Since we all live in an increasingly globalized world where goods and money are transported more easily and with tougher competition, it is a natural step for Swedish companies to establish themselvs abroad in order to increase their gorwth rate and reach more customers. Today all of us belong to the same global network and the purpose of this thesis is to investigate which factors are important for companies when they choose to establish themselvs on a foreign market. The focus of the investigation has been the market of Germany and Spain, since both countries just like Sweden are members of the European Union, but still have quite different characteristics. We, the authors, have also been living in Spain and Germany during the time of investigation and writing. The companies we have chosen to look closer into are Abba Seafood, which now has merged with Procordia Food, and Oatly AB. Both of there companies have their production sites in Sweden and export to a large number of countries in Europe.  The theoretical base of the study consists of previous scientific studies in market knowledge and factors affecting the decision of market entry mode. In order to answer the questions we have chosen a qualitative research method. The collection of emperical data had been conducted through interviews via e-mail with key persons at Abba Seafood and Oatly AB. The answers have been analyzed by us on the basis of the scientific studies in order to gain knowledge in which factors that is importante.  From the analysis we have concluded that the most important factor is the market knowledge, since the compansies before etablishment abroad decide to do through investigations of the market with its competition, costs and consumers. The nature of these is crucial for the companies when exporting to new consumers.

This paper investigates how markanvisningar contribute to a fair construction market. It’s a method to exploit ground through construction companies and the municipality is responsible for the decision process. Markanvisningsförfarandet has faced criticism from actors meaning it’s not a transparent method to assign ground. The decision process is particularly questioned. In this paper the approach of Uppsala municipality is investigated with theories handling the conditions of the construction market and decisions. The approach has been developed in recent years and increased the number of assigned ground in Uppsala municipality. The result of the paper indicates that markanvisningar is a good way to satisfy the market and actors. When comparing construction companies in the decision process both objective and subjective decisions are made, but as long as the decisions are substantiated the actors remain satisfied.

<p>Denna uppsats fokuserar på MediaPilots internationaliseringsprocess som precis har påbörjatsoch som prognostiseras att fortlöpa snabbt. Syftet med denna uppsats är att belysa devalmöjligheter som expanderande företag står inför men framförallt att undersöka huruvidaMediaPilots utlandsetablering följer Uppsalamodellens prediktioner, detta samtidigt som vivill utreda de konsekvenser som ett snabbväxande företag möter under dessinternationaliseringsprocess.Genom att intervjua MediaPilots styrelseordförande som även är ansvarig förutlandsetableringarna lyckas vi tillgodose oss med relevant och intressant information för vårtsyfte. Uppsalamodellen, som ligger till grund för uppsatsen, säger att företagsutlandsetableringar sker långsamt och ofta reaktivt. Det vi finner är att MediaPilotsutlandsexpansion följer Uppsalamodellens prediktioner tillsynes fullt ut, med undantag för ensak – hastigheten som MediaPilot expanderar med. Resultatet är något förvånande dåmodellen har sitt ursprung från slutet av 70-talet och även fast den reviderades 1990 sägermånga forskare att den inte klarar av att appliceras på modernare företag då modellen inte äranpassad till den IT-utveckling som skett den senaste tiden. Hasigheten med vilkenMediaPilot expanderar förklaras, som tidigare nämnts, inte av Uppsalamodellen. Denna brist imodellen misstänkte vi redan från början varpå vi kompletterade med en något modernareteori som behandlar unga och snabbväxande företag. Denna teori konstaterar att unga företagsnabbare söker sig utomlands och möter därför en ökad sannolikhet för bra tillväxt respektiveen minskad sannolikhet för överlevnad. I MediaPilots fall anser vi att detta också stämmer tillen början. Efter ett tag, om tillväxten följer prognoserna i de första länderna, kommer ävensannolikheten för överlevnad att öka då beslutsfattarna har fått nödvändiga erfarenhetergenom etableringarna.</p>

Denna uppsats fokuserar på MediaPilots internationaliseringsprocess som precis har påbörjatsoch som prognostiseras att fortlöpa snabbt. Syftet med denna uppsats är att belysa devalmöjligheter som expanderande företag står inför men framförallt att undersöka huruvidaMediaPilots utlandsetablering följer Uppsalamodellens prediktioner, detta samtidigt som vivill utreda de konsekvenser som ett snabbväxande företag möter under dessinternationaliseringsprocess.Genom att intervjua MediaPilots styrelseordförande som även är ansvarig förutlandsetableringarna lyckas vi tillgodose oss med relevant och intressant information för vårtsyfte. Uppsalamodellen, som ligger till grund för uppsatsen, säger att företagsutlandsetableringar sker långsamt och ofta reaktivt. Det vi finner är att MediaPilotsutlandsexpansion följer Uppsalamodellens prediktioner tillsynes fullt ut, med undantag för ensak – hastigheten som MediaPilot expanderar med. Resultatet är något förvånande dåmodellen har sitt ursprung från slutet av 70-talet och även fast den reviderades 1990 sägermånga forskare att den inte klarar av att appliceras på modernare företag då modellen inte äranpassad till den IT-utveckling som skett den senaste tiden. Hasigheten med vilkenMediaPilot expanderar förklaras, som tidigare nämnts, inte av Uppsalamodellen. Denna brist imodellen misstänkte vi redan från början varpå vi kompletterade med en något modernareteori som behandlar unga och snabbväxande företag. Denna teori konstaterar att unga företagsnabbare söker sig utomlands och möter därför en ökad sannolikhet för bra tillväxt respektiveen minskad sannolikhet för överlevnad. I MediaPilots fall anser vi att detta också stämmer tillen början. Efter ett tag, om tillväxten följer prognoserna i de första länderna, kommer ävensannolikheten för överlevnad att öka då beslutsfattarna har fått nödvändiga erfarenhetergenom etableringarna.

Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-talets lågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort att etablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen. Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för denna bransch. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små och medelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggande orsakerna till dessa metoder. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedan analyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser. Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschens internationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen med etableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändrat riktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vid valet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varit avgörande. Denna kunskap och nätverk kan liknas med företag som är Born Global.

Under de senaste 20 åren har born global-företag, som fenomen, stått i rampljuset för forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare kända internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens förklaringsgrad för born global-företag har därmed blivit ifrågasatt. Frågeställningen som denna uppsats har som mål att förklara är om ett born global-företags internationalisering förklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att även inkludera born global-företag? För att undersöka forskningsfrågan har det genomförts en granskande litteraturgenomgång, en sammanställning av born global-företag samt en fallstudie. Litteraturgenomgången berör främst Uppsalamodellen och born global-forskning och visar på att det finns både likheter och skillnader mellan de två sidorna. Sammanställningen av born global-företag visar att fenomenet fortfarande är relativt ovanligt. Genom fallstudien har vi undersökt de påverkansfaktorer som belystes i litteraturgenomgången. Resultatet av granskningen visar att Uppsalamodellen fortfarande är aktuell men att förklaringsgraden skulle kunna stärkas genom att förtydliga interna och externa påverkansfaktorer.

Internationalisering är något som många företag ser som ett strategiskt framgångsrikt beslut, som efter att den påbörjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler länder. Trots detta finns idag företag som väljer att inte gå vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett företags beslut att avbryta, begränsa eller dra tillbaka en pågående internationaliseringsprocess. Genom att intervjua respondenter vid två svenska konsumentvarumärkesföretag vars internationella verksamhet är begränsad, kan slutsatser kring de faktorer som influerar beslutsfattandet dras. Dessa varierar beroende på utformningen av internationaliseringsprocessen samt vilken typ av företag som undersöks. Dock finns ett tydligt samband mellan kunskapsbrist om nya marknader och beslut till avbruten internationalisering och/eller deinternationalisering.

<p>Internationalisering är idag ett vanligt begrepp inom företagsekonomi. Den kinesiska marknadens möjligheter har inneburit att flera svenska företag valt att undersöka om de kan lyckas på en av världens till population största ekonomier. Denna uppsats skrivs tillsammans med ett svenskt företag i stålbranschen. För att undersöka hur företag planerar och genomför internationaliseringsprocesser idag, samt hur företag använder sina tidigare erfarenheter för ytterligare etablering, har en fallstudie innehållande intervjuer med personer involverade i internationaliseringsprocesser genomförts. Teoretiskt underlag är hämtat från Uppsalaskolans forskning kring internationellt företagande där Jan Johanson och Jan-Erik Vahlnes arbete bildar grund. Resultatet av studien tyder på att företaget kunnat dra nytta av sina tidigare erfarenheter av internationalisering, men också av andra företags internationaliseringsarbete.</p><p>Nyckelord: internationalisering, erfarenhet, Uppsalamodellen, Kina.</p>

Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad. Förändringar har också skett genom den teknologiska revolution som pågått en längre tid. Revolutionen har medfört att företag mer effektivt kan använda information, kommunikation, tillverkning och transport i arbetet med att anpassa sina produkter till utländska marknader. De företag som är mest anpassningsbara på internationella marknader är små och medelstora företag (SMF). Genom sin flexibilitet är de skickliga på att hitta nya internationella affärsmöjligheter. Dessa SMFs är ofta fokuserade på nischmarknader med specifika produkter som därigenom skapar efterfrågan runt om i världen. För små och medelstora företag är den internationella marknaden oerhört viktig och i Sverige har en av fyra SMFs internationella aktiviteter. Vårt syfte med denna studie har varit att identifiera och förstå SMFs internationaliseringsbeteende genom att besvara frågan: Hur har internationaliseringsprocessen gått till för tillverkande små och medelstora företag? I vår slutsats kom vi fram till att båda fallföretagen internationaliserat sig genom export och att de sedan investerat i dotterbolag på utvalda marknader. Företagen har till största del gått utomlands genom proaktiva motiv i strävan mot en högre lönsamhet. Enligt vår mening gick det inte att enhetligt beskriva fallföretagens utlandsetablering genom någon av internationaliseringsmodellerna. Vi förklarar istället processen genom att sammanlänka delar av dessa teorier till olika aspekter i deras internationalisering. Något som visade sig vara relevant i vår undersökning var betydelsen av nätverk i verksamheten och att entreprenörens roll i företaget hade stor betydelse för internationaliseringsprocessens utseende. Anledningen till att internationaliseringen skett på olika sätt har till stor del berott på den kunskap och erfarenhet som entreprenören och företaget besuttit vid dess utlandsetablering.

<p>The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market.</p><p>The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose:</p><p>- For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way?</p><p>- Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories?</p><p>- Which entry mode/modes are used?</p><p> </p><p>The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers.</p> / <p>Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad.</p><p>Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor:</p><p>- Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning?</p><p>- Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna?</p><p>- Vilket/vilka etableringsalternativ används?</p><p> </p><p>Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.</p>