The basic purpose of this thesis is to investigate how multinational corporations manage the integration of acquired subsidiaries into the existing systems and structure of the acquiring group. By integration is meant the instruments, procedures and processes (integrative devices) used by the acquiring MNC in order to undertake changes in the systems and structure in the acquired subsidiary. Integration may be divided into two major categories. First, the MNC integrates the new entity into the systems used for coordination and control of its foreign subsidiaries, i.e. to manage headquarter-subsidiary relationships. Second, integration also aims at obtaining various coordination benefits between the MNC and the new unit. This latter form of integration is defined as operating integration The need for and mode of integration of coordination and control systems is influenced by the strategic and environmental context of the acquiring MNC. The need for integration of operating systems is influenced by the strategic nature of the acquisition, i.e. the extent to which different forms of coordination benefits can be obtained. A strong degree of interdependence exists between the strategic nature of the acquisition and the strategic and environmental context of the acquiring MNC. Earlier research has shown that the management of the post-acquisition phase (i.e. the integration process) is of critical importance for the successful outcome of an acquisition. Thus, it is of interest to study the integration process, both to its nature and structure as well as to its objectives and outcome. The research indicates that the degree of efficiency of post-acquisition management is a major determinant for a successful acquisition program. Efficiency of post-acquisition management can be measured against a set of criteria, some referrable to integration of coordination and control systems, some to the integration of operating systems. The thesis consists of five articles, three in this volume, and two in the appendix to this volume (publication no 146). The three articles in this volume are: "Corporate Acquisitions and Divestments – The Strategic Decision-Making Process", "Strategic Aspects of Post-Acquisition Management in MNCs", "Management of the Post-Acquisitions Processes in Diversified MNCs". The research design is based on comparison of intensive case studies. In total, five Swedish multinational corporations were investigated, in which totally eleven acquired subsidiaries were being studied. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

The aim of this dissertation is to describe and analyze how headquarter-subsidiary relationships are managed in multinational corporations. More specifically, based on an intensive investigation of six MNCs, this study addresses the following questions: What systems or instruments does the MNC use to coordinate and control the activities of the foreign subsidiaries? How are these systems designed and managed? How do the environment and strategy of the MNC, i.e. the environmental and strategic context, influence the need for coordination and control of the foreign subsidiaries and the design and functioning of the various coordination and control systems? How do the design and functioning of the total configuration of systems influence the mode of managing headquarter-subsidiary relationships and the performance of the MNC? How are various coordination and control systems interrelated within a single MNC / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

<p>Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar.</p><p>Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter. Det skapar en ökad sammanhållning och en stärkt motivation inom personalen som leder till bättre output för företaget på grund av mer tillfredställda medarbetare. Vår studie visar till slut även att relationsmotivet är ett motiv multinationella företag använder sig av då det skapar möjligheter till att bygga och stärka relationer med samarbetspartners till företaget under ett evenemang så som en ishockeymatch.</p>

Globaliseringen i världen har haft stor inverkan på hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgränser men kulturella skillnader tycks även det vara en påverkansfaktor gällande internationella samarbeten. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes även hur dessa insatser påverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer av anställda på denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida. Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av måluppfyllelse. Förändringar i både beteende och tankesätt har noterats bland medarbetarna. Dessa rör främst en ökad upplevelse av förståelse för olikheter beroende av kulturella skillnader. Vidare tycks värdesättandet av samarbete och konfliktundvikande ökat bland medarbetarna. De beteendemässiga förändringarna som kunnat uttydas är rakare och tydligare kommunikation vilket även det underlättat samarbete. Utöver dessa resultat upplever medarbetarna även att gemenskapen på arbetsplatsen har ökat tack vare insatserna.

Vi har i denna studie beskrivit och förklarat vilka bakomliggande motiv multinationella företag har då de väljer att sponsra elitidrottsföreningar. Hypotesprövning visar att exponering -good citizen -personal och relationsmotivet, är motiv till varför svenska multinationella företag sponsrar elitidrottsföreningar. Vad gäller exponeringsmotivet har vi kommit fram till att svenska multinationella företag ser sponsringen som ett tillfälle att bli exponerade i olika medier i samband med exempelvis ishockeymatcher. Vår studie visar att då ett företag väljer att sponsra utifrån ett good citizen-motiv handlar detta om att de vill bidra med något till samhället utöver den företagsmässiga verksamheten. Multinationella företag vill uppfattas som en god samhällsmedborgare som stöttar föreningar med koppling till regionen. Vidare visar studien även att personalmotivet som motiv till sponsring beskriver att multinationella företag sponsrar idrottsföreningar eftersom företagen vill skapa en ökad sammanhållning inom sin egen personalstyrka genom att kunna erbjuda exempelvis matchbiljetter. Det skapar en ökad sammanhållning och en stärkt motivation inom personalen som leder till bättre output för företaget på grund av mer tillfredställda medarbetare. Vår studie visar till slut även att relationsmotivet är ett motiv multinationella företag använder sig av då det skapar möjligheter till att bygga och stärka relationer med samarbetspartners till företaget under ett evenemang så som en ishockeymatch.

<p>I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.</p>

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.

Denna undersökning behandlar vilka faktorer som påverkar multinationella tillverkande företag när de väljer att placera kontrollen över sin internationella fysiska distribution (IPD) hos moderbolaget eller det utländska dotterbolaget. Undersökningen är genomförd hos sju elektroniktillverkande företag i Stockholmsområdet. Datainsamlingen har främst skett genom kvalitativa intervjuer med utvalda personer anställda på företagen, samt via elektroniska källor som tillhandahölls av företagen. Undersökningen syftar till att analysera faktorer som påverkar multinationella företag när de väljer placering av kontrollen över den internationella fysiska distributionen. Analysen visar på att de faktorer som i störst utsträckning påverkar multinationella företag vid detta beslut är deras egen omsättning samt erfarenhet av att vara ett multinationellt företag. Slutsatsen för denna undersökning blir följaktligen att ett multinationellt företag väljer placering av kontrollen beroende på vilken fas företaget befinner sig i. Dessa faser identifieras i denna undersökning som Traditionell centralisering, Effektiv decentralisering och Hållbar centralisering.

Korta utlandsuppdrag har blivit ett sätt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriärer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i värdlandet är begränsad vid korta utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlätta kunskapsöverföringen. Syftet med vår studie var att utforska hur korta utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare på huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsättningar till värdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av två chefer och tre medarbetare på Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod främst av praktiska förberedelser inför flytten till värdlandet. Det gjordes inga direkta förberedelser för att förbättra medarbetarnas förmåga att överföra tyst kunskap. Medarbetarna ansåg sig ha behövt tydligare uppdragsbeskrivningar samt bättre förberedelser i värdlandet. Vi anser att Phadia bör identifiera förberedelser som skapar förutsättningar till erfarenhetsbaserad kunskapsöverföring för att gynna företagets affär.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina. Litteraturen som legat till grund för studien är Hofstedes kulturdimensioner och Scheins modell för organisationskultur. I uppsatsen framkommer det att Perten Instruments organisationskultur överensstämmer med den svenska kulturen och har beträffande de av Hofstedes kulturdimensioner som förekommer i organisationskulturen influerat ledarskapet i det kinesiska dotterbolaget. En av de undersökta kulturdimensionerna, individualism, hade ingen tydlig prägel i organisationskulturen. Det var således endast gällande denna kulturdimension som den kinesiska nationella kulturen yttrade sig i det kinesiska dotterbolagets ledarskap.