Syftet med denna uppsats är att analysera debatten som tog plats på hemsida Newsmill åren 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i själva textanalysen är en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstå den maktförskjutning som går attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen är byggd på Norman Fairclough. Analysen ärordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i själva analysen ligger i att utröna och förstå hur debattörerna ställer sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. Här går att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna. Vetenskap i kontrast har en övergripande positiv ställning i debatten ochmeningsskiljaktigheten går att finna i var religion skall placeras i relation till just vetenskapen i dessmoderna form.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut. Med hjälp av den kvantitativa undersökningen har vi därefter bedrivit en kvalitativ analys av ett snävare urval artiklar med tillhörande kommentarer. Den kvalitativa innehållsanalysen utfördes med ett diskursanalytiskt perspektiv och stödde sig på två huvudsakliga riktningar för demokratisk teoribildning. Dels är det den deliberativa modellen, som definierad av Jürgen Habermas och John Rawls, och på andra sidan Chantal Mouffes teori om en pluralistisk agonism. Undersökningens resultat visar att den diskussion som förs mellan artiklarna och kommentarsfälten inte under någon av de två urvalsperioderna uppfyller alla de krav som den deliberativa diskussionsprocessen kräver av det offentliga rummet. Medan diskussionen under den första urvalsperioden tydde på ett starkt antagonistiskt förhållningssätt mellan olika politiska stånd och läger i sakfrågorna så tydde resultatet i den andra urvalsperioden på en viss utveckling mot en rättvisare diskussion som mer lutade åt en agonism mellan meningsmotståndarna. Gemensamt för båda perioder var ett visst hinder för hemsidan som en fungerande offentlighet i och med ett antal utbredda föreställningar om en hegemonisk makt besutten av sittande politik och etablerad media som förhindrar åsiktsvariationer.

In ”goda influenser utifrån” (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill. Intervjuerna är analyserade utifrån Pierre Lévys teorier om kollektiv intelligens, Joshua Cohens ideal för deliberativ demokrati och Denis McQuails definitioner av framing, som är en process av mediernas agenda setting. Resultaten visar att Newsmill uppfyllt syftet med att låta oetablerade skribenter nå ut med sina åsikter. Newsmill fungerar därmed som en kanal för åsikter som inte får plats på de stora mediernas debattsidor. Redaktionen har kunnat etablera en plats i den svenska mediesfären tack vare publicerade artiklar som fått spin-off effekt i större medier. Den snabba publiceringstakten är till viss del inte till Newsmills fördel då sidan av intervjupersonerna kan upplevas som överbelamrad med åsikter.

The aim of this thesis was to explore and analyze the sponsored debates on Newsmill, so called seminars. How does the sponsor use Newsmills seminars for marketing purposes? Who is allowed to write in Newsmills seminars? To answer these questions we used both a quantitative survey and a qualitative survey. To examine how the sponsors use Newsmills seminars for marketing purposes we conducted a qualitative analysis which included three of the eleven seminars - a total of 26 articles. We examined how the sponsors conveyed the picture of themselves and if the written content in Newsmills seminars contained any hidden marketing. We could see that the sponsor has a great deal of influence on the seminars and also used them to market their brand with hybrid messages. Sponsors often tried to relate their brand to a public issue in order to camouflage their commercial purposes. The quantitative survey aimed to map the seminars and answer the question “Who is allowed to write in Newsmills seminars?”. We observed how many of the writers were male/female, had a Swedish/foreign name, had a certain position in society and if the writer had any connection to, or wrote about, the sponsor. We examined all articles ever published in Newsmills seminars, up to the day of the survey. A total of 164 articles in 11 different seminars. Our result showed that female writers are a minority group in Newsmills seminars. So are people with foreign names and people who lack a position which grants them authority.

<p>The aim of this thesis was to explore and analyze the sponsored debates on Newsmill, so called seminars. How does the sponsor use Newsmills seminars for marketing purposes? Who is allowed to write in Newsmills seminars?</p><p>To answer these questions we used both a quantitative survey and a qualitative survey.</p><p>To examine how the sponsors use Newsmills seminars for marketing purposes we conducted a qualitative analysis which included three of the eleven seminars - a total of 26 articles. We examined how the sponsors conveyed the picture of themselves and if the written content in Newsmills seminars contained any hidden marketing. We could see that the sponsor has a great deal of influence on the seminars and also used them to market their brand with hybrid messages. Sponsors often tried to relate their brand to a public issue in order to camouflage their commercial purposes.</p><p>The quantitative survey aimed to map the seminars and answer the question “Who is allowed to write in Newsmills seminars?”. We observed how many of the writers were male/female, had a Swedish/foreign name, had a certain position in society and if the writer had any connection to, or wrote about, the sponsor. We examined all articles ever published in Newsmills seminars, up to the day of the survey. A total of 164 articles in 11 different seminars.</p><p>Our result showed that female writers are a minority group in Newsmills seminars. So are people with foreign names and people who lack a position which grants them authority.</p>