Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern.   Studien har utgått från två forskningsfrågor: Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå? Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader?   Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri.   Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen. Skillnader finns däremot mellan nivåerna i vilka budgetar som används, vilka mål som ligger i fokus och huruvida en budgetuppföljning är nödvändig. Studien visar att vikt bör läggas vid att engagera alla nivåer inom koncernen i budgetprocessen för att skapa delaktighet.   Vidare forskning inom ämnet kan undersöka fler koncerner, både inom samma bransch och inom andra branscher. Vidare kan forskningen jämföras med denna studie för att sedan resultera i en generaliserbar slutsats. / The purpose of this study is to give an explanation to the using of budget for control and monitoring in a group and what motives there are to operate in this way. The study is supposed to give understanding to how this work is performed in different levels within a group.   The study is based on two issues: How does a group use budget for control and monitoring based on the three levels: group leading level, subsidiary level and unit level? How does the work with budget differ between the different levels? Why are there these differences?   The study has a hermeneutic base. In the beginning the study has a deductive point of view and later on, when the theory section is complemented by empirical data collection, it changes to an inductive point of view. The empirical data collection in this study has been made by semi structured interviews which is a qualitative method.   The result shows that the purpose of budget is the same in all levels throughout the group. On the contrary there are differences between the levels in the budgets that are used, which goals that are in focus and whether a budget analysis is necessary. The study shows that involving of all levels throughout the group in the budget process is important to create participation.   Further research within this subject can examine more groups, both within the same line of business and within other lines of business. This will make possible to do a comparison with this study which can result in a generalizable conclusion.

För svenska företag som har ambitionen att expandera internationellt är Tyskland en av de närmast större marknaderna. Då svenska och tyska marknaden har olika förutsättningar vad gäller politik, lagstiftning, ekonomi samt kultur, ställs företag inför utmaningar när det kommer till hur de bör styra och leda sina tyska dotterbolag. I vår studie har vi valt att undersöka hur det svenska detaljhandelsföretaget Stadium styr sitt tyska dotterbolag i förhållande till sitt svenska samt granska vilka utmaningar som följer av att implementera kontrollmekanismerna i Tyskland. Vi ämnar även undersöka ifall utmaningarna kan härledas till de av Hofstede beskrivna kulturskillnaderna mellan länderna. De kontrollmekanismer vi undersöker i studien har vi valt att benämna centralisering, byråkratiska styrmedel och kulturell kontroll. Resultatet är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med personer som innehar ledande befattningar i dotterbolagen samt med personer ur moderbolagets företagsledning. Det visar att Stadium valt att ha samma styrmedel i båda ländernas dotterbolag men att det har inneburit utmaningar för ledarna i det tyska dotterbolaget. Framförallt har den tyska personalens syn på hierarki, ledarskapspreferenser och attityder till regler och rutiner påverkat arbetet med Stadiums kontrollmekanismer på den tyska marknaden.

<p>Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. </p><p>Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve‐Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index.</p><p><strong>Teori: </strong>Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar.</p><p><strong>Empiri: </strong>Eventstudien bygger på 25 Equity Carve‐Outs genomförda mellan åren 1991‐2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning.</p><p><strong>Resultat </strong></p><ul><li>ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen. </li><li>En ECO motsäger sig inte den effektiva marknadshypotesen i dess halvstarka form. </li><li>Det finns inget samband i marknadsreaktionen beroende på storleken i avyttrad andel. </li><li>Angivna motiv skiljer sig generellt inte beroende på hur stor andel som avyttras. </li></ul> / <p><strong>Purpose: </strong>The aim of this bachelor thesis paper is to investigate parent company stock market reactions to decision and sale of a subsidiary through an Equity Carve‐Out. A secondary purpose is to investigate the correlation between the abnormal returns and the amount of stocks sold in a subsidiary and describe the motives associated whit the sale, and relate those motives to the amount of stocks sold in the subsidiary.</p><p><strong>Methodology: </strong>An event study with a quantitative approach based on empirics consisting of abnormal returns, calculated based on the adjusted market model.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>This study is based on the efficient market hypothesis, asymmetric information hypothesis, agency theory and divestiture gains hypothesis.</p><p><strong>Empirical foundation: </strong>The study is based on 25 Equity Carve‐Outs during the period 1991‐2007 on the Swedish stock exchange.</p><p><strong>Conclusion </strong></p><ul type="disc"><li>Equity Carve‐Outs between 1991 and 2007 have generated slightly positive price effects at the time of decision and increasingly positive price effects at the time of the sale. </li><li>An Equity Carve‐Out does not contradict the efficient market theory. </li><li>There is no immediate correlation between the market reaction and the size in the subsidiary retained. </li><li>Parent company motives do not differ depending on the size in the subsidiary retained. </li></ul><p> </p>

Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur moderbolagets aktiekurs reagerar, därmed påvisa eventuell onormal avkastning när ett moderbolag beslutar sig för och sedan avyttrar en del av ett dotterbolag till börsen (Equity Carve‐Out). Delsyftet är att undersöka sambandet mellan onormalavkastning i storleken på avyttrade andelar samt beskriva de motiv som anges och analysera detta mot storleken på avknoppad andel. Metod: Undersökningen är en eventstudie med en kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av börskurser och index. Teori: Eventstudien bygger på hypotesen om effektiva marknader, teorin om asymmetrisk information, agent teori samt teorin om avknoppningsfördelar. Empiri: Eventstudien bygger på 25 Equity Carve‐Outs genomförda mellan åren 1991‐2007 och behandlar aktieutvecklingen dels vid beslut och dels vid genomförandet av en avknoppning, detta relateras sedan till tidigare forskning. Resultat ECO mellan åren 1991 och 2007 har generellt medfört svagt positiva priseffekter vid beslutet om avknoppning och positiva priseffekter vid avyttringen. En ECO motsäger sig inte den effektiva marknadshypotesen i dess halvstarka form. Det finns inget samband i marknadsreaktionen beroende på storleken i avyttrad andel. Angivna motiv skiljer sig generellt inte beroende på hur stor andel som avyttras. / Purpose: The aim of this bachelor thesis paper is to investigate parent company stock market reactions to decision and sale of a subsidiary through an Equity Carve‐Out. A secondary purpose is to investigate the correlation between the abnormal returns and the amount of stocks sold in a subsidiary and describe the motives associated whit the sale, and relate those motives to the amount of stocks sold in the subsidiary. Methodology: An event study with a quantitative approach based on empirics consisting of abnormal returns, calculated based on the adjusted market model. Theoretical perspectives: This study is based on the efficient market hypothesis, asymmetric information hypothesis, agency theory and divestiture gains hypothesis. Empirical foundation: The study is based on 25 Equity Carve‐Outs during the period 1991‐2007 on the Swedish stock exchange. Conclusion <ul type="disc">Equity Carve‐Outs between 1991 and 2007 have generated slightly positive price effects at the time of decision and increasingly positive price effects at the time of the sale. An Equity Carve‐Out does not contradict the efficient market theory. There is no immediate correlation between the market reaction and the size in the subsidiary retained. Parent company motives do not differ depending on the size in the subsidiary retained.

Multinationella företag verkar i en komplex miljö, där en påverkande faktor är kulturskillnader. Idag är detta något även mindre företag utsätts för då allt fler är aktiva på den globala marknaden. Syftet med undersökningen är att studera hur kulturskillnaderna påverkar styrningen inom multinationella företag och således ge en ökad förståelse för vilka effekter dessa kan få. Studien har utgått från Hofstedes dimensioner samt Erez och Gatis flerdimensionella modell. Dessa har applicerats på det svenska företaget Aromatic AB, där intervjuer genomförts med den svenska VDn samt dotterbolagschefer från Tyskland, Polen och USA.Slutsatserna är att Aromatic använder sig av självstyrande dotterbolag vilket minskar risken för kulturkrockar mellan huvudkontor och de olika nationella kulturerna inom dotterbolagen. Självstyrande dotterbolag innebär dock högre krav på kommunikation och förtroende mellan huvudkontor och dotterbolag. Något som leder till att stor vikt fästs vid att de anställda har ett mer öppet synsätt att genomföra saker på.

This research is carried out by studying a Chinese factory, producing metal spare parts, and its Swedish parent company that produces binding machines. The companies recently merged together after a previous relationship as supplier and customer. To bring the companies closer together an ERP-system was implemented during the research period. The purpose of this study is to answer three research objectives: Explore what outcomes there are when a Swedish company acquires a Chinese factory related to cultural differences affecting the merging process. Investigate conditional barriers for developing the Chinese factory to meet Swedish standards regarding the relation of quality and production. Discover how efficient communication with ERP-system can help with the achievement of meeting Swedish standards for the subsidiary Chinese factory. To answer these questions, interviews with three people in management positions was constructed and carried out. A questionnaire was constructed to get the employees views on changes. Observations was made in the Chinese factory which provided some information useful to answering the research objectives and with these three methods the results could be triangulated. Literature was reviewed with connections to: culture differences, ERP-systems and quality perspective in China to construct the theoretical basis for this research.   The study discovered how culture differences affected important areas such as communication, work implementation and management. The cultural differences also affected the second research question about quality and production. Other aspects as education, quality focus, and involvement from employees were also acting as a barrier for developing quality and production. The implementation of an ERP-system experienced some of the barriers mentioned above as language and culture differences but also providing effective communication. Also other benefits as a clearer view of the organization structure, manufacturing processes and the production flow.  However, the ERP-system implemented also has its flaws since it is not fully adapted to the Chinese market and users’ needs. It is also a reflection on the importance of understanding and adjusting to the Chinese culture.

I denna studie har jämförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprättande av koncernredovisning för onoterade företag som har utländska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation användes. Problemet som studien har utgått ifrån är översättningen av utländska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS användas av samtliga noterade företag av EU:s medlemsländer vid upprättande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 väljas. Dock tillåts att frivilligt kliva upp till att koncernredovisa enligt IFRS. IFRS har en högre grad av öppenhet i redovisningen än nationella regelverk har. Detta leder till att en högre kvalitet samt mer jämförbar ekonomisk information presenteras i de finansiella rapporter som upprättas i enlighet med IFRS. Dessa kvaliteter har även lett till att enklare få utländska finansierare. Samtidigt kan IFRS i praktiken kännas svår och därmed onödig att använda för mindre företag. Höga kostnader har även tagits upp som argument emot en frivillig övergång. K3 har även visats utge större möjligheter till resultatmanipulation. Den empiriska undersökningen gjordes genom ett kvalitativt synsätt med induktiv ansats eftersom studiens resultat skulle utformas före teoriavsnittet. Komparativa analyser gjordes av olika principer som valdes ut i regelverken. En skillnad som uppkom i resultatet är begreppsskillnaden av bestämmande inflytande. Denna skillnad påvisar att syftet med IFRS är att gynna investerare medan betydelsen i K3 tyder på högre anpassning till mindre onoterade bolag. Andra viktiga skillnader som påträffades ansluter sig till värderingsalternativ och det visade sig att IFRS oftare än K3 tillåter olika värderingsmetoder. Fler noggranna bedömningar har även fastställts behövas i IFRS. I denna studie har detta lett till tolkningen att IFRS möjliggör en mer rättvisande redovisning än vad K3 gör. Uppställningen av principerna visade sig skilja sig ifrån varandra då K3 tolkats vara enklare att följa. IFRS är mer detaljrik och kan därför verka krångligare. I K3 finns ofta fler valmöjligheter över hur kostnader ska redovisas. Det har tolkats som att de möjliggör resultatmanipulation i högre grad än vad IFRS gör / In this study, comparisons have been made between the accounting regulatory K3 and IFRS in order to find differences in the regulations. The aim of the study was to highlight the differences that are most important in preparing the consolidated financial statements for unlisted companies with foreign subsidiaries and an example company that are in this situation were used. The study was directed against a company that find themselves in this situation and is used as an example in the study. The study is based on the problems with the translation of financial statements of foreign subsidiaries. Since 1 January 2005 IFRS shall be used by all listed companies of the EU member countries on consolidation. National regulations should be followed in unlisted companies and in Sweden K2 or K3 should be selected. However, a voluntary step up to consolidated financial statements under IFRS is permitted. IFRS has a higher degree of transparency of accounting than national regulations have. This leads to a higher quality and more comparable financial information presented in the financial statements that are prepared in accordance with IFRS. These qualities have also led to easier access to foreign financiers. Meanwhile, the IFRS in practice can seem difficult and therefore unnecessary to use for smaller companies.High costs have also been raised as an argument against a voluntary transition. K3 also has been shown to pay greater opportunities for earnings manipulation. The empirical study was conducted through a qualitative inductive approach because the results of the study would be designed before the theory section. Comparative analyzes were made of various principles that were selected in the regulations. One difference that emerged in the results is conceptual difference of control. This difference indicates that the purpose of IFRS is to benefit investors, while the significance of the concept in the K3 indicates higher adaptation to smaller private companies. Other significant differences that were found are related to the valuation option, and it turned out that IFRS often than K3 allows different valuation methods. More careful assessments have also identified required by IFRS. For this study, this has led to the interpretation that IFRS allows for more accurate reporting than K3 does. The statement of principles was found to differ from each other and the K3 interpreted to be easier to follow. IFRS is more detailed, and therefore can seem complicated. In the K3 there are often more options over how costs should be reported. It has been interpreted that this enables earnings manipulation of a greater degree than IFRS do

Den indiska marknaden har länge varit attraktivt för svenska koncerner. En strategi för internationell expansion är etableringen av dotterbolag, vilket flera svenska multinationella koncerner implementerat. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska multinationella företags expansionsresa till Indien, samt vilken strategisk roll indiska dotterbolag har för koncerner idag. Teorierna som uppsatsen utgår ifrån är den reviderade Uppsalamodellen av Johanson och Vahlne (2009) samt Rugman, Verbeke och Yuans omkonceptualisering (2011) av Bartlett och Ghoshals klassificering av internationella dotterbolagsroller för multinationella företag. Studien grundar sig på en kvalitativ metod, baserat på semistrukturerade intervjuer med tre svenska multinationella företag. Företags expansionsresor till den indiska marknaden är inte nödvändigtvis stegvisa processer. Däremot tenderar företag i början av sina internationaliseringsprocesser att expandera till geografiskt närbelägna marknader. De lokala fördelar som företag identifierar på den indiska marknaden är främst kopplade till kostnadseffektivitet, teknisk kompetens, samt en signifikant kundbas. Uppsatsens slutsats visar att företag inte nödvändigtvis följer ett visst mönster i sina etableringsprocesser på den indiska marknaden, samt att dotterbolagen är av hög strategisk betydelse.