The purpose with this thesis is to investigate how a number of municipalities in Stockholm County proceed when they allocate land and establish land allocation agreements for exploitation, and to investigate how a number of municipalities define land allocations and land allocation agreements on the occasion of public land sales. The aim of this thesis is to describe the allocation methods a municipally uses when they offer land for sale and to give an insight regarding which correlation different land allocation agreements have in different municipalities.Methods used are: (1) a literature review where the underlying theory for land allocations and land allocation agreements have been studied; (2) a questionnaire have been done to complement the literature review and to provide a picture of how a number of different municipalities in Stockholm County use and apply land allocations; (3) an agreement audit have been done to see the extent to which different agreement terms exists.Responses from the questionnaire, together with the definitions form different municipality’s land allocation policies and the literature review, resulted in a definition of a land allocation and a land allocation agreement. The agreement audit shows that agreement terms regarding: price or price indication, location, cost-sharing and planning costs are the most common agreement terms within the municipalities we have investigated.The study suggests that there is some confusion regarding land allocation agreements and the meaning of these, that became apparent when agreements where gathered, despite a careful explanation that it was land allocation agreements we requested, we still got exploitation agreements and purchase agreements. Therefore, we consider it necessary with an official definition of a land allocation agreement well anchored in the Planning and Building Act together with the rules of development agreements or other legislation.That there is a lack of research within the subject becomes evident when reports, essays, and other literature generally refers so the same sources.Keywords: land allocation, land allocation agreement and public land sales

This paper investigates how markanvisningar contribute to a fair construction market. It’s a method to exploit ground through construction companies and the municipality is responsible for the decision process. Markanvisningsförfarandet has faced criticism from actors meaning it’s not a transparent method to assign ground. The decision process is particularly questioned. In this paper the approach of Uppsala municipality is investigated with theories handling the conditions of the construction market and decisions. The approach has been developed in recent years and increased the number of assigned ground in Uppsala municipality. The result of the paper indicates that markanvisningar is a good way to satisfy the market and actors. When comparing construction companies in the decision process both objective and subjective decisions are made, but as long as the decisions are substantiated the actors remain satisfied.

Stockholms befolkning växer för varje dag som går och det finns ett stort behov av bostäder i hela regionen. Trots det byggs det inte tillräckligt och bostadsbristen ökar stadigt. De senaste tio åren har det varit en omfattande utveckling av ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. Samma utveckling syns också i andelen hyresrätter kontra bostadsrätter i nybyggda bostäder. Den här kandidatuppsatsen tar sin utgångspunkt i varför det inte byggs mer bostäder i allmänhet och hyresrätter i synnerhet i Stockholmsområdet. Vi har belyst ett antal problem och har kommit fram till flera olika slutsatser. Hyresregleringen kan vara en återhållande faktor i de mest eftertraktade områdena där hyrorna skulle kunna höjas på en fri marknad. Men regleringen påverkar inte byggnadstakten i stort. I stället har vi kommit fram till att tiden för detaljplaneprocessen och handläggningen av dess överklaganden gör att många projekt blir väldigt kostsamma och i vissa fall inte blir av. De flesta aktörerna på Stockholms bostadsmarknad anser att de huvudsakliga problemen ligger i bristen på handläggare hos kommun och länsstyrelse samt utformningen av reglerna för överklaganden. Det efterfrågas tydligare spelregler och en marknad utan subventioner och bonusar vilket skulle ge en stabilare marknad där privata aktörer skulle kunna få mer förutsägbarhet vilket skulle underlätta för framtida satsningar. Till sist är det en genomgående bild att större infrastruktursatsningar i Stockholmsområdet från stat och landsting skulle ge hela regionen möjligheten att bygga fler bostäder då bristen på attraktiv, byggbar, mark är en vital anledning till det låga byggandet.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur markanvisningstävlingar kan skapa förutsättningar för en effektiv och verkningsfull integrering av miljöaspekter i kommunal planering. Mer specifikt syftar arbetet till att utforska, utifrån kommunala planerares kunskap och erfarenheter, de villkor och förutsättningar som påverkar hanteringen och utfallet av markanvisningstävlingar.   Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med sex olika kommuner inom Stockholms län och Uppsala kommun. De studerade kommunerna är Nacka, Tyresö, Täby, Uppsala, Vallentuna och Värmdö kommun. Erfarenheten kring markanvisningstävlingar varierar mellan kommunerna men alla har pågående processer. En markanvisningstävling i varje kommun har valts ut och legat till grund för intervjuerna.   Resultatet av examensarbetet visar på att markanvisningstävlingar är ett verktyg som har stor potential att driva på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Kritiska framgångsfaktorer för markanvisningstävlingar är att ha en välformulerad målbild som löper genom hela processen, valet av kriterier samt valet av tävlingsprocess. Dessutom har erfarenheter från tidigare tävlingar och gott samarbete mellan kommunen och byggherren en stor betydelse.   Möjligheterna att använda markanvisningstävlingar som ett verktyg för att driva miljöfrågor är goda. Dock måste miljöfrågan inkluderas i målbilden i ett tidigt skede och vara ett fokusområde under hela processen. Bäst resultat för miljön nås då kommunerna har ett tydligt miljöprogram. Dessutom kommer resultaten påverkas positivt om det görs kontinuerliga uppföljningar och att byggherrarna har möjlighet att lämna egna lösningsförslag som kan bedömas i tävlingarna.   En markanvisningstävling är dyr att genomföra för både kommunen och byggherrarna. Men det viktiga är, enligt kommunerna att skapa bra resultat som i slutändan är långsiktigt hållbart för både samhället och kommuninvånarna. De väljer att inte fokusera lika mycket på vad som är kostnadsdrivande respektive reducerande i tävlingarna.

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet. För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner. Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering. Det fanns även skillnader mellan kommunerna och det framstår som att kommuner som genomfört fler markanvisningar i större utsträckning informera om, motivera, uppfölja och utvärdera markanvisningar. De flesta kommunerna ser även ut att uppleva att markanvisningssystemet och arbetet med markanvisningar fungerar ganska bra, men att det kan bli bättre. Slutligen bör nämnas att flertalet kommuner ser ut att befinna sig i en utvecklingsfas och det finns därav anledning att tro att markanvisningssystemet i framtiden kommer bli mer transparent och förutsägbart. / The municipalities as landowners have an important role to control the urban development and attract developers to establish themselves in the municipality. Municipalities can trough land allocation offer land for development to interested developers. The concept of land allocation is not clear but essentially means that a developer, during a certain time and under certain conditions has a right to negotiate with the municipality to subsequently acquire an area fordevelopment. There have been previous studies complaining of the lack of transparency and predictability in the municipal land allocation process. That’s why the purpose of this study is to investigate the situation of today in terms of transparency and predictability. To get answers to the questions a quantitative survey was conducted and it that was sent out to all 290 municipalities in Sweden, partly to create an overall picture of the current situation and partly because previous studies were limited to larger municipalities. 133 (46%) of the municipalities answered the questionnaire by witch 62 (46%) stated that they used the land allocation and 72 (53%) that they do not or do it occasionally, one municipal didn’t answer the question. This study only gives a general picture of the reality and the result showed that the routines to inform about and evaluate land allocation process differs and there are still shortcomings in terms of transparency and predictability, particularly with regard to motivation, follow-up and evaluation. There were also a differences between the municipalities and it appears that municipalities conducted more land allocation of teams to a greater extent inform, motivate, monitor and assess land allocation. The overall experience for the municipalities is that the land allocation system and work with land allocation works pretty well, but there are still areas for improvement. Most municipalities are in a development phases and there is hence reason to believe that the land allocation system in the future will become more transparent and predictable.

Social hållbarhet är ett begrepp som står högt på agendan på såväl global som lokal nivå, och diskuteras idag som en självklar del i stadsutvecklingsprojekt. Dess kvalitativa karaktär medför svårigheter i att definiera och göra det mätbart, vilket ställer till med problem när det ska tillämpas. I en tid av skriande bostadsbrist har mark i storstäders perifera områden blivit eftertraktade att bygga på vilket skapar goda förutsättningar för kommuner att bedriva en aktiv markpolitik, och således ställa krav på marknaden. Kommuner har den formella makten över marktillgången medan det oftast är privata aktörer som bygger bostäderna. Syftet med den här studien är att analysera diskursen om social hållbarhet såsom den kommer till uttryck i praktiken, samt att få ökad förståelse för hur begreppet social hållbarhet tolkas av de aktörer som formulerar det. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk ansats där utgångspunkten är att det inte finns några på förhand givna föreställningar, utan att dessa skapas i social interaktion mellan olika aktörer, där språket är med och formar dessa. Teorierna som ligger till grund för studien berör frågor om makt där diskursteori utgör en central del. För att besvara studiens syfte har diskursanalys, baserat på diskursteori, använts som metod. Det empiriska materialet består av olika dokument inom ett pilotprojekt för social hållbarhet i Stockholms stad, kallat Fokus Skärholmen, där ett jämförelseförfarande inför direktanvisning stått i fokus för analysen. Det framkomna resultatet har sedan jämförts mot tidigare diskurser, främst en akademisk diskurs, om hur social hållbarhet i stadsplanering har behandlats. Resultatet visar att det är sex element som tillsammans bygger upp förståelsen för social hållbarhet. Några av elementen kopplar an till sådant som traditionellt ryms inom byggaktörers ansvarsområde och handlar om byggande och planering, medan andra handlar om större komplexa samhällsfrågor som traditionellt ligger utanför byggaktörers ansvarsområden. Slutsatsen visar att staden bedriver en aktiv markpolitik i frågan om att verka för social hållbarhet. De ställer krav på byggaktörer att verka för att ta ett större samhällsansvar i projektet, än att enbart bygga bostäder, där byggaktörerna svarar upp mot stadens krav att vilja verka för det. Formuleringarna är dock vaga vilket riskerar att bli tomma ord, snarare än en praktisk vägledning, när implementeringen väl ska ske.

Dagens rapportering tyder på en bostadsbrist för studenter i Sveriges stora högskolekommuner, då utbudet inte möter deras efterfrågan. Att komma tillrätta med problemet är en fråga för samhällsplaneringen och har inga enkla lösningar. En viktig komponent av bostadsförsörjningen är det kommunala självstyret, där kommuner genom planmonopolet ansvarar och beslutar om byggprojekt. Ett verktyg kan vara markanvisning, då kommunen äger marken som ska bebyggas och får därigenom ett större förhandlingsutrymme. För denna studie valdes Uppsala kommun ut för att undersökas, eftersom staden har en av Sveriges största universitet och en obalans på bostadsmarknaden. Syftet är att analysera hur Uppsala på en kommunalpolitisk nivå arbetar för att tillgodose bostäder åt studenter, i relation till en alltmer marknadsorienterad bostadsförsörjning. Detta utreds genom fyra semi-kvalitativa intervjuer, med tre kommunalpolitiker och en sakkunnig tjänsteman. Resultatet gav en viss skiljelinje mellan blocken i kommunen. Då moderaterna vill effektivisera planprocessen genom lagreformer och till en större grad inkorporera privata aktörer i planeringen, vilket i teorin skulle kunna öka antalet bostäder. Men att det blir till en betydligt lägre prisnivå kan inte säkerställas. De rödgröna vill styra bostadsmarknaden mer genom att återinförskaffa statliga subventioner och nyttja markanvisning för att tillgodose se bostäder för studenter. Prisnivån skulle då kunna bli lägre men effektiviteten kan skadas.

No description available.

The world population is increasing, meanwhile people are looking for the urban environments for better living conditions. The increase will result in growing pressures on ecosystems which are located near the cities. This means a reduction of green areas, loss of biodiversity and higher emissions of air pollutants. To prevent this meanwhile as the society is focusing in developing for a more sustainable urban planning for a better living environment and a sustainable development, it can also enable the work towards Sweden's environmental goal of a God-built environment (God bebyggd miljö).The purpose of the study is to investigate what opportunities there are to make demand on environmental requirements during the land allocation process. The study focuses on the urban development project Barkarbystaden in Järfälla, Sweden. The involved actors in the land allocation process are Järfälla municipality and the developers.The method which was used for the study was interviews with a municipal worker from Järfälla municipality and developers in Barkarbystaden. As an analysis tool, implementation theory has been used with focus on the top-down and bottom-up perspective.The results show good opportunities to set environmental requirements for both the municipality and the developers, and an effective implementation of environmental requirements. The study is based on the implementation theory, and three conditions that indicate the theory; understanding, feasibility and willingness to implement / Jordens befolkning ökar medan människor söker sig till urbana miljöer, för bättre levnadsvillkor. Denna ökning resulterar i ett ökat tryck på exploatering och påverkan på ekosystem som befinner sig i närområdet till städerna. Mer specifikt innebär det en minskning av gröna ytor, påverkan och förlust av biodiversitet och utsläpp av föroreningar i både luft och natur. För att hindra detta samtidigt som en utveckling för en hållbar stadsplanering till goda livsmiljöer och en hållbar utveckling, kan det även leda arbetet mot Sveriges miljömål om God bebyggd miljö.Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns att ställa miljökrav under markanvisningsprocessen. Studien fokuserar på stadsbyggnadsprojektet Barkarbystaden i Järfälla kommun, där de involverade aktörerna Järfälla kommun och respektive byggherrar får ta sig igenom markanvisningsprocessen.Metoden som användes för studien var intervjuer med en kommuntjänsteman från Järfälla kommun samt tre byggherrar i Barkarbystaden.Resultatet visar goda möjligheter att ställa miljökrav för både kommunen och byggherrarna. För att svara på detta utgår studien från implementeringsteorin, och tre villkor som tyder på de; förståelse, genomförbarhet och vilja att implementera ett beslut.

Kommunen är enligt lag ansvarig för goda bostäder åt alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy är det mycket svårt att producera bostäder åt låg- och medelinkomsttagare. Jag föreslår att vi inför en ny policy för markanvisning, där fokus ligger på att uppnå lagstadgade mål för kommunernas bostadspolitik. Istället för att fokusera på högsta försäljningsvärde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som på bäst sätt kan tillgodose Stockholms utbud av bostäder för samtliga samhällsgrupper tilldelas marken. Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 små lägenheter som hyrs ut under maximalt ett år. Lägenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad på annat sätt. I vissa fall är det en annan myndighet den som står för kostnaderna, oftast gör den boende det själv. Eftersom inte alla har eget bohag, så går det att hyra eller köpa möbler och husgeråd i andrahandsaffären i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra. De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och därför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt från utsidan och dubbla trapphus gör det lättare att bära upp sängar utan att göra sig illa. I huset finns även en lunchrestaurang där de boende kan utnyttja köket om kvällarna. / The municipality is by law required to provide citizens with decent homes, but with the current land allocation policy of Stockholm it is very hard to build for people with low and medium incomes. I suggest a new policy, focusing on reaching the goals that the law sets for municipality development. Instead of, like now, striving towards maximum price when selling land, the idea would be to provide a home for everyone. The developer that in the best way suggests a solution to the problems on the real estate market is given the land. As an idea to give everybody a decent home I have designed a building with 53 small apartments – to be rented for no more than a year. People, who do not have other means of getting a place to live, can via the The National Board of Health and Welfare get an apartment for a shorter period of time. Since not everyone will have household furniture of their own, this can be rented or bought in the house’s second hand store, located at street level. There are as well a number of rooms that can be rented and shared with others – much like a hostel. The short contracts will lead to a lot of moving in and out, therefore logistics is important. Elevator with access from the street and stairs in both ends allow for safety and efficiency. There is also a lunch restaurant, with entrance from the park, where the tenants can use the kitchen in the evenings.