No description available.

<p>Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ”hållbar utveckling” diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen. Vi syftar alltså till att studera företags syn på hållbarhetsredovisningens granskning och dess bidrag utifrån deras upplevelser beträffande fördelar samt problem. I undersökningen inkluderas även revisorers uppfattningar i ett företagsperspektiv.</p><p> </p><p>För att erhålla förståelse för hållbarhetsredovisningsgranskning och dess bidrag har vi använt oss av en kvalitativ ansats och med utgångspunkt från befintliga teorier, med ett inslag av ett induktivt angreppssätt, tar vi oss an studien.  Vårt val av respondenter grundar sig i att inkludera bolag som har stor kunskap vad gäller hållbarhetsredovisning och dess granskning samt personer kunniga inom området på respektive företag och revisionsbyrå. Datainsamlingen har utförts genom intervjuer för att få en bild av, och förståelse för, hur företag i Sverige upplever denna tjänst. Uppsatsen innefattar teorier som rör intressent och legitimitet, CSR, hållbarhetsredovisning och dess granskning, tidigare forskning samt statistiska studier. </p><p> </p><p>Den insamlade informationen har givit oss goda förutsättningar att skapa oss en bild över upplevelserna samt uppfattningarna och samtliga respondenter har fört liknande resonemang. Studien visar att företagen och revisorerna i undersökningen är positivt inställda till hållbarhetsredovisning och extern granskning av denna och identifierar både externa samt interna bidrag. Den främsta externa fördelen är att granskningen som sådan resulterar i ökad trovärdighet och tillförlitlighet i den redovisade informationen, gentemot intressenter. Vi har även uppfattat en stor mängd interna fördelar som anses vara mycket betydelsefulla för utvecklingen av hållbarhetsarbetet. Exempelvis har vi uppmärksammat att företagen upplever att interna processer förbättras och utvecklas, att företagen utvecklas i och med att tjänsten medför feedback, att områden som har kunnat undvikas uppbådas samt att bättre insikter nås i arbetet. Beträffande problematik visar vår studie att företagen främst upplever svårigheter vid upprättandet av hållbarhetsredovisning och att granskningsprocessen kan vara en bidragande hjälp till att minska hållbarhetsredovisningsframställandets problematik, i och med den feedback och de förbättringsförslag som uppkommer tack vare denna. Vad som är viktigt att belysa är att granskningen, och den ”stämpel” tjänsten innebär, inte är det mest centrala utan att arbetet med hållbarhetsfrågor utvecklas och att hållbarhetsredovisning speglar detta. Vi har även insett att hållbarhetsredovisningen och dess externa granskning ej är två skilda koncept utan att arbetet med dessa är i nära relation till varandra.         </p>

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ”hållbar utveckling” diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen. Vi syftar alltså till att studera företags syn på hållbarhetsredovisningens granskning och dess bidrag utifrån deras upplevelser beträffande fördelar samt problem. I undersökningen inkluderas även revisorers uppfattningar i ett företagsperspektiv.   För att erhålla förståelse för hållbarhetsredovisningsgranskning och dess bidrag har vi använt oss av en kvalitativ ansats och med utgångspunkt från befintliga teorier, med ett inslag av ett induktivt angreppssätt, tar vi oss an studien.  Vårt val av respondenter grundar sig i att inkludera bolag som har stor kunskap vad gäller hållbarhetsredovisning och dess granskning samt personer kunniga inom området på respektive företag och revisionsbyrå. Datainsamlingen har utförts genom intervjuer för att få en bild av, och förståelse för, hur företag i Sverige upplever denna tjänst. Uppsatsen innefattar teorier som rör intressent och legitimitet, CSR, hållbarhetsredovisning och dess granskning, tidigare forskning samt statistiska studier.    Den insamlade informationen har givit oss goda förutsättningar att skapa oss en bild över upplevelserna samt uppfattningarna och samtliga respondenter har fört liknande resonemang. Studien visar att företagen och revisorerna i undersökningen är positivt inställda till hållbarhetsredovisning och extern granskning av denna och identifierar både externa samt interna bidrag. Den främsta externa fördelen är att granskningen som sådan resulterar i ökad trovärdighet och tillförlitlighet i den redovisade informationen, gentemot intressenter. Vi har även uppfattat en stor mängd interna fördelar som anses vara mycket betydelsefulla för utvecklingen av hållbarhetsarbetet. Exempelvis har vi uppmärksammat att företagen upplever att interna processer förbättras och utvecklas, att företagen utvecklas i och med att tjänsten medför feedback, att områden som har kunnat undvikas uppbådas samt att bättre insikter nås i arbetet. Beträffande problematik visar vår studie att företagen främst upplever svårigheter vid upprättandet av hållbarhetsredovisning och att granskningsprocessen kan vara en bidragande hjälp till att minska hållbarhetsredovisningsframställandets problematik, i och med den feedback och de förbättringsförslag som uppkommer tack vare denna. Vad som är viktigt att belysa är att granskningen, och den ”stämpel” tjänsten innebär, inte är det mest centrala utan att arbetet med hållbarhetsfrågor utvecklas och att hållbarhetsredovisning speglar detta. Vi har även insett att hållbarhetsredovisningen och dess externa granskning ej är två skilda koncept utan att arbetet med dessa är i nära relation till varandra.

I takt med medias ökande rapportering om klimatfrågor har samhällets förståelse och intresse för hållbarhetsfrågor vuxit. Det har även företagen noterat och antalet företag som väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar årligen. I och med den ökade efterfrågan på hållbarhetsredovisningar ställs också högre krav på kvaliteten och tillförlitligheten på redovisningarna. För att uppnå ökad tillförlitlighet används externa granskare i form av revisorer. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbättra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet. Detta har mynnat ut i en rad olika hållbarhetsskandaler som har uppmärksammats i media. Med bakgrund av detta avser vi att undersöka vilka utmaningar revisorer upplever för att granskningsarbetet ska ge en tillförlitlig bild av frivilligt upprättade hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har genomfört semistrukturerade telefonintervjuer med sex revisorer. Detta gjordes för att få en djupare förståelse för granskningsprocessens utmaningar samt hur revisorerna upplever den information de tillhandahåller från företagen. Resultatet visar att informationen som inkluderas i hållbarhetsredovisningar påverkas av företagens incitament. Global reporting initiatives riktlinjer är frivilliga att följa och i viss mån tolkningsbara, något som gör att informationen kan vara subjektiv och selektiv. Detta är något som gör revisorernas granskningsarbete utmanande då de måste kunna säkerställa att hållbarhetsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten.

<p>Under de senaste åren har intresset för miljö ökat och den har fått allt större utrymme i media. En del av uppståndelsen grundar sig i USA’s f.d. vicepresident Al Gore´s engagemang i klimatfrågan, vilket medfört att både privatpersoner och företag har fått upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad känt att de måste aktivt jobba för miljön främst för att de känner en press från sina intressenter. Som ett led i deras arbete för en bättre miljö och en hållbar utveckling har företagen under de senare åren börjat upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan samt arbetet med att förbättra dessa delar. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är idag frivilligt. Vissa av företagen låter även deras redovisning bli externt granskad, och då kopplas ofta revisionsbyråerna in eftersom de har kompetensen att utföra oberoende bestyrkanden av information. P.g.a. att vi författare var intresserade av deras roll i granskningen koncentrerade vi oss på de riktlinjer och rekommendationer som de använder sig av vid en granskning. Vårt intresse kring detta ledde fram till vår problemformulering som lyder: ”Hur upplever revisionsbyråer granskningen av hållbarhetsredovisningar och är de riktlinjer och rekommendationer som de kommer i kontakt med tillräckliga för att ge en rättvis och tillförlitlig bild?” Vårt huvudsyfte är således att söka förståelse kring revisionsbyråernas syn på dels de rekommendationer som de arbetar enligt, och även de riktlinjer som företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning efter.</p><p>Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvalitativ forskningsmetod då vi vill tolka och förstå hur varje respondent upplever de problem som finns kring de riktlinjer och rekommendationer som finns. Detta har bidragit till att vi valt det hermeneutiska synsättet, eftersom vi strävar efter att få en ökad förståelse. I vår studie har vi valt det induktiva synsättet, där vår koncentration ligger i empirin för att sedan koppla detta i viss mån till de teorier vi valt. Den teoretiska referensramen består främst av den institutionella teorin, där rekommendationerna och riktlinjerna ryms, men även legitimitetsteorin presenteras. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer där vi intervjuade de fyra största revisionsbyråerna i Sverige; KPMG, ÖhrlingsPWC, Ernst & Young och Deloitte. Samtliga respondenter var experter inom området hållbarhetsredovisningar, där några var väldigt framstående.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till i uppsatsen är att det finns vissa problem med de verktyg som revisionsbyråerna använder sig av. De rekommendationer som revisorerna använder sig av som ges ut av FAR upplevs fullt tillräckliga, medan de riktlinjer som företag upprättar sin hållbarhetsredovisning efter och ges ut av GRI inte ses som fullständiga. Den största kritiken som framkom var att miljön var åsidosatt jämfört med de sociala aspekterna i en hållbarhetsredovisning.</p>

<p><em>Syftet med denna studie är att kritiskt-vetenskapligt granska teori och tillämpning rörande den av Socialstyrelsen förespråkade påstådda utredningsmetoden BBIC (Barns Behov I Centrum). Syftet är även att kritiskt granska och jämföra tio LVU- utredningar från 2005 med nio LVU utredningar från 2007 inlämnade till en Länsrätt i Mellansverige för att se om det skett någon förbättring avseende utredningsmetodik i och med BBIC’s införande den 1 september 2006. Detta är den första studien som granskat den bakomliggande forskningen. Det kan konstateras att BBIC inte har någon vetenskaplig förankring. Granskningen av utredningarna i denna studie tyder på att det inte skett någon förbättring av barnavårdsutredningarnas saklighet från 2005 till 2007. Båda grupperna av utredningar måste bedömas som genomgående undermåliga ur saklighetssynpunkt.</em></p>

Under de senaste åren har intresset för miljö ökat och den har fått allt större utrymme i media. En del av uppståndelsen grundar sig i USA’s f.d. vicepresident Al Gore´s engagemang i klimatfrågan, vilket medfört att både privatpersoner och företag har fått upp ögonen för miljö och miljöarbete. Företagen har i allt större grad känt att de måste aktivt jobba för miljön främst för att de känner en press från sina intressenter. Som ett led i deras arbete för en bättre miljö och en hållbar utveckling har företagen under de senare åren börjat upprätta hållbarhetsredovisningar, där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan samt arbetet med att förbättra dessa delar. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är idag frivilligt. Vissa av företagen låter även deras redovisning bli externt granskad, och då kopplas ofta revisionsbyråerna in eftersom de har kompetensen att utföra oberoende bestyrkanden av information. P.g.a. att vi författare var intresserade av deras roll i granskningen koncentrerade vi oss på de riktlinjer och rekommendationer som de använder sig av vid en granskning. Vårt intresse kring detta ledde fram till vår problemformulering som lyder: ”Hur upplever revisionsbyråer granskningen av hållbarhetsredovisningar och är de riktlinjer och rekommendationer som de kommer i kontakt med tillräckliga för att ge en rättvis och tillförlitlig bild?” Vårt huvudsyfte är således att söka förståelse kring revisionsbyråernas syn på dels de rekommendationer som de arbetar enligt, och även de riktlinjer som företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning efter. Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvalitativ forskningsmetod då vi vill tolka och förstå hur varje respondent upplever de problem som finns kring de riktlinjer och rekommendationer som finns. Detta har bidragit till att vi valt det hermeneutiska synsättet, eftersom vi strävar efter att få en ökad förståelse. I vår studie har vi valt det induktiva synsättet, där vår koncentration ligger i empirin för att sedan koppla detta i viss mån till de teorier vi valt. Den teoretiska referensramen består främst av den institutionella teorin, där rekommendationerna och riktlinjerna ryms, men även legitimitetsteorin presenteras. Datainsamlingen skedde genom telefonintervjuer där vi intervjuade de fyra största revisionsbyråerna i Sverige; KPMG, ÖhrlingsPWC, Ernst &amp; Young och Deloitte. Samtliga respondenter var experter inom området hållbarhetsredovisningar, där några var väldigt framstående. De slutsatser vi kommit fram till i uppsatsen är att det finns vissa problem med de verktyg som revisionsbyråerna använder sig av. De rekommendationer som revisorerna använder sig av som ges ut av FAR upplevs fullt tillräckliga, medan de riktlinjer som företag upprättar sin hållbarhetsredovisning efter och ges ut av GRI inte ses som fullständiga. Den största kritiken som framkom var att miljön var åsidosatt jämfört med de sociala aspekterna i en hållbarhetsredovisning.

Syftet med denna studie är att kritiskt-vetenskapligt granska teori och tillämpning rörande den av Socialstyrelsen förespråkade påstådda utredningsmetoden BBIC (Barns Behov I Centrum). Syftet är även att kritiskt granska och jämföra tio LVU- utredningar från 2005 med nio LVU utredningar från 2007 inlämnade till en Länsrätt i Mellansverige för att se om det skett någon förbättring avseende utredningsmetodik i och med BBIC’s införande den 1 september 2006. Detta är den första studien som granskat den bakomliggande forskningen. Det kan konstateras att BBIC inte har någon vetenskaplig förankring. Granskningen av utredningarna i denna studie tyder på att det inte skett någon förbättring av barnavårdsutredningarnas saklighet från 2005 till 2007. Båda grupperna av utredningar måste bedömas som genomgående undermåliga ur saklighetssynpunkt.

Sammanfattning                                                            Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Författare: Johan Jonzén och Pontus Krusing. Titel: Vilken betydelse har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar och även få en inblick i hur företag resonerar när de beslutar huruvida extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej. Avgränsningar: Vi har valt att intervjua de så kallade ”big four”-revisionsbyråerna kring deras erfarenheter av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Gällande våra intervjuer med börsbolag som arbetar med hållbarhetsfrågor har vi endast intervjuat större bolag, det vill säga bolag noterade på Stockholmsbörsens Mid Cap alternativt Large Cap-lista. Utöver intervjuerna med revisionbyråerna och börsbolagen har vi även haft en intervju med en hållbarhetsanalytiker. Metod: Då vi har valt en kvalitativ metod har insamling av information primärt skett genom telefonintervjuer och akademiska källor insamlade från databaser såsom Google Scholar men även genom litteratur tillhandahållen från Högskolebiblioteket i Jönköping. Resultat och slutsatser: Efter att ha intervjuat ett antal revisionsbyråer, stora företag  och en investerare kan vi konstatera att revisionsbolagen arbetar tämligen lika med hållbarhetsrelaterade frågor och extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. När det kommer till företagen och hur de resonerar om extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej, kan vi konstatera att argumenten skiljer sig mycket åt från företag till företag. Detta på så vis att företag som länge har publicerat hållbarhetsredovisningar ser det som en självklarhet med extern granskning medan företag som nyligen har börjat upprätta hållbarhetsredovisningar istället förefaller resonera på så vis att de vill skapa goda rutiner och arbetssätt för dess arbete med hållbarhetsfrågor innan de tar in en extern part för granskning. Förslag till vidare forskning: I framtiden vore det intressant med forskning som försöker komma fram till vilken typ av intressenter som värdesätter respektive inte värdesätter huruvida ett specifikt börsbolag har låtit en extern part granska dess hållbarhetsredovisning eller ej. Vidare skulle det vara intressant med forskning kring hur företags långsiktiga hållbarhetsarbete påverkas av om en extern part inte granskar respektive granskar hållbarhetsredovisningarna samt om företag i länder med en hög andel externa granskningar har kommit längre i arbetet med hållbarhetsfrågor än företag verksamma i länder med en lägre andel externa granskningar.

Jag har undersökt två läroböcker i religionskunskap för gymnasiet för att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen mål har varit att utifrån en mediekritisk analys redogöra för den bild av judendomen som finns i två utvalda läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Genom att behandla läroboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomförts av såväl bild som text. Målet med uppsatsen är att försöka klargöra för den bild av judendom som förmedlas via läroböcker. De utvalda läroböckerna har valts ut genom ett besök vid en gymnasieskola. De båda böcker används parallellt med varandra i undervisningen och ligger till grund för lektionsinnehållet. I samband med besöket på gymnasieskolan framkom att eleverna använder sig av Wikipedia för att hämta kunskap. Därför har den text man hittar där också genomgått en undersökning motsvarande den analys som genomförts innehållet i läroböckerna. Det har framkommit att författarnas bias lyser igenom i läroböckerna. I läroböckerna görs kopplingar med andra religioner, när det gäller gudsbild, heliga skrifter och utövning. Vilket inte går att finna i den text som återfinns på Wikipedia. Den bildanalys som gjorts av bilderna i läroböckerna visar upp en rik bildvariation som kan ligga till grund för lektioner i religionskunskap. Slutsatsen blir att framställningen av judendomen blir stereotyp i läroböckerna jämfört med den text man finner på Wikipedia.