No description available.

<p>Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap. T ex får kommunerna ofta problem med skötsel av naturområden då det inte finns någon som har ansvaret för detta eftersom samfällighetsföreningarna ofta endast ansvarar för vägar och ibland kan det vara svårt att säkerställa allmänhetens tillgång till ett område då man i detaljplanen har lagt ut marken som gx-område. Till följd av dessa problem så var kommunerna överlag positivt inställda till en ändring av lagen som skulle innebära blandat huvudmannaskap.</p>

Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap. T ex får kommunerna ofta problem med skötsel av naturområden då det inte finns någon som har ansvaret för detta eftersom samfällighetsföreningarna ofta endast ansvarar för vägar och ibland kan det vara svårt att säkerställa allmänhetens tillgång till ett område då man i detaljplanen har lagt ut marken som gx-område. Till följd av dessa problem så var kommunerna överlag positivt inställda till en ändring av lagen som skulle innebära blandat huvudmannaskap.

Ämnet som behandlas i rapporten är flexibla detaljplaner, vad som urskiljer dem från andradetaljplaner, hur flexibel en detaljplan får vara samt vilka för- och nackdelar flexibladetaljplaner innebär för de som arbetar med, förhåller sig till och omfattas av dem.

En effektivare detaljplaneprocess efterfrågas och en debatt om långsamma processer pågår. Detaljplan är ett viktigt verktyg för Sveriges samhällsutveckling och syftar till att reglera och lämplighetspröva mark- och vattenanvändningen i förhållande till den specifika platsen. Det är därför viktigt att processen är demokratisk och att alla delar utreds för att kommunen ska kunna avväga intressen och bedöma ifall kommande markanvändning är lämplig. I studien har två påskyndade detaljplaneprocesser i kommunerna Skellefteå och Göteborg undersökts. Detaljplanernas gemensamma faktor är att planläggningen ska möjliggöra etablering av industriverksamheten Northvolt. Handläggningstiden för detaljplaner är i genomsnitt 24 månader i Skellefteå och 27 månader i Göteborg. Studiens syfte är att utreda kommunernas tillvägagångssätt i arbetet med att ta fram detaljplanerna. Skellefteås detaljplanearbete har tagit sex månader och Göteborgs detaljplan beräknas vinna laga kraft i arbetets tionde månad. För att ta reda på vad som orsakat den snabba detaljplaneprocessen har författarna utrett hur kommunerna har arbetat och vad detta arbetssätt leder till för konsekvenser och risker. Svaren på studiens frågeställningar är bland annat baserat på intervjuer där två tjänstemän från respektive kommun intervjuats. Detaljplanehandlingar och artiklar har även undersökts för att besvara studiens frågeställningar. Undersökningen redovisar likheter och skillnader i kommunernas arbetssätt och presenterar konsekvenser och risker med de påskyndade detaljplaneprocesserna. Resultat från studien visar att en påskyndad detaljplaneprocess kräver god kommunikation mellan förvaltningar och ett sammansatt projektgrupp. Den viktigaste faktorn för de påskyndade detaljplanearbetet har visats vara att det funnits ett gemensamt mål och att politikerna prioriterat planen och tillsatt ett team. Skellefteå och Göteborgs utredningsarbete har skilts åt vilket har bidragit till varierande detaljeringsgrad i utredningsmaterialet som redovisas i kommunernas miljökonsekvensbeskrivning. Tecken på den forcerade detaljplaneprocessen tydliggörs i kommunernas samråd- och granskningshandlingar. Frågan är ifall det är möjligt att uppnå kombinationen av skyndsamt genom- och välarbetade detaljplaner. Arbetssättets lämplighet är beroende av hur arbetet forceras och det är viktigt att göra noggranna avvägningar, ta grundade beslut och att inte glömma bort syftet med detaljplaneläggning. / In Sweden a more efficient detailed development planning process is requested and a debate on slow processes is in progress. The purpose with the detailed planning process is to try a specific location and the suitability of the land for a specific object. Therefore, it is important that the process is democratic and that many parts are investigated so that the municipality can weigh interests and balance against each other and finally judge whether future land use is suitable. In the study, two detailed development planning processes in the municipalities of Skellefteå and Gothenburg were investigated. The common factor in the detailed development planning will enable the establishment of the Northvolt industrial operations. The processing time for Skellefteå is on average 24 months and 27 months in Gothenburg. The purpose of the study is to investigate the municipalities' approach of bringing forward detailed development plans. Skellefteå's detailed development planning work has taken six months and Gothenburg's detailed development plan is expected to become legally binding in the tenth month of the work. To find out what caused the rapid detailed development planning process, how the municipalities worked and what these working methods lead to consequences and risks. Two officials from each municipality have been interviewed. Detailed development plan documents have also been examined to answer the study's issues. The survey shows similarities and differences in the municipalities' working methods and presents positive consequences and risks with the accelerated detailed development planning processes. A similarity and prerequisite for the municipalities rapid detailed developmentplan processes was that the detailed development plan was in accordance with themunicipalities' comprehensive plan. Results from the study show that an accelerated detaileddevelopment planning process requires good communication between administrations and acomposite team. The most important factor has been shown to be that there was a common goal and the politicians prioritized the plan and appointed a team. The municipalities investigate work has been separated, which has contributed to varying degrees of details that is described in the respective environmental impact statement. This difference is also clarified in the municipalities' consultation and review documents. Thesuitability of the working method depends on how the work is accelerated. It is important not to forget the purpose of detailed development planning without making careful considerations and not to make hasty decisions.

This thesis examines the Swedish detailed planning process from a time and money perspective, and also points out the deficiencies of the process. The detailed planning process currently receives much criticism from both the society and the industry. It is usually considered as a brake in the production of new housing in Sweden. A few of the municipalities’ administration time in the planning process in Stockholm was compared and analyzed and it was concluded that the average process takes between 30-60 months. However if a zoning plan is appealed the process extends usually between 4 to 12 months. In Stockholm County, a fourth of all the zoning plans are appealed, but only 1.3% of these leads to repealing of the plan. This number questions to some extent the democracy in today’s society, how many of the citizens’ complaints are actually accepted since that number also include complaints from authorities like the county administrative board. To obtain an understanding of the developer’s cost of the planning process a couple of housing projects in the municipality of Stockholm and Solna were examined. The investigation revealed that the cost may vary anywhere between 650,000 up to 6.5 million SEK. The cost of the zoning plan proved to be highly correlated with the time spent. The recommendation from our side is to increase the exchange of information between all parties, including the party concerned, leading to benefits of the process as a whole. Less public opposition leads to a smoother process, while increasing the cooperation between the municipality and the developer do as well. / Detta examensarbete undersöker detaljplaneprocessen utifrån ett tids- och kostnadsperspektiv och belyser även processens brister. Detaljplaneprocessen får idag mycket kritik från olika håll och målas upp som en bromskloss i produktionen av nya bostäder i Sverige. Vissa kommuners hanteringstid för detaljplaneprocessen i Stockholms län visade på att den genomsnittliga processen tar mellan 30-60 månader. Överklagas en detaljplan förlängs processen vanligtvis med 4 till 12 månader. I Stockholms län överklagas en fjärdedel av alla detaljplaner, men endast 1,3 % av dessa leder till att detaljplanen upphävs. Utöver det låga antalet som vinner bifall, ifrågasätter siffrorna också i viss mån demokratin i dagens samhälle, hur många av medborgarnas klagomål får bifall, jämtemot hur antalet av myndigheter, såsom Länsstyrelsens klagomål. För att få ett grepp om byggherrens kostnad undersöktes ett par flerbostadsprojekt i Stockholms kommun, med ett par i Solna. Undersökningen visade på att kostnaden kan skilja allt mellan 650 000 upp till 6 500 000 SEK. Kostnaden för detaljplaneprocessen visar sig ha stark korrelation med tiden. Rekommendationerna från vårt håll landar i att ett ökat informationsutbyte mellan alla parter, inklusive sakägare, gagnar processen som helhet. Färre klagomål från allmänheten leder till en smidigare process för både byggherrar och kommunen, samtidigt som ett ökat samarbete också bidrar.

No description available.

No description available.

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv.   Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö. Arbetet bygger på frågeställningarna: (1) hur tillämpar kommunerna 3D redovisning av detaljplaner efter införande av ny lagstiftning gällande tredimensionell fastighetsbildning och Plan och bygglag i kommunal planprocess; (2) vilka förutsättningar behövs för att kommuner skall implementera 3D redovisning av detaljplaner; och, (3) vilka åtgärder/riktlinjer kan förbättra/förenkla och underlätta hanteringsprocessen av 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.   Inför arbetet gjordes en litteraturstudie där det framkom att exempelvis redovisning av rättigheter och tydlighetskravet för detaljplaner behöver utredas mer. Metoden för att få fram resultatet bygger dels på intervjuer med Boverket, Lantmäteriet, RIGES-projektet och kommuner samt en enkät som skickats ut till 40 slumpvis utvalda kommuner.Resultatet från enkätundersökningen delades in i teman som visar att kommuner anger tid, kompetens/kunskap, ekonomi, efterfrågan och politisk vilja/beslut som både hinder och förutsättningar för att implementera 3D detaljplaner. Kommunerna anger även att data och standarder är en viktig förutsättning. För att kunna fullfölja ett system där tredimensionella fastigheter och 3D detaljplaner ingår behövs bl.a. gemensamma överföringsformat, tydlighetskravet i Plan- och bygglag (PBL), gemensamma synsätt och standarder utredas mer. Resultatet visar även på att det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller satsningen på 3D visualisering.

Densification is a summary word to devote denser housing in the city centre, yet airy and varied. The goal is for more people to move to the city centre to live, work and perform all kinds of activities such as shopping, work out or just go out and have a good time. Karlstad's vision is densification with a living and growing centre as a goal, as well as well-functioning public transport for commuters from near and far. Extended housing and activities with environmental thinking and well-being as well as more jobs are the goals the municipality wants to achieve with densification. Hence, the study partakes attempts to evaluate how Karlstad municipality's detailed plans are in line with today's six-year-old general plan visions regarding densification. This is done by a categorization based on an article from Boyko &amp; Cooper 2011 that created a summary of several researchers' views regarding the concept of densification and its inclusion. Here, compromises have been made by putting interesting theories against each other to make as fair a review as possible. An account of theories leads to reclarification of parts of the material to realize the current densification. The result of my study shows densification as something active that takes place in cities, either by increasing or getting closer to people or housing. How the densification is visualized or not determines the established extent shifts, but something that is often encountered is the accumulation of built-in surface, the number of people in a certain place or the proportion of a specific spatial space that has been built. Karlstad describes densification and it is also something that is exemplified, however, if the starting point is that increased possibilities for more people to choose public transport should not be considered implemented based on my study. Furthermore, there is a description of how Karlstad wants to densify with focus on the central parts to further grow beyond what cannot be noted in the detailed plans discussed. To some extent, Karlstad creates densification, but if it in turn leads to increased opportunities for individuals to use more sustainable alternatives to relocation should not be considered realized. Karlstad's vision of building inside and out is not infused, and the densification described in the overview plan has not given an impression in the detailed plans adopted today