett högaktuellt ämne som genomsyrar de flesta diskussioner i dagens samhälle. Företag förväntas i allt större utsträckning ta ansvar för sina bidrag till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. De senaste decennierna har forskningsfältet hållbarhetsintegration, som berör processen då hållbarhet förenas med organisationens verksamhet med hjälp av ekonomistyrning, växt fram. Enligt organisatorisk livscykelteori har företag som befinner sig i olika faser av livscykeln olika karakteristika och förutsättningar. Forskningen gällande hållbarhetsintegration har dock främst berört stora och mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Världen över återfinns däremot en stor mängd företag som befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov, både teoretiskt och empiriskt, av att belysa hållbarhetsintegration i startupkontext. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för livscykelns betydelse när det kommer till hållbarhetsintegration i startups verksamhet. Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ metod med fallstudiedesign där ett realistiskt perspektiv tillämpas. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sju olika startups, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Då startups befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln, närmare bestämt födelse- eller tillväxtfasen, har de unika förutsättningar för hållbarhetsintegration jämfört med större och mer mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Startups främsta fokus är att överleva vilket också präglar samtliga prioriteringar och avvägningar inom verksamheten. Därmed får ekonomisk hållbarhet störst uppmärksamhet av de tre hållbarhetsdimensionerna. Startups behöver även adressera social och ekologisk hållbarhet i viss utsträckning i syfte att erhålla legitimitet och tillfredsställa intressenter. Mer omfattande hållbarhetsarbete, utöver det som krävs för att överleva, är inte prioriterat. Vidare visar studiens resultat att ekonomistyrning spelar en central roll i att integrera hållbarhet i startups verksamhet. Ekonomisk hållbarhet adresseras främst med hjälp av formella styrmedel medan social och ekologisk hållbarhet främst adresseras med hjälp av informella styrmedel.