Syftet med detta arbete är att förse moderbolag med förståelse gällande dotterbolags upplevelse av autonomi och hur det påverkar dotterbolagens arbete. Frågeställningar som arbetet besvarar är: 1. Vad har dotterbolag för upplevelse av autonomi? 2. Hur påverkar dotterbolags upplevelse av autonomi deras arbete med kundmöte?  Metod: För att besvara arbetets frågeställning genomfördes 15 intervjuer, 3 personliga och 12 individuella intervjuer online. Resultatet från dessa intervjuer analyserades tillsammans med tidigare forskning för att komma fram till en slutsats.  Slutsats: Dotterbolags upplevelse av autonomi påverkar deras vardagliga arbete vid kundmöte. Upplevelsen av låg autonomi medför att dotterbolagen delvis löser problem och tar inte egna beslut. De som upplever låg/medel autonomi löser inte problem och tar inte heller egna beslut. Dotterbolag som upplever medel autonomi och hög autonomi löser problem och tar egna beslut. En ytterligare slutsats utifrån denna undersökning är att nivån av kunskap inte påverkas av den grad av autonomi som dotterbolaget upplever.

Titel: Företagskulturens roll – en jämförelse av ett moder- och dotterbolag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind Handledare: Dr. Lars Ekstrand  Datum: 2014 - Juni  Syfte: Syftet med studien är att undersöka ett moder- och dotterbolag för att se om de har gemensamma eller skilda företagskulturer för att sedan belysa hur företagen influerar varandra och hur det påverkar företagens framgång. Metod: Med bakgrund mot studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med respondenter från ett moderbolag och dess dotterbolag. Det framkomna materialet har analyserats genom en abduktiv analysmetod.  Resultat & slutsats: Vi har i vår studie kommit fram till att det är viktigt att både moder- och dotterbolaget har sina separata företagskulturer med sina egna grundvärderingar som bygger på kärnan i verksamheten. Även om de har separata företagskulturer, kan de uppnå framgång. Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie har inriktat sig på ett moder- och dotterbolag kan det vara av intresse att i framtiden undersöka två dotterbolag som har samma moderbolag. Ett annat förslag skulle kunna vara att jämföra ett moder- och dotterbolag som befinner sig i en annan bransch.   Uppsatsens bidrag: Studien sammankopplar tidigare forskning om företagskultur med ny forskning om hur företagskulturens roll kan se ut i ett moder- och dotterbolag i en förklarande modell. Studien bidrar till en förståelse för hur företagskulturen ser ut i dessa företag samt hur de påverkar varandra i denna aspekt.   Nyckelord: Företagskultur, moderbolag, dotterbolag, framgång, värderingar. / ABSTRACT Title: The company culture and its impact – a comparison between a parent company and a subsidiary.    Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danielle Hamrin Waldehagen & Sofia Lind   Supervisor: Dr. Lars Ekstrand   Date: 2014 - June   Aim: The purpose of this study is to investigate a parent and subsidiary to see if they have common or distinct corporate cultures to then highlight how companies influence one another and how it affects business success.   Method: We have chosen to use a qualitative method taken into consideration the background to the study's purpose. We conducted interviews with respondents from a parent company and its subsidiary. The generated data from the interviews have been analyzed by an abductive analysis.   Result & Conclusions: We have in our study concluded that it is important that both the parent and the subsidiary has its separate corporate cultures with their own basic values, based on the core business. Although they have separate corporate cultures, they can achieve success.   Suggestions for future research: Since this study has focused on a parent and a subsidiary only, it may be of interest in future to investigate two subsidiaries of the same parent company. Another suggestion would be to compare a parent-subsidiary located within another industry.   Contribution of the thesis: This study is linking previous research on corporate culture with new research on how the company culture might look like in a parent-subsidiary in an explanatory model. The study contributes to an understanding of how the corporate culture impacts within these companies and how they affect each other in this aspect.   Keywords: Corporate culture, parent company, subsidiary, success, values.

Diss. Göteborg : Univ.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Fast egendom kan antingen säljas direkt som just fast egendom eller indirekt som lös egendom. Det indirekta fastighetsförvärvet är en metod av försäljning av fast egendom vilken grundas på skattetekniska fördelar vilka försäljning av lös egendom ger parterna. I försäljningen förvärvar köparen ett dotterbolag vilket äger fastigheten. Detta gör att dotterbolaget för med sig risker vilka köparen inte  skulle ha fått överta från säljaren om fastigheten sålts som fast egendom. Dessa risker är kopplade till det befintliga dotterbolag som säljs och dessa undviks om fastigheten ompaketeras. För de båda parterna har valet av dotterbolag olika effekter; för säljaren är det mest ekonomisk fördelaktigt att sälja ett befintligt dotterbolag. För köparen däremot ger innebär ett nytt dotterbolag en mindre osäkerhet om vilka risker dotterbolaget medför. Dock för ett befintligt dotterbolag med sig avtal med tredje man, dessa kan vara omfattande och kostnadskrävande att omförhandla och därför föredrar köparen i vissa fall att förvärva ett befintligt dotterbolag. Uppsatsen baseras på intervjuer med personer vilka på olika sätt arbetar med området samt inhämtade litteraturkällor.

<p>Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för</p><p>kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar</p><p>ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.</p><p>Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en</p><p>specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en</p><p>centraliseringsprocess.</p><p>Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka</p><p>dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?</p><p>Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.</p><p>Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att</p><p>man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket</p><p>förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer</p><p>eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens</p><p>autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess.</p><p>Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta</p><p>har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att</p><p>påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska</p><p>i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att</p><p>tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.</p>

<p>I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av</p><p>resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar</p><p>på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de</p><p>berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget</p><p>stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget</p><p>S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att</p><p>undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv.</p><p>För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ</p><p>undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem</p><p>resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska.</p><p>Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling,</p><p>tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd</p><p>inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt</p><p>funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De</p><p>fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst</p><p>funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den</p><p>lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser,</p><p>kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till</p><p>varandra.</p>

<p>Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. </p><p>Syfte: Undersökningen har två syften. Det första är att beskriva och analysera hur det ekonomiska styrsystemet utformas och används i dotterbolag i Baltikum som ägs av svenska moderbolag. Det andra är att bidra till en ökad förståelse för hur den kulturella kontexten påverkar utformningen av ekonomiska styrsystem i Baltikum. </p><p>Metod: Undersökningen bygger på intervjuer med tre svenska företag som har dotterbolag i Baltikum, samt med personer med stor kunskap inom problemområdet. </p><p>Resultat: Undersökningen påvisar att de tre fallföretagen har olika angreppsätt när det gäller utformningen och användningen av det ekonomiska styrsystemet. Dessutom att den kulturella kontexten är av stor betydelse för utformningen och användningen av styrsystemet. Det sovjetiska arvet ökar behovet av kontroll föratt reducera risken med utlandsverksamheten. Kontrollen sker delvis med hjälp av användningen av det ekonomiska styrsystemet, men även med hjälp av en anpassning till det sovjetiska arvet. Undersökningen lyckades även identifiera fem olika perspektiv som belyser hur denna anpassning görs. Dessa är: Frikoppling av verksamheten, kulturell förståelse, hälsosam skepsis, ömsesidig anpassning och kunskap om hantering av individer och val av rätt personal.</p>

<p>Många multinationella företag (MNC) ställs inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag då det kan finnas både stora kulturella och legala skillnader mellan olika länder. Ett område som detta märks tydligt på är human resource management (HRM) då företaget måste anpassa sig till både den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det här problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sätt är att föra över mer eller mindre beslutanderätt till dotterbolaget.</p><p>Den här uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt läkemedelsbolag har när det gäller HRM. För att kunna undersöka det har vi gått igenom aktuell forskning inom området för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. Därefter har vi gjort en fallstudie med två kvalitativa intervjuer på Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska dotterbolag. Utifrån vår teori har vi sedan analyserat intervjusvaren och kommit fram till att MSD Sverige har en begränsad autonomi när det gäller HRM. Generellt gäller att MSD Sverige har att röra sig inom de ramar som moderbolaget sätter upp i form av policys och andra regler. Vi generaliserar även mot vår teori och kan med relativt stor säkerhet säga att dessa förhållanden även gäller andra amerikanska dotterbolag i Sverige. Avslutningsvis ger vi förslag på intressanta ämnen för framtida forskning.</p>

<p>Kunskapen sätter dotterbolaget i en position där det relativt självständigt kan utveckla nya system och generera mer kunskap. Resultaten kan tolkas som att relationerna mellan moder- och dotterbolaget inte längre karaktäriseras av traditionell övervakning utan mer av ett samarbete baserat på ömsesidigt beroende och delade värderingar. Genom samarbete har moderbolaget större chans att ta till sig den specialiserade kunskapen och kompetensen som dotterbolaget besitter, samt att få dotterbolaget att uppträda mer tillmötesgående och implementera gemensamma strategiska beslut. Den formella kontrollen finns alltid kvar i bakgrunden, men det nya globala arbetssättet kräver i ökad grad socialisering som kontrollmekanism. Utveckling i dotterbolagets roll kan sammanfattas som en ökning i förmågor och resurser genom att ansvar allokeras till det kunskapsintensiva dotterbolaget på bas av dess kunskap och meriter.</p>