Global ETD Search

1	Samtalsdemokrati i Upplands-Bros planeringsprocess : En studie av medborgarinflytande i Upplands-Bro kommuns detaljplanering / Deliverative democracy in Upplands-Bros planning process : A study of the civic influence in the detailed development planning of Upplands-Bro municipality Karlsson, Lukas January 2022 (has links) According to the Planning and Building Act (PBL), the consultation stage constitutes a mandatory element within the Swedish detailed development planning. The choice of method however is optional due to the fact that the consultation procedure is not statutory. Previous research however, has shown that a number of shortcomings have been found within Swedish urban planning and that the civic influence has been negligible. This study aims to examine the degree of consideration for the civic views in the detailed development planning of Upplands-Bro. This has since been analyzed on the basis of Arnstein's participation ladder. To answer the purpose of this study, an interview has been conducted with an urban planner at Upplands-Bro as well as a documental study of five detailed plans. The interview has in this case been used as a complement to the documental analysis. The results have shown that the municipality's consideration of the citizens' views has been substandard. The lack of consideration is due to the fact that the citizens only get some influence, however there are limitations and many compromises. At the same time, civic influence has not been as substandard or as good as reported in previous research. samtalsdemokrati medborgarinflytande detaljplanering samråd Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Deliberativa samtal som undervisningsform i Zambia Zackrisson, Alfred, Olsson, Anna, Jonsson, Tomas January 2011 (has links) Sammanfattning Denna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor. Innehållet i intervjuerna konkretiserades genom Tomas Englunds fem kriterier för ett deliberativt samtal. Undersökningen visar på elevers och lärares olika uppfattningar om det deliberativa samtalet som undervisningsform. Resultatet visar att zambiska lärare och elever anser att diskussioner är vanligt förekommande. Diskussionerna är utformade på ett sätt där eleverna stundtals får ställa sina åsikter mot varandra, lyssna till det bättre argumentet och i viss mån nå konsensus. Eleverna känner sig för det mesta trygga att uttrycka sig, vilket lärarna arbetar för att främja. Alla elever upplever att de kan ifrågasätta lärarna, men de exempel som givits handlar främst om fakta- och stavfel. De flesta diskussionerna sker utan lärarens närvaro, något som uppmuntras av lärarna. Även dessa diskussioner är enligt eleverna lärande. Det finns skillnader mellan skolorna vad gäller deliberativa undervisningsmetoder. På Skola 2 menar lärarna att ifrågasättande är något positivt som bör uppmuntras och lärarna är mer benägna att övervaka elevdiskussioner än vad lärarna på de andra skolorna är. På Skola 1 uttrycker både elever och lärare att lärarna ska respekteras på grund av deras högre ålder, något vi anser kan hämma deliberationen. Lärarna på Skola 3 är de enda som ger uttryck för bestraffningar om de inte blir åtlydda, vilket också hämmar deliberation enligt vår uppfattning. Generellt är det Skola 2 som särskiljer sig från Skola 1 och 3, som i många avseenden liknar varandra. deliberation deliberativa samtal Zambia samtalsdemokrati skola i Afrika demokratifostran
3	Demokratibegreppet ur olika perspektiv inom Ekonomiprogrammet NAZIRI MOGHADDAM, ELNAZ January 2017 (has links) Denna studie syftar till att belysa hur demokrati och dess värdering kommer till uttryck bland gymnasieelever som går Ekonomiprogrammet, deras lärare och rektor. Studien har sina utgångspunkter i Englunds (2007) samtalsdemokrati begrepp. I ett sådant perspektiv samtalar parter med varandra och försöker att komma överens även temporärt. Respekt och tolerans finns bland parter. Samtalen är dessutom lärarstyrda. Läraren initierar, leder samtalet och avslutar det när det blir behövligt.En kombination av enkät- och intervjustudie valdes för denna studie. Enkäter möjliggjorde att jag samlat mer än 50 ekonomi- och handelselevers åsikter om elevinflytande. Dessutom svarade femton lärare som undervisade dessa elever på lärarenkäten. Intervju med rektorn på Ekonomiprogrammet och två förstelärare som har arbetat med elevinflytande har bidragit till en djupare analys hur demokrati uttrycks på skolan.Analys av resultaten visar bland annat att demokratiska arbetsformer är tidskrävande för lärare som är ansvariga för både överföring av ämneskunskaper och demokratiska värderingar. Dessutom finns olika verktyg, kursvärderingar exempelvis, i skolan som underlättar för skolledningen att öka demokrati i skolan. Återkoppling som ett viktigt element för elevernas demokratiska upplevelse presenteras som en kompletterande parameter till Englunds fyra kännetecken på samtalsdemokrati. Elevinflytande samtalsdemokrati lärare ekonomi- och handelselev förstelärare rektor gymnasium
4	Newsmill : En studie av ett debattforum på nätet och det offentliga samtalet Myhrman, Ola January 2010 (has links) Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill. Intervjuerna är analyserade utifrån Pierre Lévys teorier om kollektiv intelligens, Joshua Cohens ideal för deliberativ demokrati och Denis McQuails definitioner av framing, som är en process av mediernas agenda setting. Resultaten visar att Newsmill uppfyllt syftet med att låta oetablerade skribenter nå ut med sina åsikter. Newsmill fungerar därmed som en kanal för åsikter som inte får plats på de stora mediernas debattsidor. Redaktionen har kunnat etablera en plats i den svenska mediesfären tack vare publicerade artiklar som fått spin-off effekt i större medier. Den snabba publiceringstakten är till viss del inte till Newsmills fördel då sidan av intervjupersonerna kan upplevas som överbelamrad med åsikter. Newsmill publicistik redaktör internet samtalsdemokrati kollektiv intelligens. Media and communication studies Medie- och kommunikationsvetenskap
5	Den deliberativa undervisningens kvaliteter Lewrén, Linnea January 2013 (has links) För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser. Det är alltså samtalet som grunden för utbyte av kunskap, erfarenhet och preferens formning. Jag fann att det var framförallt bristen på flerstämmigheten av åsikter och identiteter på båda skolorna som påverkade förutsättningarna för att ett deliberativt klassrum. Detta påverkades i sin tur av bristen på öppenhet i klassrummet och den polarisering som det individuella gymnasievalt innebär. Deliberativ demokrati deliberativ undervisning demokratifostran elevsyn flerstämmighet samhällskunskap samtal samtalsdemokrati öppet klassrumsklimat Social Sciences Samhällsvetenskap
6	Ett bortglömt uppdrag? : En kvalitativ studie om skoldemokrati / A forgotten assignment? : A qualitative study about school democracy Mattias, Lindén January 2015 (has links) In the mid-20th century the assignment of nurturing democratic citizens in Swedish schools, was first proposed and implemented. Since then, the democratic assignment has been put aside by the schools´ second assignment: communicating knowledge. The aim of this essay is to once again bring light on this forgotten assignment. I have gathered the material for this essay by interviewing five teachers of upper secondary school. By the use of three ideal types of democratic theory I then analyze the material to determine the teachers´ views on school democracy and their ways of using it in their teaching. The ideal types are participatory democracy, discursive democracy and representative democracy. The results show that the interviewed teachers share very similar views on school democracy, close to the ideal type participatory democracy. In their use of school democracy in teaching traces of both participatory and discursive democracy, can be found. School democracy democracy participatory democracy discursive democracy representative democracy interview teacher. Skoldemokrati demokratiuppdrag demokrati deltagardemokrati samtalsdemokrati valdemokrati intervju lärare.
7	Den heliga Anden och vi har beslutat : En kvalitativ studie av konsensusmetoder i Equmeniakyrkans kyrkokonferens / ”It seemed good to the Holy Spirit and to us” : A qualitative study of the decision making methods in the annual conference of the Uniting Church in Sweden Lillskog, Kim January 2019 (has links) The aim of this study is to analyse the consensus decision making methods that are used at the annual conference of the Uniting Church in Sweden. The methods are analysed through the experiences of people that have attended the conference. Seven participants in the annual conference have been interviewed, and their expressed experiences have then been viewed through Anthony Giddens’ structuration theory, the theory of Jane Mansbridge et. al. regarding developments to the concept of deliberative democracy and through Paul Fiddes and his thoughts on finding the mind of Christ. The study concludes that the decision making methods has so far been well received and applied towards their objectives, though there is room for improvement. Decision making methods consensus decisions deliberative democracy Uniting Church in Sweden Equmeniakyrkan operative ecclesiology Beslutsfattande konsensusmetoder deliberativ demokrati samtalsdemokrati Equmeniakyrkan operativ ecklesiologi Religious Studies Religionsvetenskap
8	Demokratisk innovation eller ett spel för gallerierna? : En demokratiteoretisk utvärdering av Participatory Budgeting i en svensk kommun Carlsson, Fredrik January 2014 (has links) The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability? The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews. The results of the study indicates that the PB-institutions has multiple flaws regarding the way it enables the realization of numerous of the democratic goods analyzed. The institutional design does not pay enough attention to inclusion of different social groups including marginalized groups, popular control is restricted to issues of low political salience and the PB process does not live up to the transparency level expected from a democratic institution. On the other hand, the institutional design of the PB process does take into account some aspects of inclusion among the youth inhabitants and the process has been effective in the sense that it has delivered physical results quickly. Participatory Budgeting institutional design democracy participation political science deliberative democracy democratic goods local democracy participative democracy political participation budgeting e-democracy youth participation medborgarbudget institutionell design demokrati medborgardialog statsvetenskap kommun deliberativ demokrati ideal skl kommuner lokal demokrati e-demokrati inkludering folklig kontroll transparens svensk politik kommunal demokrati samtalsdemokrati mellanvalsdemokrati politiskt deltagande ungdomsdelaktighet legitimitet stadsplanering stadsbyggnad kommunpolitik

Search results