<p>Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd. Kommunikationen inom Ericsson berör det svenska moderbolagets, LM Ericssons, kommunikation med det kinesiska bolaget Ericsson China Co. Ltd. samt Nanjing Ericsson Panda Communications Company Ltd.s kommunikation med moderbolaget.</p><p>Utifrån de fem faktorerna; fysiskt avstånd, kulturskillnader, språkskillnader, kunskapsskillnader och grad av intern inbäddning, har vi formulerat attitydpåståenden som representanter från företagens moder- och dotterbolag har fått ta ställning till.</p><p>Undersökningen visar att företagen genom användning av olika kommunikationshjälpmedel, koncernspråk, samarbete inom koncernerna, utlandsstationerad personal och stationering av dotterbolagspersonal vid olika enheter har skapat en effektiv kommunikation mellan moder- och dotterbolagen. Ett av de viktigaste bidragen till effektiv kommunikation tycks dock vara tillvaratagande av kunskap och erfarenhet från verksamhet i andra länder.</p>

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler svenska företag utvidgat sin verksamhet i den baltiska region. Detta innebär att företaget möter en mängd komplexa faktorer som har sin grund i kulturella skillnader. Det ekonomiska styrsystemet är ett medel för moderbolaget med vilket kontroll utövas för att försäkra sig om att beslutsfattandet i dotterbolaget är i enlighet med hela företagets intresse. Utformningen av det ekonomiska styrsystemet påverkas även till stor del av det sovjetiska arv som präglar Baltikum. Syfte: Undersökningen har två syften. Det första är att beskriva och analysera hur det ekonomiska styrsystemet utformas och används i dotterbolag i Baltikum som ägs av svenska moderbolag. Det andra är att bidra till en ökad förståelse för hur den kulturella kontexten påverkar utformningen av ekonomiska styrsystem i Baltikum. Metod: Undersökningen bygger på intervjuer med tre svenska företag som har dotterbolag i Baltikum, samt med personer med stor kunskap inom problemområdet. Resultat: Undersökningen påvisar att de tre fallföretagen har olika angreppsätt när det gäller utformningen och användningen av det ekonomiska styrsystemet. Dessutom att den kulturella kontexten är av stor betydelse för utformningen och användningen av styrsystemet. Det sovjetiska arvet ökar behovet av kontroll föratt reducera risken med utlandsverksamheten. Kontrollen sker delvis med hjälp av användningen av det ekonomiska styrsystemet, men även med hjälp av en anpassning till det sovjetiska arvet. Undersökningen lyckades även identifiera fem olika perspektiv som belyser hur denna anpassning görs. Dessa är: Frikoppling av verksamheten, kulturell förståelse, hälsosam skepsis, ömsesidig anpassning och kunskap om hantering av individer och val av rätt personal.

Kunskapen sätter dotterbolaget i en position där det relativt självständigt kan utveckla nya system och generera mer kunskap. Resultaten kan tolkas som att relationerna mellan moder- och dotterbolaget inte längre karaktäriseras av traditionell övervakning utan mer av ett samarbete baserat på ömsesidigt beroende och delade värderingar. Genom samarbete har moderbolaget större chans att ta till sig den specialiserade kunskapen och kompetensen som dotterbolaget besitter, samt att få dotterbolaget att uppträda mer tillmötesgående och implementera gemensamma strategiska beslut. Den formella kontrollen finns alltid kvar i bakgrunden, men det nya globala arbetssättet kräver i ökad grad socialisering som kontrollmekanism. Utveckling i dotterbolagets roll kan sammanfattas som en ökning i förmågor och resurser genom att ansvar allokeras till det kunskapsintensiva dotterbolaget på bas av dess kunskap och meriter.

Samordning av de multinationella företagens verksamheter anses vara en allt viktigare källa till konkurrensfördelar. För att en sådan samordning ska möjliggöras ställs det krav på en effektiv kommunikation inom organisationen. Detta försvåras av att de multinationella företagen består av dotterbolag som är verksamma i många olika länder och miljöer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ABB och Ericsson har agerat för att skapa en effektiv kommunikation mellan sitt svenska moderbolag och sina kinesiska dotterbolag. I fallet med ABB är studien avgränsad till att endast undersöka kommunikationen mellan ABB Power Systems och det kinesiska dotterbolaget ABB Chongqing Transformer Co. Ltd. Kommunikationen inom Ericsson berör det svenska moderbolagets, LM Ericssons, kommunikation med det kinesiska bolaget Ericsson China Co. Ltd. samt Nanjing Ericsson Panda Communications Company Ltd.s kommunikation med moderbolaget. Utifrån de fem faktorerna; fysiskt avstånd, kulturskillnader, språkskillnader, kunskapsskillnader och grad av intern inbäddning, har vi formulerat attitydpåståenden som representanter från företagens moder- och dotterbolag har fått ta ställning till. Undersökningen visar att företagen genom användning av olika kommunikationshjälpmedel, koncernspråk, samarbete inom koncernerna, utlandsstationerad personal och stationering av dotterbolagspersonal vid olika enheter har skapat en effektiv kommunikation mellan moder- och dotterbolagen. Ett av de viktigaste bidragen till effektiv kommunikation tycks dock vara tillvaratagande av kunskap och erfarenhet från verksamhet i andra länder.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center. Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en centraliseringsprocess. Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)? Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera. Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess. Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv. För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska. Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling, tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser, kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till varandra.

Många multinationella företag (MNC) ställs inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag då det kan finnas både stora kulturella och legala skillnader mellan olika länder. Ett område som detta märks tydligt på är human resource management (HRM) då företaget måste anpassa sig till både den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det här problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sätt är att föra över mer eller mindre beslutanderätt till dotterbolaget. Den här uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt läkemedelsbolag har när det gäller HRM. För att kunna undersöka det har vi gått igenom aktuell forskning inom området för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. Därefter har vi gjort en fallstudie med två kvalitativa intervjuer på Merck Sharp &amp; Dohmes (MSD) svenska dotterbolag. Utifrån vår teori har vi sedan analyserat intervjusvaren och kommit fram till att MSD Sverige har en begränsad autonomi när det gäller HRM. Generellt gäller att MSD Sverige har att röra sig inom de ramar som moderbolaget sätter upp i form av policys och andra regler. Vi generaliserar även mot vår teori och kan med relativt stor säkerhet säga att dessa förhållanden även gäller andra amerikanska dotterbolag i Sverige. Avslutningsvis ger vi förslag på intressanta ämnen för framtida forskning.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget. Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen. Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen. Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag. Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas. Trots att revisorer har påpekat denna typ av problem verkar det ha utförts få studier kring kopplingen mellan SSC och revision. Denna brist inom området gör det intressant att studera hur förekomsten av ett SSC påverkar revisionen. Syfte: Syftet med denna studie är att utreda om en koncerns SSC leder till några problem kopplade till revisionen av koncernens företag. Syftet behandlas både utifrån ett företags- och ett revisorsperspektiv. Metod: Denna studie är en tvärsnittsstudie mellan två grupper: företag inom koncerner med etablerade SSC:s samt personer som arbetar med revision av företag inom en koncern med ett SSC. Tre företagsrespondenter och fyra respondenter från revisionsbyråer har medverkat i studien genom intervjuer och skriftliga frågeformulär. Slutsats: Efter avslutad studie kan vi konstatera att ett SSC medför vissa problem kopplade till revisionen. Vi har kunnat urskilja flera typer av svårigheter, men framförallt har två övergripande problemområden framträtt: kommunikation samt arbets- och ansvarsfördelning. Dessa problemområden är starkt kopplade till varandra, då en god arbets- och ansvarsfördelning bygger på en god kommunikation. Kommunikationsproblem förekommer både revisorer emellan samt mellan revisorer och det granskade företaget. Då den ekonomiska informationen för en koncerns olika bolag finns samlad i ett SSC blir SSC:t ytterligare en part i revisionen att ta i beaktande för alla medverkande revisorer, såväl i moderbolaget som i dotterbolagen.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.