Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse och en klarare bild för hur de formella styrmedlen väljs och används inom kundägda företag. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där fyra intervjuer har hållits på Länsförsäkringar Göinge-Kristianstad samt Länsförsäkringar Blekinge. Vidare har även tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar tagits i beaktning. Vår studie har visat att kundägda bolag inte är vinstdrivande på samma sätt som andra bolagsformer. Det framkom också att om bolaget är regionalt eller lokalt känner kunderna en starkare tillhörighet till organisationen. Valet och användandet av formella styrmedel i kundägda bolag har visats sig bero på bolagsformen, marknadspositionen och att kundernas behov är det centrala.

<p>Sammanfattning</p><p>Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva.</p><p>Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt.</p><p>Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning.</p><p>I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag.</p><p>Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.</p>

Sammanfattning Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva. Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt. Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning. I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag. Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.

Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern.   Studien har utgått från två forskningsfrågor: Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå? Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader?   Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri.   Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen. Skillnader finns däremot mellan nivåerna i vilka budgetar som används, vilka mål som ligger i fokus och huruvida en budgetuppföljning är nödvändig. Studien visar att vikt bör läggas vid att engagera alla nivåer inom koncernen i budgetprocessen för att skapa delaktighet.   Vidare forskning inom ämnet kan undersöka fler koncerner, både inom samma bransch och inom andra branscher. Vidare kan forskningen jämföras med denna studie för att sedan resultera i en generaliserbar slutsats. / The purpose of this study is to give an explanation to the using of budget for control and monitoring in a group and what motives there are to operate in this way. The study is supposed to give understanding to how this work is performed in different levels within a group.   The study is based on two issues: How does a group use budget for control and monitoring based on the three levels: group leading level, subsidiary level and unit level? How does the work with budget differ between the different levels? Why are there these differences?   The study has a hermeneutic base. In the beginning the study has a deductive point of view and later on, when the theory section is complemented by empirical data collection, it changes to an inductive point of view. The empirical data collection in this study has been made by semi structured interviews which is a qualitative method.   The result shows that the purpose of budget is the same in all levels throughout the group. On the contrary there are differences between the levels in the budgets that are used, which goals that are in focus and whether a budget analysis is necessary. The study shows that involving of all levels throughout the group in the budget process is important to create participation.   Further research within this subject can examine more groups, both within the same line of business and within other lines of business. This will make possible to do a comparison with this study which can result in a generalizable conclusion.

Idag sker ständig förändring och utveckling av affärsmiljö där företag konkurrerar om konkurrensfördelar, att styra verksamheten enligt planer och strategier är därav viktigt. Inte minst är medarbetarnas beteende, välbefinnande och hälsa viktigt att ta hänsyn till då medarbetarna kan anses vara ett företags viktigaste resurs. Att ha en god arbetsmiljö på arbetet påverkar både graden av motivation och produktivitet bland anställda och är därför viktigt för företag. Syftet med studien är att undersöka hur företag styr verksamheten med olika styrmedel för att skapa samt bibehålla en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Vilka styrmedel är det som används och hur appliceras det? I uppsatsen har en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats genomförts, något som anses passa studiens syfte och frågeställning. Datainsamlingen har gjorts via semistrukturerade intervjuer då det ger respondenten möjlighet att prata om det hen upplever som relevant och ger också oss möjlighet till att avvika från intervjuguiden för att ställa eventuella följdfrågor. I de olika företagen kom det fram att man kombinerar både formella och informella styrmedel, ett formellt styrmedel som används kunde till exempel vara policy och regler, prestationsmätningar och medarbetarenkäter, medan aktiviteter, kommunikation och organisationskultur kunde vara ett sätt att styra informellt. Samtliga respondenter påpekade vikten av dem och hur det bidrog till en god arbetsmiljö

Bakgrund: Poängen med entreprenörskap är enligt många att skapa en lönsamhet. Det är lönsamheten som driver företagarna framåt. För att skapa en lönsamhet krävs kunskap inom ekonomistyrningsområdet och dess verktyg som kan användas för att skapa en lönsamhet. I november 2012 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel – och stora företag, samtidigt som småföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig främst mot större företag, därför vill denna studie istället rikta sig mot småföretag. Studien syftar till att belysa om småföretag använder sig av ekonomistyrning, med inriktning på traditionell formella styrmedel, som kalkylering, budgetering, resultatplanering och internredovisning. Används dessa styrmedel inom småföretag eller väljer företagen bort dem och ersätter med andra? Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretag använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, med inriktning på de formella styrmedlen. Undersyftet med studien är att belysa vilka styrmedel som eventuellt väljs bort av småföretagen och om de eventuellt ersätts med andra. Bidraget till det företagsekonomiska ämnet är att belysa användandet av ekonomistyrningen med inriktning på de mer formella styrmedlen inom småföretag. Metod: Denna studie använder sig av en hermeneutisk tradition, en kvalitativ metod samt ett abduktivt synsätt. Genom användandet av en abduktivt synsätt innebär det att studien pendlar mellan teorin och empirin. Detta innebär att ny teori har tillkommit efter att empirin har samlats in. En kvalitativ metod har använts eftersom att studien tar fram empirin genom en fallstudie med intervjuer av respondenter. I metoden har alla steg i studien genomgåtts och förklarats för att skapa en förståelse för hur arbetet gått till rent praktiskt. Resultat: Resultaten från denna studie tyder på att småföretagen som medverkat i denna studie använder sig till stor del av de formella styrmedlen som den traditionella ekonomistyrningen förespråkar. Främst används kalkylering och budgetering, vilket går att koppla till denna art av tjänsteföretag. / Background: The point of entrepreneurship is according to many people to create a profit. It is profitability that drives the business forward. To create viability it requires knowledge in the management accounting area and its tools that can be used to generate viability.In November 2012, there were according to Statistics Sweden, SCB (2012) about 7 500 of medium - and large enterprises, while small enterprises amounted to about 35 000. Parts of today’s literature are aimed primarily to larger companies, which is why this study instead target to small businesses. The study aims to shed light on small business, if they use financial management, with a focus on traditional management control systems, such as cost estimating, budgeting, profit planning and management accounting. Uses these instruments in small business or does the firms decide remove them and replace with others? Purpose: The main purpose of this study is to create an understanding of how small businesses use the traditional management control systems. The aim of this study is to elucidate what instruments might opts out of small businesses and their possible substitution. The contribution to the subject of Business Administration is to illustrate the use of financial management, focusing on the management control systems in small businesses. Method: This study uses a hermeneutic tradition, a qualitative method and an abductive approach. Through the use of an abductive approach involves the study oscillates between theory and empirical data. This means that the new theory has arisen subsequent to the empirical data has been collected. A qualitative approach was used because the study produces empirical data through a case study with interviews of respondents. The method has undergone all stages of the study explained to provide an understanding of how the work was put into practice. Result: The results from this study suggest the small businesses that participated use a large part of the management control systems such as the traditional financial control advocates. Mainly used is costing and budgeting, which can be linked to this kind of services.

BAKGRUND &amp; PROBLEM De allra flesta företag i vårt land är mindre företag, hit räknas företag med mindre än 49 anställda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företag skiljer sig från de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens område. Detta genom att stora företag är överrepresenterade i studentlitteratur, vilket är det första problemet som studien omfattar. Flera forskare anser även att det finns ett gap mellan den teori som framställs i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andra problemet studien behandlar. Denna studie fokuserar på att undersöka hur mindre bemanningsföretag i Östergötland tillämpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. Här kan man fråga sig vilka formella styrmedel som används och varför samt vilken roll styrmedlet har? SYFTE Syftet med studien har varit att ge en fördjupad förståelse för de formella styrmedel som svenska mindre företag inom bemanningsbranschen använder sig av och dess betydelse. AVGRÄNSNING Studien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inom bemanningsbranschen. Datainsamlingen begränsas till ett urval. METOD Datainsamlingen genomfördes med hjälp av besöksintervjuer hos fyra fallföretag. Urvalsprocessen genomfördes med hjälp av urvalskriterier och ett företagsregister vilket resulterade i en population av 8 företag inom bemanningsbranschen med 4-49 anställda och med representation i Linköping. Av dessa åtta företag, valdes av fyra fallföretag att ingå i studiens urval. RESULTAT Studiens resultat visar att samtliga fallföretag använder sig av budget och kalkyler, några företag använder prognoser och även icke-finansiella nyckeltal. Ett fallföretag använder ett balanserat styrkort. Resultatet visar också hur företag väljer vilka styrmedel som ska ingå i företagets ekonomistyrning, viktiga aspekter här är behov, förutsättningar, kunskap &amp; uppfattningar samt individuella preferenser. Vidare beskrivs den roll som det formella styrmedlet uppfyller i organisationen, vilket resultatet visar skiljer sig mellan olika styrmedel och beroende på i vilken organisation styrmedlet tillämpas. / BACKGROUND AND PROBLEM The most of the companies in Sweden are small, this group include companies with less than 49 employees and over 99 percent of the companies in Sweden belongs to this group. The fact result in that the most of the companies differ from the large enterprise often described in accessible literature for students within the economic control area. This depends on that large-scale enterprises are overrepresented in student literature, which is the first problem that the study covers. Many researchers also consider that there is a gap between the theory in student literature and practice, which is seen as the second problem that’s the study covers. The focus of this study is to examine how small staffing agencies in the region Östergötland, which include the cities Linköping and Norrköping, are using formal instruments as a part of their economic control. The question is which formal instruments are used and why, as well as what role filling the formal instrument? PURPOSE The purpose with the study is to become absorbed in how small enterprises applying economic control in their organization, what type of formal instruments they use and why. DELIMITATION The study only covers formal instruments that are used by small enterprises active in the business of staffing agencies within Sweden. The collection of empirical data is limited by one sample, the method of selection is described in the methodology section. METHOD The data collection was conducted using interviews with four companies. The selection process was carried out using the selection criteria and a business directory, resulting in a population of eight companies in the staffing industry with 4-49 employees represented in Linköping. From these eight companies, four were selected to be included in the sample of the study. RESULT The study results show that all companies use budgets and estimates, some companies use forecasts and also of non-financial indicators. One company uses a balanced scorecard. The result also shows how companies choose which economic instruments should be included in the company's economic control, key aspects here are needs, circumstances, knowledge and beliefs, as well as individual preferences. The result also describes what type of role the formal instrument should fill in the organization, which the results shows differs between different economic instruments and depending on which organization the instrument is used.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. / Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.

Inledning: Svensk e-handel är under kraftig tillväxt. Att försäljningen har ökat kraftigt beror bland annat på att privatpersoner under de senaste 10 åren blivit bekvämare med att handla på Internet. I takt med att följningen ökat, har även konkurrensen ökat. För att företag ska kunna överleva och växa sägs MCS därför vara av stor betydelse. E-handeln innebär en relativt ny situation för företagen och innebär stor osäkerhet i form av snabba beslut, hög konkurrens och pressade priser. Formella styrmedel gör att företagen snabbt kan anpassa sig efter specifika situationer och uppnå ett bättre resultat. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomsten av formella styrmedel i e-handelsföretag för att se om de används och vilken betydelse de har. Vidare är syftet att identifiera kritiska situationsfaktorer inom e-handeln och utifrån dessa analysera hur de påverkar e-handelns formella ekonomistyrning. Genom att göra detta vill vi utveckla kunskap kring relationen mellan ekonomistyrning och situationsfaktorer inom e-handeln. Metod: Utifrån fyra faktorer; tillväxt, storlek, resultat och bransch, har vi valt ut tio stycken e-handelsföretag att göra en komparativ intervjustudie på. Med varje företag har en halvstrukturerad intervju genomförts. Slutsats: Några av de situationsfaktorer som påverkar den formella ekonomistyrningen är tillväxt, hög konkurrens, snabba beslut, strategi och storlek. Vidare påverkar även de olika faktorerna till stor del varandra. Formella styrmedel som används är planering och budgetering på kort sikt, både finansiella- och icke-finansiella mått och kalkyler till viss del. Strukturen och kultur påverkar även hur dessa används och vilken betydelse de har. / Introduction: Swedish e-commerce is in rapid growth. Sales have increased substantially due to individuals in the last ten years has become more comfortable to online-shopping. As the growth increases, the competition also becomes fiercer. For companies to survive and grow MCS is of great importance. E-commerce is a relatively new situation for companies and involves uncertainty in the form of quick decisions, high competition and price pressure. Formal controls enables companies to quickly adapt to specific situations and achieve better results. Purpose: The purpose of this study is to identify the existence of formal controls in e-commerce companies, to see if they are used and what impact they have. Furthermore, the purpose is to identify critical situation factors in e-commerce and from these analyse which impact they have on e-commerce formal controls. By doing this, we want to develop knowledge about the relationship between management control and situational factors in e-commerce. Methodology: Based on four factors; growth, size, performance and industry, we have selected ten e-commerce companies to make a comparative interview study on. With every company a semi-structured interview was conducted. Conclusion: Some of the situational factors that affect the formal controls are; growth, intense competition, rapid decisions, strategy and size. The situational factors also affect each other. Formal controls are used for planning and budgeting in the short term, both financial and non-financial measurements and also cost accounting to some extent. The structure and culture affects how they are used and what impact they have.

Bakgrund: Hållbarhet är ett högaktuellt ämne som genomsyrar de flesta diskussioner i dagens samhälle. Företag förväntas i allt större utsträckning ta ansvar för sina bidrag till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. De senaste decennierna har forskningsfältet hållbarhetsintegration, som berör processen då hållbarhet förenas med organisationens verksamhet med hjälp av ekonomistyrning, växt fram. Enligt organisatorisk livscykelteori har företag som befinner sig i olika faser av livscykeln olika karakteristika och förutsättningar. Forskningen gällande hållbarhetsintegration har dock främst berört stora och mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Världen över återfinns däremot en stor mängd företag som befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov, både teoretiskt och empiriskt, av att belysa hållbarhetsintegration i startupkontext. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för livscykelns betydelse när det kommer till hållbarhetsintegration i startups verksamhet. Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ metod med fallstudiedesign där ett realistiskt perspektiv tillämpas. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sju olika startups, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Då startups befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln, närmare bestämt födelse- eller tillväxtfasen, har de unika förutsättningar för hållbarhetsintegration jämfört med större och mer mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Startups främsta fokus är att överleva vilket också präglar samtliga prioriteringar och avvägningar inom verksamheten. Därmed får ekonomisk hållbarhet störst uppmärksamhet av de tre hållbarhetsdimensionerna. Startups behöver även adressera social och ekologisk hållbarhet i viss utsträckning i syfte att erhålla legitimitet och tillfredsställa intressenter. Mer omfattande hållbarhetsarbete, utöver det som krävs för att överleva, är inte prioriterat. Vidare visar studiens resultat att ekonomistyrning spelar en central roll i att integrera hållbarhet i startups verksamhet. Ekonomisk hållbarhet adresseras främst med hjälp av formella styrmedel medan social och ekologisk hållbarhet främst adresseras med hjälp av informella styrmedel.