Till följd av globalisering och ökad konkurrens har västvärldens intresse för lean production som produktionssystem vuxit och i Sverige är lean production den verksamhetsutveckling som tillämpas i störst utsträckning. Efter implementering av lean production har organisationer upptäckt att den traditionella ekonomistyrningen behöver förändras eftersom den motverkar leans värderingar. Dessutom belyser inte de traditionella ekonomiska rapporterna förändringarna som sker till följd av lean production, något som kan resultera i att företag avbryter implementeringen. Som ett resultat har lean accounting som bygger på leans principer och metoder utvecklats för att stödja lean production. Lean accounting har trots dess fördelar en begränsad utbredning i Sverige enligt förespråkare. Utifrån en kvalitativ studie med en abduktiv ansats har sex personliga intervjuer genomförts med respondenter bestående av förespråkare och ekonomer i företag med lean production. Arbetets insamlade teori tolkas tillsammans med empirin utifrån ett hermeneutiskt synsätt och resulterar i arbetets analys och slutsats. Arbetets slutsats är att den begränsade utbredningen av lean beror på ekonomiavdelningars bristfälliga delaktighet i implementeringen av lean production. Eftersom bristen på delaktighet beror på ledningens oförmåga att engagera och involvera ekonomiavdelningen kan företagets ledning vara en anledning till lean accountings begränsade utbredning. När ledningen involverar och skapar delaktighet i företagets ekonomiavdelningar skapas kunskap om leans värderingar och principer som resulterar i egenutvecklade metoder och verktyg. Dock finns det en allmän okunskap om begreppet lean accounting som resulterar i att ekonomiavdelningarna inte är medvetna om att de tillämpar metoder och verktyg som kan anses vara lean accounting. En konsekvens av den missvisande uppfattningen gällande lean accountings begränsade utbredning är avsaknaden av goda exempel och bristande intresse. / As a result of globalization and increased competition, the West's interest in lean production as a production system has grown and is the business development practice that is used to the greatest extent in Sweden. After an implementation of lean production, organizations have discovered that the traditional financial control needs to be adjusted because it counteracts leans values. In addition, the traditional financial reports do not highlight the changes that occur as a result of lean production, which could result in a decision to cancel the implementation of lean production. As a result, lean accounting, which is based on lean principles and methods, has been developed in order to support lean production. Despite the advantages of lean accounting the implementation is limited in Sweden according to proponents. The survey is based on a qualitative study with an abductive onset. Six respondents consisting of advocates and economists in companies with lean production was interviewed individually. The thesis together with the empirical data has been collected based on a hermeneutic approach, which result in the analysis and conclusion. The study shows that the limited implementation of lean depends on the economics department's inadequate participation in the implementation of lean production. As the lack of participation depends on the management's inability to engage and involve the finance department, the company's management may be a reason to the limited implementation of lean accounting. When management involve and encourage the finance departments to participate in the lean implementation, knowledge of lean’s values and principles increase which results in the development of methods and tools. However, there is a general ignorance of the concept of lean accounting, as a result the financial departments are not aware that they apply methods and tools that can be considered lean accounting. A consequence of the misleading perception regarding lean accountings limited implementation is the lack of good examples and lack of interest.

Bakgrund: Poängen med entreprenörskap är enligt många att skapa en lönsamhet. Det är lönsamheten som driver företagarna framåt. För att skapa en lönsamhet krävs kunskap inom ekonomistyrningsområdet och dess verktyg som kan användas för att skapa en lönsamhet. I november 2012 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel – och stora företag, samtidigt som småföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig främst mot större företag, därför vill denna studie istället rikta sig mot småföretag. Studien syftar till att belysa om småföretag använder sig av ekonomistyrning, med inriktning på traditionell formella styrmedel, som kalkylering, budgetering, resultatplanering och internredovisning. Används dessa styrmedel inom småföretag eller väljer företagen bort dem och ersätter med andra? Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretag använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, med inriktning på de formella styrmedlen. Undersyftet med studien är att belysa vilka styrmedel som eventuellt väljs bort av småföretagen och om de eventuellt ersätts med andra. Bidraget till det företagsekonomiska ämnet är att belysa användandet av ekonomistyrningen med inriktning på de mer formella styrmedlen inom småföretag. Metod: Denna studie använder sig av en hermeneutisk tradition, en kvalitativ metod samt ett abduktivt synsätt. Genom användandet av en abduktivt synsätt innebär det att studien pendlar mellan teorin och empirin. Detta innebär att ny teori har tillkommit efter att empirin har samlats in. En kvalitativ metod har använts eftersom att studien tar fram empirin genom en fallstudie med intervjuer av respondenter. I metoden har alla steg i studien genomgåtts och förklarats för att skapa en förståelse för hur arbetet gått till rent praktiskt. Resultat: Resultaten från denna studie tyder på att småföretagen som medverkat i denna studie använder sig till stor del av de formella styrmedlen som den traditionella ekonomistyrningen förespråkar. Främst används kalkylering och budgetering, vilket går att koppla till denna art av tjänsteföretag. / Background: The point of entrepreneurship is according to many people to create a profit. It is profitability that drives the business forward. To create viability it requires knowledge in the management accounting area and its tools that can be used to generate viability.In November 2012, there were according to Statistics Sweden, SCB (2012) about 7 500 of medium - and large enterprises, while small enterprises amounted to about 35 000. Parts of today’s literature are aimed primarily to larger companies, which is why this study instead target to small businesses. The study aims to shed light on small business, if they use financial management, with a focus on traditional management control systems, such as cost estimating, budgeting, profit planning and management accounting. Uses these instruments in small business or does the firms decide remove them and replace with others? Purpose: The main purpose of this study is to create an understanding of how small businesses use the traditional management control systems. The aim of this study is to elucidate what instruments might opts out of small businesses and their possible substitution. The contribution to the subject of Business Administration is to illustrate the use of financial management, focusing on the management control systems in small businesses. Method: This study uses a hermeneutic tradition, a qualitative method and an abductive approach. Through the use of an abductive approach involves the study oscillates between theory and empirical data. This means that the new theory has arisen subsequent to the empirical data has been collected. A qualitative approach was used because the study produces empirical data through a case study with interviews of respondents. The method has undergone all stages of the study explained to provide an understanding of how the work was put into practice. Result: The results from this study suggest the small businesses that participated use a large part of the management control systems such as the traditional financial control advocates. Mainly used is costing and budgeting, which can be linked to this kind of services.

Abstract   Titel: Budget development – a study of multinational industrial companies   Date: 2011-05-27   Authors: Daniel Claesson & Tobias Kronvall   Supervisor: Fredrik Karlsson   Examiner: Lars-Göran Aidemark   Purpose: The main purpose of this study is to follow up and to do a comparison                of a study of Arwidi & Samuelson (1991) where we describe and explain budget change, from the traditional budget to today´s modern business management, in some of the leading listed Swedish industrial companies. We will also examine which objectives of the budget are highlighted in the companies. Further, we examine the relationship between                         organization, strategies and budgeting and how it affects the company            management.   Method: In this study we used a qualitative approach. We used a multiple case                  study to examine corporate approach to budgeting. The empirical data were collected through telephone interviews. Theoretical basis of this study is analytical generalization, where we with the help from empirical evidence rejects or confirms earlier theory.   Conclusions: Industrial companies in our study have abandoned budget and control its            activities today with forecasts and business plans. Global changes have meant that companies act after new conditions which have affected the organization, strategies, and choice of control instruments. Our study shows that the effects of changes in management philosophy are the initiation of changes in control instruments. Forecast and business plans                     are now prominent in our surveyed companies that use these instruments                       primarily for two reasons. Forecast helps companies to quickly identify global changes with the aim of correcting them before they occurred. The business plans clear focus on activities provides a positive financial impact. These activities should therefore be in line with customer satisfaction and organizational growth.

SAMMANFATTNING Datum:                    2020-06-09 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Hampus Johansson  Isak Kavander                                          Erik Soini                                  (95/07/12)                                      (97/05/11)                           (98/03/23) Titel:                        Ett förändrat ledarskap - En studie om hur moderniseringen av                                                    ekonomistyrningen påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Handledare:            Marie Mörndal Nyckelord:              Ledarskap, traditionell ekonomistyrning, modern verksamhetsstyrning, mindre formaliserade styrmedel, transformativt ledarskap, organisationsstruktur. Frågeställningar:   Hur anser chefer med ekonomiansvar att ekonomistyrningen har moderniserats? Hur har ledarrollen för chefer med ekonomiansvar förändrats i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Vilka utmaningar har chefer med ekonomiansvar erfarit i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Syfte:                       Syftet med studien är att undersöka hur en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkar ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Metod:                     Studien antar en kvalitativ metod, där empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer från olika företag som har ekonomiansvar. Slutsats:       Studien tyder på en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar. Förändringarna i ledarskapet återspeglar, i stor utsträckning, utformningen av den moderna verksamhetsstyrningen. Det genom att utöva ett coachande ledarskap som ger ansvar, involverar, engagerar och utveckla medarbetare, vilket kan kopplas till ett transformativt ledarskap.