Till följd av propositionen 2013/14:126 En enklare planprocess har det sedan årsskiftet 2015 inträtt två nya paragrafer i lagen gällande Lantmäterimyndighetens granskningsroll i detaljplaneprocessen, vilka berättar vad Lantmäteriet ska granska och samråda om. När detaljplaner upprättas bygger plankartan på en grundkarta. Att det kan finnas brister i grundkartorna är ett allmänt känt problem inom Lantmäteriet men huruvida kommunerna känner till problemet är oklart. astighetsförteckningen som ska redovisa fastigheter, samfälligheter och dess rättigheter som påverkas av detaljplaneförslaget, kan grunda sig på bristfälligt material och därmed vara ofullständiga. Studiens syfte är att kartlägga huruvida reglerna om Lantmäteriets nya granskningsroll har haft något genomslag. Studien ska även besvara om det under granskningsprocessen uppmärksammas några brister i grundkarta och fastighetsförteckning. För att besvara frågorna utfördes åtta kvalitativa intervjuer inom Västra Götaland län med personal från Lantmäteriet och kommunala planenheterna. Studien har visat att de nya paragraferna inte har förändrat plangranskarnas arbetssätt, med undantag från att de nu även ska agera råd vid utformning av exploateringsavtal. I övrigt arbetar plangranskarna på samma sätt som innan reglerna kom. För planförfattarna har de nya reglerna inte inneburit någon märkbar skillnad. Angående granskningen av grundkarta och fastighetsförteckning är den begränsad. Samtliga planförfattare svarade att de alltid tar sig granskarnas yttranden. Dock är det inte alltid problemen rättas till. I tre av fyra fall var planförfattarna medvetna om att brister i grundkartan förekommer. Fastighetsförteckningen upplevdes sällan vara felaktig, två av fyra planförfattare svarade att de hade förekommit brister.De skillnader som påvisade mellan hur de kommunala och statliga Lantmäterierna utför sin granskning är att de kommunala Lantmäterimyndigheterna har ett nära samarbetet med de kommunala planavdelningarna och är en del av planprocessen. På de kommunala Lantmäterimyndigheterna gör de fastighetsförteckningar och därför granskas inte dessa av en tredje part.

Detaljplaneprocessen anses gå för långsamt i Sverige och bidra till en lägre nybyggnation av bostäder. Samtidigt uppger många av Sveriges kommuner att de har brist på bostäder. Regeringen har pekat på att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien. I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa två länder genom fallstudier. Examensarbetet utgör den avslutande delen av masterprogrammet Globalisering miljö och social förändring, 30 hp. Syftet med rapporten är att undersöka tidsåtgången för planer från Freiburg och Cardiff för att se hur de utövar en mer effektiv planering. Hur lång tid tar planprocessen i Cardiff och Freiburg? Vad går snabbare? Varför går det snabbare? Fallstudierna visar att detaljplaneprocesserna i Cardiff och Freiburg gick snabbare i jämförelse med en svensk medelplan. I Cardiff tog planprocesserna kortast tid, men med avsteg från medborgarinflytandet. I Freiburg var samrådsskedet över 70 % av den totala planprocessen och medborgarna var involverade i ett tidigt skede i planens utformning. Tidsfrister i handläggningen, hopslagning av skeden, välförankrade planer, minskade tillfällen för överklagan är några av beståndsdelarna som kunde återfinnas i de tyska och brittiska planerna som kan bidra till en snabbare process.

No description available.

En omdiskuterad debatt är den nya strandskyddsutredningen, vilken syftar till att ge förslag på hur det nuvarande strandskyddet kan förändras i grunden och göra dess applicering mer differentierad. Dock kvarstår det vilka effekter och påverkan det faktiskt kommer medföra i ett kommunalt planeringspraxis och för allmänheten. Detta är det vi syftar till att undersöka i denna uppsats, där ett särskilt fokus ligger på hur allmänintresset kan påverkas inom kommunalt detaljplanearbete eller för den delen hur beaktas ens ett allmänintresse och vad är det för något. Detta är även vad våra frågeställningar grundar sig på; ● Hur tolkas allmänintresset i detaljplanering i Karlstad och Motala kommun? ● Hur påverkas det allmänna intresset av det nya föreslagna strandskyddet när det kommer till kommunal planering i Karlstad och Motala? ● Hur påverkas intressekonflikten av den nya strandskyddsutredningen? Den här studien är av ren kvalitativ form där vi undersöker ovanstående frågeställning genom att genomföra två semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på kommuner. Vi använder oss även av innehållsanalyser av totalt 46 detaljplaner i Motala- och Karlstads kommun. Till detta genomför vi även innehållsanalys av den nya strandskyddsutredningen. Metoderna syftar till att bilda en kvalitativ metodmix där vi ska få flera perspektiv på allmänintresse och dess innebörd relaterat till vår studie. Resultat och slutsatser som uppsatsen kom fram till visade att den konceptuella tolkningen av allmänintresse i detaljplanering utgår oftast från en multidimensionell syn, beroende på vem som gör detaljplanen och hur stor den är i omfattning. Allmänintresset i den kommunala planeringen kommer bli mer decentraliserad från stat till kommun, framförallt när det gäller dispenser i strandskyddet. Det visa sig att strandskyddsutredningen kommer ha en tydlig påverkan på intressekonflikter, vilka alltid präglat samhällsplanering. Utvecklingsintresset kommer ges större handlingsutrymme gentemot hur det varit med det nuvarande strandskyddet, där bevarandeintresset har haft tolkningsföreträde utan att alltid vara legitim i sakfrågan. Det var även tydligt att utvecklingsintresset inte ska få ett tolkningsföreträde mot bevarandeintresset, utan det ska snarare bli enklare att skapa en balans mellan dessa i kommunal planering.

According to the Planning and Building Act (PBL), the consultation stage constitutes a mandatory element within the Swedish detailed development planning. The choice of method however is optional due to the fact that the consultation procedure is not statutory. Previous research however, has shown that a number of shortcomings have been found within Swedish urban planning and that the civic influence has been negligible. This study aims to examine the degree of consideration for the civic views in the detailed development planning of Upplands-Bro. This has since been analyzed on the basis of Arnstein's participation ladder. To answer the purpose of this study, an interview has been conducted with an urban planner at Upplands-Bro as well as a documental study of five detailed plans. The interview has in this case been used as a complement to the documental analysis. The results have shown that the municipality's consideration of the citizens' views has been substandard. The lack of consideration is due to the fact that the citizens only get some influence, however there are limitations and many compromises. At the same time, civic influence has not been as substandard or as good as reported in previous research.

Boliden Mineral AB (Boliden) är Europas ledande metallföretag med kärnkompetens inom bl.a. gruvdrift och smältverk. Rapporten behandlar frågeställningarna kring detaljplanering (korttid resursplanering) och produktionsprocesser hos Bolidens underjordsgruvor; Garpenberg, Kristineberg, Renström och Tara.Gruvorna brottas med återkommande störningar av olika slag i produktionsledet vilket påverkar måluppfyllelse (planföljsamhet) för de fastställda veckoplanen. Företagets senaste tidstudie i Kristineberg visar att maskinernas utnyttjandegrad inte motsvarar förväntningarna och har en fallande trend. Tidstudien visar även att maskinfel utgör ca 40 % av totala störningarna. Boliden testar olika idéer inom företagets olika funktioner för att finna den optimala (lämpligaste) produktionskonceptet och för att komma till rätta med problemen. Hos Gruvteknik (TG) finns idén att planföljsamhet och maskinutnyttjandegrad kan förbättras genom att automatisera ”korttid resursplanering”.En förstudie genomfördes med målsättning att kartlägga nuvarande verksamhet och fastställa vilka processer som behöver förbättras för att möjliggöra automatisering av ”korttid resursplanering”. Förstudien visar att den låga maskinutnyttjandegraden beror på bristande kännedom om resursernas tillgänglighet, behov, överkapacitet och hög grad av kroniska (små störningar) och sporadiska fel (maskinhaveri) p.g.a. bristande underhåll. Avvikande planföljsamhet beror på bristande planeringsunderlag, bristande kännedom om värdeflöden (produktionskedjan), otillräcklig robust planeringsverktyg, varierande planeringsmetod och otydlig produktionsstrategi. Även de mänskliga faktorerna har en avgörande betydelse för det kaotiska tillståndet.Förstudien resulterar i en åtgärdsplan som kan sammanfattas med fyra nyckeltermer; standardisera, visualisera, effektivisera och rationalisera.Till förbättringsarbete rekommenderas olika leanverktyg och välbeprövade koncept. För automatisering av ”korttid resursplanering” rekommenderas en investering eller utveckling av dataprogram som möjliggör automatiserad loggning av operationsdata för att säkra kvalitet på beslutsunderlag (statistik), och ett stopptidsprogram för att effektivisera maskinernas kapacitet, reducera ställtider och uppnå driftsäker produktion.

<p>Detta examensarbete har utförts på Rimaster AB i Rimforsa, vars huvudsakliga verksamhet är legotillverkning inom elektronik och mekatronik. Rimaster AB har cirka 140 anställda och omsätter cirka 116 MSEK. Den största delen av tillverkningen är manuell och all produktion sker mot kundorder. Företaget upplever att produktionsflödet är ojämnt och därmed även kapacitetsutnyttjandet. Dessutom är kapitalbindningen hög, både i råvarulager och i färdigvarulager. Syftet med detta arbete är därför att genom en förbättrad styrning av lager och produktion minska kapitalbindningen samt uppnå ett jämnare kapacitetsutnyttjande.</p><p>Kostnaden för kapitalbindningen bestäms genom att en lagerränta för respektive lagerställe tas fram. För råvarulagret beräknas lagerräntan till 15,8 procent och för färdigvarulagret 16,9 procent. Totalt ger detta en årlig kostnad för kapitalbindning på 2,4 MSEK. Utöver detta ska lagerräntan användas till att fatta korrekta beslut vid lagerstyrning, till exempel vid beräknande av inköpskvantiteter.</p><p>Vid en analys av råvarulagret identifieras ett antal artikeltyper som i sin tur ligger till grund för en klassificering av de lagerförda artiklarna. En artikelklass som stora delar av kapitalbindningsproblematiken kan hänföras till är artiklar med låg behovsfrekvens i kombination med leverantörernas minimala orderkvantiteter. För att minska detta problem rekommenderas ett fördjupat leverantörssamarbete i syfte att göra orderkvantiteterna mindre. För övriga artikelklasser föreslås en differentierad lagerstyrning som ett verktyg för att få kontroll över lagret. Kapitalbindningen i färdigvarulagret beror främst på att kunden, genom avtal, bestämmer hur deras ledtidskrav ska uppfyllas. Detta beslut bör istället fattas av Rimaster AB och baseras på kundorderpunktens placering.</p><p>Det ojämna kapacitetsutnyttjandet beror bland annat på att produktionen är uppdelad i flera mindre grupper med kundfokus. Dessutom stämmer inte produktionsgrupperna överens med de grupper som använts planeringsmässigt. Av denna anledning föreslås ett nytt produktionsflöde där fyra produktorienterade slutmonteringsgrupper skapas, dessa bildar dessutom planeringsgrupper. Genom denna aggregering av resurser skapas förutsättningar för ett jämnare produktionsflöde och därmed även ett jämnare kapacitetsutnyttjande. Samtidigt föreslås ett nytt detaljplaneringssystem med funktionalitet enligt Workload Control-konceptet för att möjliggöra korta och säkra ledtider och en begränsad mängd produkter i arbete.</p><p>En ytterligare bidragande orsak till det ojämna produktionsflödet är att produktionsbatcherna är stora, trots att ställtidsandelen normalt sett är låg. Detta beror på att batchstorleken normalt likställs med storleken på en kundorder. Följaktligen föreslås en minskning av batchstorlekarna vilket förutom att bidra till ett jämnare flöde även medför kortare produktionsledtider.</p> / <p>This Master Thesis has been carried out at Rimaster AB in Rimforsa, a sub-contractor in electronics and mechatronics. Rimaster AB has 140 employees and an approximate annual turnover of 116 MSEK. The main part of the production consists of manual work and is carried out on receipt of customer orders. The company perceives a fluctuating flow in the production and consequently fluctuations in the capacity utilization. Furthermore there is a considerable capital tye-up in the inventory of raw materials as well as in the inventory of finished goods. Therefore the purpose of this Master Thesis is to achieve levelled capacity utilization and less capital tied-up through an improved management of inventory and manufacturing.</p><p>An inventory holding cost is calculated for the inventories respectively to determine the cost of capital tied-up. For the inventory of raw materials the cost is 15.8 percent of the annual average inventory value, and for the inventory of finished goods the cost is 16.9 percent. This yields an annual cost of 2.4 MSEK. Furthermore the inventory holding cost should be used in decisions regarding inventory management, e.g. when calculating order quantities.</p><p>When analyzing the inventory of raw materials a number of types of stock items are identified. These types form the foundation of a classification of the stock items. A significant part of the capital tied-up relates to stock items with low demand combined with minimum order quantities from the suppliers. An improved co-operation with the suppliers in order to reduce these quantities is therefore recommended. For the remaining classes of stock items a differentiated inventory control system is proposed. In the inventory of finished goods the capital tied-up is mainly a consequence of customers requiring, by contract, how their demanded lead time shall be fulfilled. Instead this should be decided by Rimaster AB based on the position of the order penetration point.</p><p>One reason to the fluctuating capacity utilization is that the production is divided into several sub-groups with customer focus. Furthermore these groups do not correspond to the groups used for production planning. A new production flow is therefore proposed with four product-oriented final assembly groups. These new groups should also be used for production planning. Through this aggregation of production resources it is possible to achieve a levelled production flow and hence a levelled capacity utilization. In combination with the measures mentioned above, a new production activity control system, in accordance to the Workload Control concept, is proposed. This control system enables short and safe lead times and a limited amount of work in progress.</p><p>Another reason to the fluctuating capacity utilization, caused by a fluctuating production flow, is the use of large batches despite short set-up times. The size of a batch is normally equal to the size of a customer order. Consequently a reduction of the batch sizes is proposed in order to achieve a levelled production flow and shortened production lead times.</p>

<p>Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.</p>

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län. Från dessa sex kommuner har vi fått ett antal detaljplaner med tillhörande dokument där vi främst gått igenom genomförandebeskrivningen punkt för punkt. Vi har också skickat ut en frågeenkät till kommunerna med lite allmänna frågor angående genomförandet av planer. Dessutom har vi läst vad PBL-kommittén kommit fram till i sitt slutbetänkande när det gäller genomförandefrågor. Även om grunden är samma i de olika kommunerna skiljer det en del på hur man lägger upp arbetet och redovisar genomförandebeskrivningen. Detta kan också skilja sig något åt mellan olika planer inom samma kommun. Vi har här försökt få fram vad vi tycker är ett bra och tydligt sätt att presentera genomförandefrågorna på men också tagit upp sådant vi tror skulle kunna förändras enligt PBL- kommitténs intentioner.

Detta examensarbete har utförts på Rimaster AB i Rimforsa, vars huvudsakliga verksamhet är legotillverkning inom elektronik och mekatronik. Rimaster AB har cirka 140 anställda och omsätter cirka 116 MSEK. Den största delen av tillverkningen är manuell och all produktion sker mot kundorder. Företaget upplever att produktionsflödet är ojämnt och därmed även kapacitetsutnyttjandet. Dessutom är kapitalbindningen hög, både i råvarulager och i färdigvarulager. Syftet med detta arbete är därför att genom en förbättrad styrning av lager och produktion minska kapitalbindningen samt uppnå ett jämnare kapacitetsutnyttjande. Kostnaden för kapitalbindningen bestäms genom att en lagerränta för respektive lagerställe tas fram. För råvarulagret beräknas lagerräntan till 15,8 procent och för färdigvarulagret 16,9 procent. Totalt ger detta en årlig kostnad för kapitalbindning på 2,4 MSEK. Utöver detta ska lagerräntan användas till att fatta korrekta beslut vid lagerstyrning, till exempel vid beräknande av inköpskvantiteter. Vid en analys av råvarulagret identifieras ett antal artikeltyper som i sin tur ligger till grund för en klassificering av de lagerförda artiklarna. En artikelklass som stora delar av kapitalbindningsproblematiken kan hänföras till är artiklar med låg behovsfrekvens i kombination med leverantörernas minimala orderkvantiteter. För att minska detta problem rekommenderas ett fördjupat leverantörssamarbete i syfte att göra orderkvantiteterna mindre. För övriga artikelklasser föreslås en differentierad lagerstyrning som ett verktyg för att få kontroll över lagret. Kapitalbindningen i färdigvarulagret beror främst på att kunden, genom avtal, bestämmer hur deras ledtidskrav ska uppfyllas. Detta beslut bör istället fattas av Rimaster AB och baseras på kundorderpunktens placering. Det ojämna kapacitetsutnyttjandet beror bland annat på att produktionen är uppdelad i flera mindre grupper med kundfokus. Dessutom stämmer inte produktionsgrupperna överens med de grupper som använts planeringsmässigt. Av denna anledning föreslås ett nytt produktionsflöde där fyra produktorienterade slutmonteringsgrupper skapas, dessa bildar dessutom planeringsgrupper. Genom denna aggregering av resurser skapas förutsättningar för ett jämnare produktionsflöde och därmed även ett jämnare kapacitetsutnyttjande. Samtidigt föreslås ett nytt detaljplaneringssystem med funktionalitet enligt Workload Control-konceptet för att möjliggöra korta och säkra ledtider och en begränsad mängd produkter i arbete. En ytterligare bidragande orsak till det ojämna produktionsflödet är att produktionsbatcherna är stora, trots att ställtidsandelen normalt sett är låg. Detta beror på att batchstorleken normalt likställs med storleken på en kundorder. Följaktligen föreslås en minskning av batchstorlekarna vilket förutom att bidra till ett jämnare flöde även medför kortare produktionsledtider. / This Master Thesis has been carried out at Rimaster AB in Rimforsa, a sub-contractor in electronics and mechatronics. Rimaster AB has 140 employees and an approximate annual turnover of 116 MSEK. The main part of the production consists of manual work and is carried out on receipt of customer orders. The company perceives a fluctuating flow in the production and consequently fluctuations in the capacity utilization. Furthermore there is a considerable capital tye-up in the inventory of raw materials as well as in the inventory of finished goods. Therefore the purpose of this Master Thesis is to achieve levelled capacity utilization and less capital tied-up through an improved management of inventory and manufacturing. An inventory holding cost is calculated for the inventories respectively to determine the cost of capital tied-up. For the inventory of raw materials the cost is 15.8 percent of the annual average inventory value, and for the inventory of finished goods the cost is 16.9 percent. This yields an annual cost of 2.4 MSEK. Furthermore the inventory holding cost should be used in decisions regarding inventory management, e.g. when calculating order quantities. When analyzing the inventory of raw materials a number of types of stock items are identified. These types form the foundation of a classification of the stock items. A significant part of the capital tied-up relates to stock items with low demand combined with minimum order quantities from the suppliers. An improved co-operation with the suppliers in order to reduce these quantities is therefore recommended. For the remaining classes of stock items a differentiated inventory control system is proposed. In the inventory of finished goods the capital tied-up is mainly a consequence of customers requiring, by contract, how their demanded lead time shall be fulfilled. Instead this should be decided by Rimaster AB based on the position of the order penetration point. One reason to the fluctuating capacity utilization is that the production is divided into several sub-groups with customer focus. Furthermore these groups do not correspond to the groups used for production planning. A new production flow is therefore proposed with four product-oriented final assembly groups. These new groups should also be used for production planning. Through this aggregation of production resources it is possible to achieve a levelled production flow and hence a levelled capacity utilization. In combination with the measures mentioned above, a new production activity control system, in accordance to the Workload Control concept, is proposed. This control system enables short and safe lead times and a limited amount of work in progress. Another reason to the fluctuating capacity utilization, caused by a fluctuating production flow, is the use of large batches despite short set-up times. The size of a batch is normally equal to the size of a customer order. Consequently a reduction of the batch sizes is proposed in order to achieve a levelled production flow and shortened production lead times.