<p>Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ”hållbar utveckling” diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen. Vi syftar alltså till att studera företags syn på hållbarhetsredovisningens granskning och dess bidrag utifrån deras upplevelser beträffande fördelar samt problem. I undersökningen inkluderas även revisorers uppfattningar i ett företagsperspektiv.</p><p> </p><p>För att erhålla förståelse för hållbarhetsredovisningsgranskning och dess bidrag har vi använt oss av en kvalitativ ansats och med utgångspunkt från befintliga teorier, med ett inslag av ett induktivt angreppssätt, tar vi oss an studien.  Vårt val av respondenter grundar sig i att inkludera bolag som har stor kunskap vad gäller hållbarhetsredovisning och dess granskning samt personer kunniga inom området på respektive företag och revisionsbyrå. Datainsamlingen har utförts genom intervjuer för att få en bild av, och förståelse för, hur företag i Sverige upplever denna tjänst. Uppsatsen innefattar teorier som rör intressent och legitimitet, CSR, hållbarhetsredovisning och dess granskning, tidigare forskning samt statistiska studier. </p><p> </p><p>Den insamlade informationen har givit oss goda förutsättningar att skapa oss en bild över upplevelserna samt uppfattningarna och samtliga respondenter har fört liknande resonemang. Studien visar att företagen och revisorerna i undersökningen är positivt inställda till hållbarhetsredovisning och extern granskning av denna och identifierar både externa samt interna bidrag. Den främsta externa fördelen är att granskningen som sådan resulterar i ökad trovärdighet och tillförlitlighet i den redovisade informationen, gentemot intressenter. Vi har även uppfattat en stor mängd interna fördelar som anses vara mycket betydelsefulla för utvecklingen av hållbarhetsarbetet. Exempelvis har vi uppmärksammat att företagen upplever att interna processer förbättras och utvecklas, att företagen utvecklas i och med att tjänsten medför feedback, att områden som har kunnat undvikas uppbådas samt att bättre insikter nås i arbetet. Beträffande problematik visar vår studie att företagen främst upplever svårigheter vid upprättandet av hållbarhetsredovisning och att granskningsprocessen kan vara en bidragande hjälp till att minska hållbarhetsredovisningsframställandets problematik, i och med den feedback och de förbättringsförslag som uppkommer tack vare denna. Vad som är viktigt att belysa är att granskningen, och den ”stämpel” tjänsten innebär, inte är det mest centrala utan att arbetet med hållbarhetsfrågor utvecklas och att hållbarhetsredovisning speglar detta. Vi har även insett att hållbarhetsredovisningen och dess externa granskning ej är två skilda koncept utan att arbetet med dessa är i nära relation till varandra.         </p>

Aspekter beträffande miljö samt sociala förhållanden blir idag allt mer synliga i media. Detta har påverkat människan såsom företag att agera ansvarsfullt och sedan 1980-talets slut har begreppet ”hållbar utveckling” diskuterats. Under 2000-talet har miljöredovisningen utvecklats och utvidgats till en mer omfångsrik redovisning, benämnd hållbarhetsredovisning vilken likvärdigt med konceptet CSR innehåller mer än endast finansiell information.  Sedan hösten 2007 är denna redovisning obligatorisk att upprätta och granska för statligt ägda företag och dess användning växer i företagsvärlden och ses som mer och mer viktig för företags intressenter. Än så länge är det relativt få som låter granska sin hållbarhetsredovisning externt men det finns dock en grupp företag som tagit del av denna tjänst och vår studie utgår från att undersöka hur ett antal företag upplever granskningen. Vi syftar alltså till att studera företags syn på hållbarhetsredovisningens granskning och dess bidrag utifrån deras upplevelser beträffande fördelar samt problem. I undersökningen inkluderas även revisorers uppfattningar i ett företagsperspektiv.   För att erhålla förståelse för hållbarhetsredovisningsgranskning och dess bidrag har vi använt oss av en kvalitativ ansats och med utgångspunkt från befintliga teorier, med ett inslag av ett induktivt angreppssätt, tar vi oss an studien.  Vårt val av respondenter grundar sig i att inkludera bolag som har stor kunskap vad gäller hållbarhetsredovisning och dess granskning samt personer kunniga inom området på respektive företag och revisionsbyrå. Datainsamlingen har utförts genom intervjuer för att få en bild av, och förståelse för, hur företag i Sverige upplever denna tjänst. Uppsatsen innefattar teorier som rör intressent och legitimitet, CSR, hållbarhetsredovisning och dess granskning, tidigare forskning samt statistiska studier.    Den insamlade informationen har givit oss goda förutsättningar att skapa oss en bild över upplevelserna samt uppfattningarna och samtliga respondenter har fört liknande resonemang. Studien visar att företagen och revisorerna i undersökningen är positivt inställda till hållbarhetsredovisning och extern granskning av denna och identifierar både externa samt interna bidrag. Den främsta externa fördelen är att granskningen som sådan resulterar i ökad trovärdighet och tillförlitlighet i den redovisade informationen, gentemot intressenter. Vi har även uppfattat en stor mängd interna fördelar som anses vara mycket betydelsefulla för utvecklingen av hållbarhetsarbetet. Exempelvis har vi uppmärksammat att företagen upplever att interna processer förbättras och utvecklas, att företagen utvecklas i och med att tjänsten medför feedback, att områden som har kunnat undvikas uppbådas samt att bättre insikter nås i arbetet. Beträffande problematik visar vår studie att företagen främst upplever svårigheter vid upprättandet av hållbarhetsredovisning och att granskningsprocessen kan vara en bidragande hjälp till att minska hållbarhetsredovisningsframställandets problematik, i och med den feedback och de förbättringsförslag som uppkommer tack vare denna. Vad som är viktigt att belysa är att granskningen, och den ”stämpel” tjänsten innebär, inte är det mest centrala utan att arbetet med hållbarhetsfrågor utvecklas och att hållbarhetsredovisning speglar detta. Vi har även insett att hållbarhetsredovisningen och dess externa granskning ej är två skilda koncept utan att arbetet med dessa är i nära relation till varandra.