The purpose with this thesis is to investigate how a number of municipalities in Stockholm County proceed when they allocate land and establish land allocation agreements for exploitation, and to investigate how a number of municipalities define land allocations and land allocation agreements on the occasion of public land sales. The aim of this thesis is to describe the allocation methods a municipally uses when they offer land for sale and to give an insight regarding which correlation different land allocation agreements have in different municipalities.Methods used are: (1) a literature review where the underlying theory for land allocations and land allocation agreements have been studied; (2) a questionnaire have been done to complement the literature review and to provide a picture of how a number of different municipalities in Stockholm County use and apply land allocations; (3) an agreement audit have been done to see the extent to which different agreement terms exists.Responses from the questionnaire, together with the definitions form different municipality’s land allocation policies and the literature review, resulted in a definition of a land allocation and a land allocation agreement. The agreement audit shows that agreement terms regarding: price or price indication, location, cost-sharing and planning costs are the most common agreement terms within the municipalities we have investigated.The study suggests that there is some confusion regarding land allocation agreements and the meaning of these, that became apparent when agreements where gathered, despite a careful explanation that it was land allocation agreements we requested, we still got exploitation agreements and purchase agreements. Therefore, we consider it necessary with an official definition of a land allocation agreement well anchored in the Planning and Building Act together with the rules of development agreements or other legislation.That there is a lack of research within the subject becomes evident when reports, essays, and other literature generally refers so the same sources.Keywords: land allocation, land allocation agreement and public land sales

Som ett resultat av snabb befolkningsökning och urbanisering finns det ett stort behov av nya bostäder, framför allt i Sveriges största tillväxtregioner. Stadsutvecklingen har de senaste decennierna gått från att glesa ut staden till att allt mer förtäta inom stadens befintliga gränser. Detta riskerar att ske på bekostnad av barns utemiljöer vilka är värdefulla för deras utveckling och välmående. Barns fysiska aktivitet och rörelsefrihet i staden har minskat drastiskt de senaste 50 åren. Av den anledningen är det viktigare än någonsin att det planeras för utemiljöer som möjliggör för en fysiskt aktiv vardag för barn. Idag saknas en etablerad praxis för hur barnperspektivet ska implementeras i den fysiska planeringen. Utan det är upp till kommunerna själva att tolka Boverkets rekommendationer för att uppnå Plan- och bygglagens lagkrav. Den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag, vilket sätter större press på fysiska planerare och beslutsfattare att tillvarata barnets bästa i alla beslut som rör barn. Den här kandidatuppsatsen har undersökt vilka olika strategier Uppsala kommun har använt sig av för att implementera barnperspektivet i förtätningsprojekt och huruvida olika strategier har fått skilda utfall gällande hur kvalitativa barns utemiljöer blivit. För att få svar på frågorna har fallstudier gjorts över fyra aktuella förtätningsprojekt i Uppsala kommun vars detaljplaner vunnit laga kraft mellan 2012 och 2018, vilka är Rosendal, Ulleråker, Kvarngärdet och Bruno Liljeforsgata. De granskade fallen påvisar att det kan vara en väsentlig skillnad i hur kommunen arbetar för att få in barnperspektivet i olika projekt. Trots det bedöms alla projekten ha tillgodosett barnperspektivet, dock i varierande grad. I de större projekten, Rosendal och Ulleråker, har goda utemiljöer för barn större förutsättningar för att bli verklighet. Detta på grund av att omfattande utredningar har gjorts, samt att kommunen via markanvisning säkerställt kvaliteter på en mer detaljerad nivå. Till sist hade dessa planer bättre grundförutsättningar att uppnå undersökta kvaliteter då de byggdes i närhet till stora naturområden. I och med de stora skillnaderna i genomförandet bör det tas fram en kommungemensam policy för hur Uppsala kommun implementerar barnperspektivet i den fysiska planeringen för att barn ska ges samma förutsättningar i sin uppväxtmiljö.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag med en rad olika bestämmelser som ger personer med vissa funktionsnedsättningar en lagstadgad rätt att få hjälp i vardagen. En av de viktigaste bestämmelserna i denna lag säger att dessa personer har rätt till en bostad med service i den kommun de bor i. Det är kommunens skyldighet att förse dessa personer med ett LSS-boende och även att betala för det. Många av Sveriges kommuner har dock brist på dessa boenden, vilket betyder att människor som har en lagstadgad rätt att få ett boende tilldelat av kommunen inte får det. Bristen på LSS-boenden visar att byggandet inte har varit tillräckligt, vilket kan tyckas märkligt eftersom kommunerna har stora möjligheter att påverka byggandet både genom sitt planmonopol och ägande av mark. I studien genomförs en undersökning om kommuner med hjälp av exploaterings- och markanvisningsavtal kan öka byggandet av dessa boenden. Avtalen är ett avtal mellan kommunen och en privat aktör som reglerar bebyggelsen på ett bestämt markområde. Genom dessa avtal skulle kommunerna potentiellt kunna stimulera byggande av LSS-boenden och de skulle därmed kunna vara till stor hjälp för kommunerna för att få bukt med bristen. I detta arbete har en undersökning skett av hur kommunerna använder exploaterings- och markanvisningsavtal för att hantera bristen på LSS-boenden och vilka komplikationer som finns för kommunerna när de reglerar in LSS-bostäder dessa avtal. Studien visar att markanvisningsavtal används aktivt för att hantera problemet, men att det finns svårigheter med det. En faktor som försvårar är LOU som kräver att en offentlig upphandling behöver ske om kommunen ska ingå ett avtal med en entreprenör om att hyra eller köpa ett LSS-boende som entreprenören bygger. Kommunen kan därför inte binda sig att hyra eller köpa när ett markanvisningsavtal ingås. För byggarna innebär detta en ökad osäkerhet som kan påverka byggandet. En annan risk som byggarna tar är om det är oklart vilka krav och önskemål kommunerna har på LSS-boenden. Den här osäkerheten kan dock hanteras genom att kommunerna tydliggör sina intentioner, krav och önskemål i program eller riktlinjer. Kraven på avstånd mellan olika LSS-boenden är också något som begränsar möjligheterna att tillgodose behovet av LSS-boenden.

No description available.

Genomförandeavtal är ett civilrättsligt avtal med offentligrättslig grund. Ingen lag behandlar upprättandet av genomförandeavtal, däremot har kommunen och exploatören stöd från bland annat plan- och bygglagen (PBL) och lagen om offentlig upphandling (LOU) vid upprättande av avtal. I tidigare studier har problematiken angående bristande lagstiftning gällande upprättandet av genomförandeavtal diskuterats. Det primära syftet är att analysera sex genomförandeavtal i Västra Götalands län. Granskningen bygger på en textanalys, det vill säga en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse i hur avtalen skrivs. En sammanställning görs för att få en bra överblick över de olika bestämmelserna i avtalen. De tre frågeställningar som besvaras i studien avser vad kommunen och exploatören reglerar i avtalen, vad som eventuellt saknar lagstöd samt om planen genomförs. Resultatet i studien visar att två av de sex avtal som har ingått i studien är mindre detaljerade medan de andra fyra är utförligare. Efter granskning av avtal i studien kan en slutsats dras att grundläggande information om exempelvis parter, exploateringsområde och köpeskilling finns med i alla avtalen. Gemensamt för avtalen är också att vissa formuleringar är opreciserade och därför svåra att tolka samt att alla avtalen saknar bestämmelser angående vilka konsekvenser som blir om delar av avtalen inte genomförs. Avtalen innehåller även villkor som eventuellt saknar lagstöd. Det visade sig också att områdena i princip utformades enligt detaljplanerna. / Implementation Agreement is a civil contract with public legal basis. No law deals with establishing the implementing agreement, however, the municipality and the developer support from, among other things, the Planning and Building Act (PBA) and the Public Procurement Act (LOU) on the formation of contracts. In previous studies, the problem regarding the lack of legislation regulating the establishment of implementation agreements has been discussed. The primary purpose is to analyze six executive agreements in California. The review is based on a text analysis, i.e. a qualitative method to gain a deeper understanding of how contracts are written. A compilation is done to get a good overview of the various provisions of the agreements. The three questions answered in this study refers to what the municipality and the developer regulate in the agreements, what possibly has no legal basis and also if the plan is implemented. The results of the study show that two of the six contracts that have been included in the study are less detailed, while the other four are more detailed. After reviewing the agreement in the study, a conclusion is drawn that basic information such as parties, exploitation area and the purchase price is included in all contracts. In common for the agreements are also that some formulations are imprecise and therefore difficult to interpret. The agreements also contain conditions that may lack legal support. It was also found that the area were basically designed according to detailed plans.

Begreppet markexploatering innefattar den omfattande process som rör förändring av den fysiska miljön och markanvändningen i någon mening. Processen innefattar allt ifrån en inledande idé tills det att genomförandet är klart och den nya bebyggelsen är uppförd. Inom ramen för kommunens specialkompetens ligger plan- och bygglagstiftningen och planarbetet. I PBL:s portalparagraf framgår att lagen reglerar planläggningen av mark, vatten och bebyggelse. När kommunen beslutar om antagande av detaljplan eller beviljande av bygglov görs detta i egenskap av planmyndighet med det kommunala planmonopolet i PBL som lagstöd. I de fall kommunen äger marken som ska exploateras agerar kommunen även som fastighetsägare. Under plangenomförandeprocessens gång kan kommunen alltså på ett sätt sägas inneha dubbla roller.  Som ett komplement till PBL tecknar kommunen ofta avtal med byggherren i syfte att utreda ansvars- och kostnadsfördelning under exploateringsprocessen. Dessa går under samlingsbegreppet genomförandeavtal. Vilken typ av avtal som träffas beror på vem som äger marken när exploateringen påbörjas. När byggherren äger marken som ska exploateras sätter legalitetsprincipen en yttersta gräns för vad kommunen får reglera med exploateringsavtalet. Denna avtalstyp är även reglerad i lag sedan 2015, och rättsläget får därmed anses någorlunda klarlagt. Inslaget av myndighetsutövning i exploateringsavtalen är så pass stort att det knappast torde råda några tveksamheter till vad kommunen får och inte får reglera med dessa avtal.  I Sverige har vi ett starkt, grundlagsfäst, egendomsskydd. Vad man som fastighetsägare kan avtala om ligger inom ramen för civilrättslig reglering, där lagar som avtalslagen och jordabalken sätter de yttersta begränsningarna. När marken som ska exploateras ägs av kommunen tecknas ett markanvisningsavtal. Dessa är inte reglerade i lag på samma sätt som exploateringsavtalen är. Detta i kombination med kommunens roll som fastighetsägare har bidragit till uppfattningen att kommunen har mer långtgående möjligheter att reglera avtalsinnehållet än i exploateringsavtalen.   Under själva genomförandefasen av en detaljplan kommer kommunen med andra ord i kontakt med båda dessa rättsområden, vilket i praktiken innebär att markanvisningsavtalen befinner sig någonstans i gränslandet mellan civilrätten och den offentliga rätten. Detta arbete syftar till att utreda det rättsliga dilemmat med markanvisningsavtalen och vilken lagstiftning som är tillämplig i vilka situationer.   Bevis för att även markanvisningsavtalen har stora inslag av myndighetsutövning återfinns bland annat i propositionen till den nya lagen om förbud mot kommunala byggnadstekniska särkrav. De nya förbuden träffar endast kommunen i de avtalssituationer som syftar till genomförandet av en detaljplan, och alltså inte i de fall där kommunen kan sägas agera huvudsakligen i egenskap av fastighetsägare. I samma proposition nämns även att förbudet får anses vara en precisering av legalitetsprincipen. Även om det nu är utrett att även markanvisningsavtalen utgör myndighetsutövning och kommunen har de offentligrättsliga reglerna att ta hänsyn till så finns inga hinder för en exploatör att åberopa avtalslagens ogiltighetsgrunder i otillbörliga avtalsförhållanden med kommunen. Problemet numer ligger snarare i efterlevnaden av lagen, då exploatören sällan torde överklaga avtalsinnehållet, med risk att samarbetet med kommunen uteblir.

No description available.

Kommunerna har det yttersta ansvaret för att det finns tillräckligt med antal skolplatser inom den enskilda kommunen. En kommun som äger mark och har ett behov av fler förskoleplatser kan genom en markanvisning hantera frågan om överlåtande av bebyggelsen och driften till privat aktör och också samtidigt säkerställa att kommunens krav på service upprätthålls av den privata aktören. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kraven på kommunal förskoleservice kan säkerställas utifrån att kommunen tillämpar markanvisning för friliggande förskolor som uppförs och bedrivs av privata aktörer. För detta studeras val av markanvisningsmetod, krav som bör ställas på den privata aktören samt lämpliga utvärderingskriterier att tillämpa vid val av byggherre. Metoden är uppdelad i tre olika studier - litteraturstudie, enkätstudie och intervjustudie. I syfte att stärka resultatet har triangulering tillämpats där kvalitativ och kvantitativ metod kombinerats.  Enkäten besvarades av 104 kommuner och intervjustudien hölls med kommunerna: Helsingborg, Härryda, Trelleborg och Växjö. Resultatet av studien visar på att det inte finns någon universalmetod för markanvisning av friliggande förskolor. Resultatet visar även att i dessa sammanhang ställer kommunerna olika krav på byggherrarna och vid val av byggherre tillämpas olika utvärderingskriterier som viktas olika mot varandra. Studien har dock gett förslag på att vid tilldelning av mark för friliggande förskolor bör kommunerna, om möjligheten finns, tillämpa anbud med jämförelseförfarande eller markanvisningstävling. Vidare har studien gett förslag på några grundläggande krav som alltid bör ställas i dessa sammanhang och även fyra utvärderingskriterier. Vid viktning bör genomförbarheten och verksamheten utgöra de två viktigaste kriterierna och att pris bör tillämpas med försiktighet i dessa sammanhang. För att säkerställa och minska risken för att kommunen i framtiden behöver överta driften ska det utformas tydliga avtalskrav som realiserar kraven som ställts på byggherren och som säkerställer genomförbarheten samt en långsiktigt privat drift. / The municipalities have the ultimate responsibility for ensuring that there is a sufficient number of places at schools within the individual municipality. A municipality that owns land and has a need for more preschool places can, through a land allocation, handle the issue by transferring the buildings and operation to a private operator. By doing so they can at the same time ensure that the municipality's service requirements are maintained by the private operator. This thesis aims to investigate how the requirements for municipal preschool services can be ensured on the basis that the municipality applies land guidelines for detached preschools erected and run by private actors. For this the following was studied: choice of land allocation method, requirements that should be placed on the private operator and appropriate evaluation criteria to apply when selecting a builder. The method is divided into three different studies - literature, questionnaire, and interview study. In order to strengthen the result, triangulation has been applied where qualitative and quantitative methods are combined. The questionnaire was answered by 104 municipalities and the interview study was held with the municipalities: Helsingborg, Härryda, Trelleborg, and Växjö. The results of the study revealed that there is no universal method for land allocation for detached preschools. The result also shows that in these contexts the municipalities have different expectations on the builders and when selecting a builder different evaluation criterion are applied, which are weighted differently against each other. However, the study has suggested that when allocating land for detached preschools, the municipalities should, if possible, apply tenders with a comparative presentation or a ground instruction competition. Furthermore, the study has suggested some basic requirements that should always be set in these contexts and also four evaluation criteria. In weighting, feasibility and operations should be the two most important criteria, and that price should be applied with caution in these contexts. In order to ensure and reduce the risk that the municipality will have to take over operations in the future, clear contract requirements must be drawn up that realize the requirements that have been set by the developer and that ensure feasibility and long-term private operation.