En grundläggande regel i svensk aktiebolagsrätt framgår i 1 kap. 3 § ABL som fastställer att en aktieägare ansvarar, som huvudregel, enbart för sitt satsade kapital. Huvudregeln innebär även att det som händer i ett bolag skall stanna inom ett bolag och inte påverka andra parter. Koncerner är vanligt förekommande i det svenska samhället och det förutsätts att det är styrelsen och VD i moderbolaget som har den faktiska kontrollen över koncernens, inkluderat dess dotterbolag, verksamhet.Trots det tämligen stora inflytande företrädare i moderbolag har i dotterbolag saknar dagens lagstiftning klara regler som går att tillämpa på företrädarna från moderbolaget när de, direkt eller indirekt, har varit delaktiga i en handling som orsakat en skada i dotterbolag. Det finns, i teorin, möjligheter att analogt tillämpa 29 kap. 1 § ABL på företrädare som i själva verket styr ett bolag, trots att de inte är faktiskt valda bolagsföreträdare i det skadedrabbade bolaget. I avsaknaden av explicit lagstöd torde det däremot inte vara sannolikt att en talan skulle bifallas av en domstol baserat på en analog tillämpning av 29 kap. ABL, i och med att en fällande dom skulle markant förändra dagens rättsläge och skadeståndsansvaret för företrädare i koncerner. Troligtvis måste det ske en större lagändring för att rättstillämparen kan tänkas utdöma ett skadeståndsansvar till personer som faktiskt inte innehar en av företrädarskapen som anges i 29 kap. 1 § ABL.Skulle den svenska lagstiftaren blicka utomlands och erhålla inspiration från den engelska bolagsrätten skulle rättsläget förändras. I England har begreppen de facto-företrädare och shadow directors lagreglerats. Innebörden är att om en person anses uppfylla rekvisiten för att anses vara en bolagsföreträdare, trots att denne inte utsetts till det enligt bolagsrättslig lagstiftning, så kan personen tilldelas samma eller ett jämförbart ansvar som en regelrätt utsedd bolagsföreträdare. I Sveriges fall finns det några möjligheter att utveckla dagens lagtext så att företrädare från moderbolaget skulle falla under lagreglernas ordalydelse. Ett exempel skulle kunna vara att utvidga 29 kap. 1 § ABL och fastslå att bolagsföreträdare är ansvariga för skador de har åsamkat bolag och dess helägda dotterbolag. På så sätt skulle företrädare i moderbolaget få ett utökat ansvarsområde, nämligen samtliga helägda dotterbolag.

Globalization has gradually increased exchanges and connections between countries. For companies, globalization entails enhanced opportunity. They embrace a broader set of business possibilities, and leverage resources in foreign countries, by growing their business abroad. The process of organic growth via the creation of a greenfield subsidiary will be studied in this paper. Such expansion can be challenging due to the number of unknown parameters involved, making greenfield expansions a risky investment. To manage risks and to increase the chances ofsuccess, firms have to analyze a diverse set of factors. The purpose of this study is to generate a framework facilitating well-informed decisions about opportunities and uncertainties in order to manage international expansion. Specifically, the study aims to answer the following question: What are the key factors to consider for a French firm seeking to open a subsidiary company in a Schengen-member country? The thesis focuses on finding patterns among companies that have successfully realized an international expansion, as to define the main criteria to reduce uncertainties. A qualitative study was used to get firsthand insights. The investigated companies come from different industries toget as much details as possible and to be able to define a general pattern to improve their decision making. The framework provided in the thesis lists key factors to consider for international business expansion. In addition, these criteria were mapped regarding the level of uncertainty they create and the level of control the company has over them, as a way to prioritize them. The framework is not a “fit-all” solution, but a tool for navigating critical decisions in the context of international greenfield investment. / Globaliseringen har gradvis ökat utbytet och förbindelserna mellan länder. För företag innebär detta en möjlighet att utveckla sin verksamhet utomlands, utnyttja nya möjligheter och utnyttja resurser i utlandet. I denna uppsats studeras organisk tillväxt via skapandet av ett greenfielddotterbolag utomlands. En sådan nyetablering kan vara utmanande på grund av att det stora antalet okända parametrar och det kan vara en riskfylld investering. För att lyckas och hantera förlängningen måste företagen slå upp och analysera en mängd olika variabler. Syftet med denna studie är att hitta och analysera de viktigaste utvärderingskriterierna som används i samband med greenfield-investeringar i ett främmande land. Mer specifikt syftar uppsatsen till att besvara följande fråga: Vilka är de viktigaste faktorerna att tänka på för ett franskt företag som vill öppna ett dotterbolag i ett Schengen medlemsland? Analysen kommer att resultera i ett ramverk till stöd för välinformerade beslut om möjligheter och osäkerheter för att hantera internationell expansion. Uppsatsen fokuserar på att kartlägga erfarenheter hos företag som framgångsrikt har genomfört en internationell expansion för att definiera de viktigaste kriterierna för att hantera osäkerheten kring denna typ av beslut. En kvalitativ studie användes för att få förstahands insikter. De undersökta företagen kommer från olika branscher för att få så mycket information som möjligt och för att kunna definiera ett allmänt mönster för att förbättra sitt beslutsfattande. I denna uppsats identifieras en uppsättning nyckelfaktorer att ta i beaktande vid internationell expansion. Dessutom analyseras dessa faktorer i termer av vilken osäkerhetsnivå de skapar och i vilken grad företaget har möjlighet att påverka dem. Denna analys mynnar ut i en prioritering avfaktorer att hantera vid expansion. Ramverket erbjuder inga lösningar för alla tänkbara tillfällen,men det ger en användbar översikt över framgångsfaktorer vid internationella greenfieldinvesteringar.

Bakgrund: Prestationsmätning utgör ett grundfundament i ekonomistyrning och avser styra i riktning mot långsiktiga mål. Vidare bör prestationsmätningen vara sprungen ur såväl långsiktiga mål som strategier där det på koncernnivå är av vikt att kongruens råder mellan moder- och dotterbolag. Vid utformning av en standardiserad modell för prestationsmätning måste hänsyn tas till rådande organisationsstruktur och företagsunika förutsättningar. Representerade mätetal avser påvisa kritiska områden med förhoppning att vidareutveckla verksamheten. Problemdiskussion: Koncernen Emballator Plastics & Innovations utgör tillsammans med underliggande dotterbolag ett konglomerat med koncerngemensam lean-strategi. Koncernen erhåller på månadsbasis rapporter över dotterbolagens prestationsmätning vilka upprättats utan direktiv ifrån koncernen och därmed är av särskiljande karaktär. Ett behov har uppkommit att låta standardisera en modell för prestationsmätning som samtliga dotterbolag kan nyttja för att enklare kunna skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Prestationsmätningsmodellen skall vara standardiserad men samtidigt inte förbise företagsspecifika förutsättningar detta för att tillföra nytta på såväl koncern- som dotterbolagsnivå. Syfte: Denna studie syftar att utveckla en standardiserad prestationsmätningsmodell till Emballator Plastics & Innovations, vilken tar hänsyn till koncernens konglomerat och lean-strategi. Utvecklad prestationsmätningsmodell ämnar skapa en övergripande bild samt tillföra nytta på såväl moder- som dotterbolagsnivå. Metod: Detta är en fallstudie med kvalitativ ansats. Tillvägagångssätt för analys har varit av deduktiv karaktär där den teoretiska grunden i huvudsak baseras på vetenskapliga artiklar. Insamling av empiriskt material har erhållits via dokument samt intervjuer av övervägande semistrukturerad karaktär. Respondenter innefattar verkställande direktörer på koncern- liksom dotterbolagsnivå. Slutsats: Kongruens mellan långsiktiga mål och strategier på Emballator Plastics & Innovations och underliggande dotterbolag har identifierats. Med anledning av identifierad kongruens har förutsättningar funnits att utforma en standardiserad prestationsmätningsmodell. Väsentliga mätetal har utkristalliseras i avseende att skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Modellens utformning främjar konglomeratet. / Background: Performance measurement is a basic foundation in financial management and control, where the intention is to fulfill long-term objectives. Performance measurement should therefore be developed with consideration to long-term objectives and strategies. Consequently, there is a need of congruence between the parent- and subsidiary level. When developing a standardized model for performance measurement, the current organizational structure and conglomerate needs to be considered. Represented key performance measurement aim to demonstrate the critical areas with the intention to influence improvements within the corporation. Problematization: Emballator Plastics & Innovations, is a composition of underlying subsidiaries, characterized of conglomerate and lean-strategy. The corporation receives monthly reports of the subsidiaries’ performance measurement, which have been constructed without directives from the corporation and this resulted in reports of distinctive character. Consequently, the need of a standardized model of performance measurement with the aim to easier receive a comprehensive picture of the subsidiaries' overall performance has arisen. However, the remaining problem is how to develop a standardized performance measurement model, which is beneficial for both parent- and subsidiary level, without ignoring the conglomerate. Purpose: This study aims to develop a standardized performance measurement model to Emballator Plastics & Innovations, where the corporations conglomerate and lean- strategy is taken into account. The developed performance measurement model intends to create an overall picture and bring benefits to both parent- and subsidiary level. Methodology: This is a case study with a qualitative approach. Procedure for analysis has been of deductive character where the theory is mainly based on scientific articles. Collection of empirical data has been obtained through documents and interviews with semi-structured character. Respondents include chief executives at parent- and subsidiary level. Conclusion: Congruence between long-term objectives and strategies at Emballator Plastics & Innovations and subsidiaries has been identified. Regarding to the identified congruence, potentials to develop a standardized performance measurement model have been secured. Significant key performance measurements have been detected, this with aim to receive an overall picture of the subsidiaries' performance. Finally, the design of the model has been designed in consideration of the conglomerate.

Operational development is a frequently used term within organizations nowadays. The term refers to organizations that continuously strive to achieve better results by increasing the efficiency, improve the safety, expanding the customer base etc. This study investigates what is determining if an organization is successful in operational development and what is needed in the organization on order to improve the performance in an efficient way. It also investigates how operational development should be conducted in companies consisting of a parent company and a number of subsidiaries in order to be successful. The main question of the study is whether there are any synergies in common strategies for operational development at subsidiaries or if operational development is more efficient if it is conducted separately. The study also investigates whether subsidiaries can take advantages of each others experiences of operational development by working more closely toghether with it. This is investigated through examining how learning occurs within and between organizations. The study´s aim is also to identify which factors are essential for organizations in order to succeed with development of their operation, according to theories on operational development, different quality systems and a case study at The Company."The Association`s" recommendations on gow operational development should be performed by organizations in the type of business in which The Company operates are also examined. The recommendations are examined in order to identify crucial key factors and organisational attributes for operational development. The project has been executed in cooperation with the Company and its five direct subsidiaries. As a basis for this investigation a number of qualitative interviews, a workshop and a litterature review have been performed. The results of the investigation argue in favour for the existence of synergies in subsidiaries, working in common with operational development. Cooperation may even stimulate the work with operational development in respective subsidiary. One possible strategy to work in common with operational development is to establish an operational development network where the organizations have the opportunity to discuss and exchange experiences. The litterature also shows clearly that there are great opportunities for subsidiaries to learn from each other as long as the willingness to share knowledge is present. The study also indicates that it exist at least eight key factors that affect how successful the work with operational development is in an organization. These key factors are;  management commitment, employee involvement, communication,customer orientation, process orientation, continuous improvements, cultural changes and decisions based on facts. / Verksamhetsutveckling är en vanligt förekommande term inom organisationer nuförtiden. Termen syftar till att organisationer ständigt strävar efter att nå bättre resultat genom att öka effektiviteten, höja säkerheten, utöka kundbasen etc. Den här studien utreder vad som avgaör om en organisation är framgångsrik med verksamhetsutveckling och vad som krävs av organisationen för att förbättra utförandet på ett effektivt sätt. Den utreder även hur verksamhetsutveckling bör bedrivas i företag bestående av ett moderbolag och ett antal dotterbolag för att bli lyckosam. Den huvudsakliga frågan i studien är huruvida det finns några synergier i att ha gemensamma strategier för verksamhetsutveckling mellan bolagen eller om verksamhetsutvecklingen blir effektivare om bolagen arbetar sparat med den. Vidare undersöker studien om dotterbolag kan dra nytta av varandras erfarenheter av verksamhetsutveckling genom att jobba mer gemensamt med det. Detta utreds via en undersökning av hur lärande sker inom och mellan organisationer. Studiens syfte är även att identifiera vilka faktorer som är nödvändiga för att organisation ska lyckas med att utveckla sina verksamheter, enligt teorier om verksamhetsutveckling, olika kvalitetssystem och en fallstudie på The Company. "The Association":s rekommendationer om hur organisationer in the Companys bransch bör bedriva verksamhetutveckling undersöks också. Rekommendationerna granskas för att identifiera viktiga nyckelfaktorer och organisatoriska egenskaper för verksamehtsutveckling. Projektet har utförts i samarbete med The Company och deras fem direkta dotterbolag. Som underlag för studien har ett antal kvalitativa intervjuer, en workshop och en litteraturgenomgång legat. Resultatet av studien talar för att det finns synergier i att dotterbolag jobbar gemensamt med verksamhetsutveckling. Ett samarbete kan till och med stimulera arbetet med verksamhetsutveckling i respektive dotterbolag. En möjlig strategi för att arbeta gemensamt med verksamhetsutveckling är att upprätta ett utvecklingsnätverk där organisationerna får möjlighet att diskutera och utbyta erfarenheter. Litteraturstudien visar även tydligt att det finns stora möjligheter för dotterbolagen att lära av varandra så länge viljan att utbyta kunskaper finns. Studien indikerar också att det finns åtminstone åtta nyckelfaktorer som påverkar hur framgångsrikt arbetet med verksamhetsutveckling är i en organisation. Dessa nyckelfaktorer är engagerat ledarskap, arbetstagarnas delaktighet, kommunikation, kundorientering, processorientering, ständiga förbättringar, kulturella förändringar och faktabaserade beslut.

Titel: Svensk ledarskap, kultur och styrning - Anpassning av kultur och styrning till svenskt ledarskap i företag som agerar i Sverige med utländskt ägande Problemställning: Mellan koncernen och dotterbolag ges direktiv om hur dotterbolaget ska styra sin verksamhet. Svenskt ledarskap är världsunikt, och det finns därav anledning att studera hur förhållandet mellan koncernen och dotterbolaget fungerar i den svenska kontexten med ett unikt ledarskap. Syfte: Syftet med studien är att bidra till litteratur om styrning och organisationskultur genom att skapa förståelse för hur utländskt ägda koncerner kan behöva anpassa styrningen och kulturen i sina svenska dotterbolag för att det ska fungera med svensk kultur och svenskt ledarskap. Forskningsfrågor: 1. Anpassas organisationskultur och styrning i ett företag med utländskt ägande när de agerar i Sverige utifrån svenskt ledarskap, och i så fall hur? 2. Vilken upplevd påverkan har eventuell anpassning eller icke-anpassning på medarbetarna? Metod: För att studera detta har vi genomfört en kvalitativ flerfallsstudie med tre fall. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Utifrån vår studie har vi sett att de svenska dotterbolagen använder sig av en filtrering genom det svenska ledarskapet för att göra en anpassning av koncernens styrning och kultur. Filtrering innebär att ledningen i dotterbolagen anpassar kulturen och styrningen som kommer från koncernen så den passar den nationella och organisatoriska kulturen som finns på dotterbolagen i Sverige. En högre grad av anpassning resulterar i att anställda blir mer motiverade och färre interna motsättningar. Kunskapsbidrag: Även om dotterbolag arbetar på olika sätt i förhållande till sin koncern så finns det ett behov av att anpassa kultur och styrning till den nationella kontexten. Anpassningen görs genom ett filter av svenskt ledarskap för att passa svensk kultur. / Title: Swedish leadership, culture and management control - Adaptation of culture and control to Swedish leadership in companies that act in Sweden with foreign ownership Problematization: Between concern and subsidiary, directives are given about how the subsidiary should control its operation. Swedish leadership is unique, and therefore there is a need to study how the relationship between concern and subsidiary works in the Swedish context with the unique leadership. Purpose: The purpose of the study is to contribute to literature about management control and organizational culture by creating an understanding of how a foreign owned concern could need to adapt its management control and culture in their Swedish subsidiary in order for it to work with Swedish culture and Swedish leadership. Research question: 1. Is organizational culture and management control adjusted in a company with foreign ownership when they work in Sweden, based on Swedish leadership, and if so, how? 2. What impact is experienced by the employees by the adaptation or lack of adaptation? Method: In order to study this, we have conducted a qualitative multiple case study with three cases. The study was conducted with semi-structured interviews. Results: Based on our study, we have seen that the Swedish subsidiaries use a filtration through the Swedish leadership to adjust the concern’s management control and culture. The filtration is a way for top management in the subsidiaries to adjust the culture and management control in order to make sure that it fits the national and organizational culture in the Swedish subsidiary. A high degree of adjustment results in more motivated employees and less internal disagreements. Contribution of knowledge: Even if subsidiaries work in different ways in relation to their parent company, there is a need to adjust culture and management control to the national context. The adjustment is done through a filter of Swedish leadership to suit the Swedish context.

En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs. Det faller sig således naturligt att utreda huruvida beskattning kan komma i fråga hos ett övertagande bolag, eller dess ägare, vid utgivande av ett fusionsvederlag bestående av de vid fusionen övertagna egna aktierna. Beskattningsunderlaget baseras på god redovisningssed och därmed redovisningen. Därför anser vi, för att åstadkomma en redovisningsmässig trygghet vid den omvända fusionen, att det bör påvisas vilken redovisningsmetod vid den omvända fusionen som skall användas. Vår utredning visar att den omvända fusionen är tillåten, samt att dotterbolaget aldrig innehar de aktier som utges som fusionsvederlag. Dock uppkommer vissa problem då rättsläget inte är helt klarlagt. Något som innebär att tolkningar av lagrum rörande fusioner uppräknade i ABL genomgående måste göras för att få fram ett resultat. En viktig tolkning är att uttrycket samtliga tillgångar inte innefattar aktier i det övertagande bolaget. Trots att många normgivare är aktiva inom redovisningen, har ingen av dessa gett någon rekommendation för redovisning av omvända fusioner. På grund av detta tolkar vi de källor vi har för att få fram det mest troliga tillvägagångssättet. Vi förespråkar att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Moderbolagets inkråm tas upp i dotterbolagets balans-, och resultaträkning. Detta ger en så rättvis redovisning som för tillfället är möjligt. Denna metod stöds också av IFRS 3. Eftersom rättsläget är osäkert och många luckor finns anser vi att det måste till ett införlivande i lagen av omvända fusioner. Vi trycker därmed på att den omvända fusionen skall regleras genom direktiv, rekommendation och råd. / A downstream merger is defined as a transaction where a parent company is merged into its subsidiary. The interior assets held by the parent company are transferred to the subsidiary in the merger, and the shares the parent company holds in the subsidiary is transferred to its owners as merger compensation. A downstream merger does not differ per definition from a merger where a subsidiary is merged into its parent company. Guidance and doctrine concerning this is scanty, therefore a speculation has arisen, whether the downstream merger complies with the prohibition to borrow money of a company to acquire it and the prohibition for a company to acquire its own shares, set up in the Swedish company act (ABL). To scrutinize the problems that can arise in such a merger, we need to study the tax- and accounting-topics that are concerned. It is therefore inherent to study if any taxation can arise for a t ransferringcompany, or its owners, when it gives a merger compensation consisting of the shares from the parent company. The taxation is based on the financial statements and a true and fair view. Thereby we need to show which accounting method to use. Our investigation shows that the downstream merger is in accordance with Swedish law, and that the parent company’s shares are not taken over by the subsidiary, though some problems arise since the rules of law are not clear. This means that interpretations of the company act generally has to be made to get a result. An important interpretation is that the expression “all their assets”, does not include shares in the overtaking company. Despite the fact that there are many active standard-setting powers, none of these has set any standard concerning downstream mergers. Also in this situation we have to interpret our sources to get the best procedure. We advocate a method where the values shown in the accounts of the group are used. With this the parent company’s interior assets is accounted for in the subsidiary’s balance sheet and income statement. This gives a balance sheet that is as neutral as possible. This method of accounting is also supported by IFRS3.

This study explores the development of a Western firm's subsidiary in the Ukraine and sets out to contribute to the theoretical development about the managing of subsidiaries in the Post-Soviet market. The cross-institutional approach to analyse the subsidiary has been adopted to explore influence from the institutional setting of the parent firm and from local institutions. In the theoretical framework, special attention is directed to studies analysing the challenges that Western firms encounter when operating in the Post-Soviet market. Institutional theory therefore serves as a framework for theories on market entries, networks and management transfers.The empirical study is based on a case study conducted in connection to a training project for local employees of a Western firm's subsidiary operating in the Ukraine. Besides being a source of inspiration, the training project provided good access to respondents and insights about the challenges that the subsidiary faced.The analysis shows that the introduction of the Western firm's management in the subsidiary reflects in the local employees' forming of identities. A clear pattern is that local employees' development of identities in line with the Western firm's norms is supported by socialisation in settings dominated by the Western firm. A setting dominated by conflicts between Western and local norms, in contrast, resulted in developments of conflict identities. The analysis of the subsidiary's managing of influences from the local institutional setting indicates that this concerned filtering. Striking was that the subsidiary was successful in managing influences when the filtering conditions were characterised by consonance. Looking into aspects making the filtering of external influences difficult, the analysis points out barter trade and local actors' boundary spanning towards authorities in the Ukrainian society as aspects creating dissonances and vacuum. Thus, influences characterised by dissonance and/or vacuum made it particularly difficult for the subsidiary to manage these influences.One of the major contributions of this thesis is the cross-institutional approach to analyse developments in a subsidiary in the Post-Soviet market. By applying this approach the study suggests that the managing of a cross-institutional setting concerns both internal and external boundary spanning. Of vital importance for the internal boundary spanning are issues influencing local employees' forming of a 'we' with the Western firm's representatives. The standpoint is that this concerns local employees' identity identification, which is a new perspective on management transfers towards a subsidiary in the Post-Soviet market. Concerning the managing of external boundary spanning, the study points towards the importance of observing local actors' ways of dealing with dissonances and vacuum in local networks. / digitalisering@umu

<p>En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs. Det faller sig således naturligt att utreda huruvida beskattning kan komma i fråga hos ett övertagande bolag, eller dess ägare, vid utgivande av ett fusionsvederlag bestående av de vid fusionen övertagna egna aktierna. Beskattningsunderlaget baseras på god redovisningssed och därmed redovisningen. Därför anser vi, för att åstadkomma en redovisningsmässig trygghet vid den omvända fusionen, att det bör påvisas vilken redovisningsmetod vid den omvända fusionen som skall användas.</p><p>Vår utredning visar att den omvända fusionen är tillåten, samt att dotterbolaget aldrig innehar de aktier som utges som fusionsvederlag. Dock uppkommer vissa problem då rättsläget inte är helt klarlagt. Något som innebär att tolkningar av lagrum rörande fusioner uppräknade i ABL genomgående måste göras för att få fram ett resultat. En viktig tolkning är att uttrycket samtliga tillgångar inte innefattar aktier i det övertagande bolaget.</p><p>Trots att många normgivare är aktiva inom redovisningen, har ingen av dessa gett någon rekommendation för redovisning av omvända fusioner. På grund av detta tolkar vi de källor vi har för att få fram det mest troliga tillvägagångssättet. Vi förespråkar att den så kallade koncernvärdemetoden tillämpas. Moderbolagets inkråm tas upp i dotterbolagets balans-, och resultaträkning. Detta ger en så rättvis redovisning som för tillfället är möjligt. Denna metod stöds också av IFRS 3. Eftersom rättsläget är osäkert och många luckor finns anser vi att det måste till ett införlivande i lagen av omvända fusioner. Vi trycker därmed på att den omvända fusionen skall regleras genom direktiv, rekommendation och råd.</p> / <p>A downstream merger is defined as a transaction where a parent company is merged into its subsidiary. The interior assets held by the parent company are transferred to the subsidiary in the merger, and the shares the parent company holds in the subsidiary is transferred to its owners as merger compensation. A downstream merger does not differ per definition from a merger where a subsidiary is merged into its parent company. Guidance and doctrine concerning this is scanty, therefore a speculation has arisen, whether the downstream merger complies with the prohibition to borrow money of a company to acquire it and the prohibition for a company to acquire its own shares, set up in the Swedish company act (ABL). To scrutinize the problems that can arise in such a merger, we need to study the tax- and accounting-topics that are concerned.</p><p>It is therefore inherent to study if any taxation can arise for a t ransferringcompany, or its owners, when it gives a merger compensation consisting of the shares from the parent company. The taxation is based on the financial statements and a true and fair view. Thereby we need to show which accounting method to use. Our investigation shows that the downstream merger is in accordance with Swedish law, and that the parent company’s shares are not taken over by the subsidiary, though some problems arise since the rules of law are not clear. This means that interpretations of the company act generally has to be made to get a result. An important interpretation is that the expression “all their assets”, does not include shares in the overtaking company.</p><p>Despite the fact that there are many active standard-setting powers, none of these has set any standard concerning downstream mergers. Also in this situation we have to interpret our sources to get the best procedure. We advocate a method where the values shown in the accounts of the group are used. With this the parent company’s interior assets is accounted for in the subsidiary’s balance sheet and income statement. This gives a balance sheet that is as neutral as possible. This method of accounting is also supported by IFRS3.</p>

Den ingående mervärdesskatten som är hänförlig till förvärv som har ett direkt och ome- delbart samband med en från mervärdesskatt undantagen aktieöverlåtelse är inte avdrags- gill. Till följd av EU-domstolens avgörande i X BV och HFD:s avgörande i HFD 2014 ref. 1 står nu klart att kostnader hänförliga till en från mervärdesskatt undantagen aktieöverlå- telse också kan utgöra allmänna omkostnader, vilket medför att den ingående mervär- desskatten är avdragsgill i den mån förvärven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgränsad del därav. Avgörandena i X BV och HFD 2014 ref. 1 innebär även att det nu står klart att en aktieö- verlåtelse kan utgöra en del i en verksamhetsöverlåtelse. För förvärv som gjorts i samband med en sådan transaktion är den ingående mervärdesskatten avdragsgill i sin helhet. Utredningen visar att eftersom det i HFD 2014 ref. 1 aldrig prövades om kostnaderna kunde anses utgöra allmänna omkostnader har underinstanserna såväl som Skatteverket inte fått ledning i hur bedömningen ska göras. Författaren anser att Skatteverket och un- derinstanserna i sin prövning av om kostnader för förvärv kan anses utgöra allmänna om- kostnader inte tar hänsyn till de EU-rättsliga principer som EU-domstolen har framhållit. Vidare anser författaren att rättsläget efter X BV och HFD 2014 ref. 1 innebär att den rätt till avdrag av ingående mervärdesskatt hänförlig till förvärv i samband med aktieöverlåtelser som svenska beskattningsbara personer ska erhålla enligt EU-rätt, synes skilja sig från den faktiska rätt som erhålls i praktiken. / The input VAT related to acquisitions made that have a direct and immediate link with a share transfer that constitute a transaction that is exempted from VAT, is not deductible. Due to the EU Court of Justice’s ruling in X BV and HFD:s ruling in HFD 2014 ref. 1 it is now clear that costs related to a share transfer exempted from VAT also can constitute overheads, with the result that the input VAT is deductible to the extent the acquisitions have a direct and immediate link with the whole economic activity or a clearly defined part of the economic activities. The rulings in X BV and HFD 2014 ref. 1 mean that it is now clear that a share transfer can be a part of a transfer of a totality of assets. For acquisitions made in connection with such a transfer, the input VAT is entirely deductible. The thesis shows that due to the fact that the ruling in HFD 2014 ref. 1 did not include a determination of if the costs in question could constitute overheads, the Swedish courts of lower instances as well as Skatteverket have not received any guidance on how the deter- mination is to be made. The author is of the opinion that the courts of lower instances and Skatteverket in their determination of whether costs related to acquisitions can constitute overheads do not consider the EU-law principles declared by the EU Court of Justice. Further, the author is of the opinion that the legal situation due to X BV and HFD 2014 ref. 1 mean that the right to deduct input VAT related to acquisitions made in connection with share transfers that Swedish taxable persons are supposed to obtain in accordance with EU-law seem to differ from the rights actually obtained in practice.

Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret.  I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande. i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret? ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden? iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutet iv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas? I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig.