Sammanfattning                                                            Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Författare: Johan Jonzén och Pontus Krusing. Titel: Vilken betydelse har extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar och även få en inblick i hur företag resonerar när de beslutar huruvida extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej. Avgränsningar: Vi har valt att intervjua de så kallade ”big four”-revisionsbyråerna kring deras erfarenheter av att arbeta med hållbarhetsfrågor. Gällande våra intervjuer med börsbolag som arbetar med hållbarhetsfrågor har vi endast intervjuat större bolag, det vill säga bolag noterade på Stockholmsbörsens Mid Cap alternativt Large Cap-lista. Utöver intervjuerna med revisionbyråerna och börsbolagen har vi även haft en intervju med en hållbarhetsanalytiker. Metod: Då vi har valt en kvalitativ metod har insamling av information primärt skett genom telefonintervjuer och akademiska källor insamlade från databaser såsom Google Scholar men även genom litteratur tillhandahållen från Högskolebiblioteket i Jönköping. Resultat och slutsatser: Efter att ha intervjuat ett antal revisionsbyråer, stora företag  och en investerare kan vi konstatera att revisionsbolagen arbetar tämligen lika med hållbarhetsrelaterade frågor och extern granskning av företags hållbarhetsredovisningar. När det kommer till företagen och hur de resonerar om extern granskning av dess hållbarhetsredovisning skall ske eller ej, kan vi konstatera att argumenten skiljer sig mycket åt från företag till företag. Detta på så vis att företag som länge har publicerat hållbarhetsredovisningar ser det som en självklarhet med extern granskning medan företag som nyligen har börjat upprätta hållbarhetsredovisningar istället förefaller resonera på så vis att de vill skapa goda rutiner och arbetssätt för dess arbete med hållbarhetsfrågor innan de tar in en extern part för granskning. Förslag till vidare forskning: I framtiden vore det intressant med forskning som försöker komma fram till vilken typ av intressenter som värdesätter respektive inte värdesätter huruvida ett specifikt börsbolag har låtit en extern part granska dess hållbarhetsredovisning eller ej. Vidare skulle det vara intressant med forskning kring hur företags långsiktiga hållbarhetsarbete påverkas av om en extern part inte granskar respektive granskar hållbarhetsredovisningarna samt om företag i länder med en hög andel externa granskningar har kommit längre i arbetet med hållbarhetsfrågor än företag verksamma i länder med en lägre andel externa granskningar.

Granskning av hållbarhetsrapporter är inte ett lagkrav, ändå anlitar många av de största företagen tredjepartsgranskare. Syftet med studien är att analysera vad svenska företag kan uppnå genom en extern granskning av deras hållbarhetsrapporter. Vidare utreds vilka svårigheter som finns kopplade till granskningen utifrån det granskade företagets och revisorns olika perspektiv. För att undersöka det används legitimitetsteorin, intressentteorin och annan tidigare forskning. Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från rapporterande företag och revisorer. Företagen hållbarhetsrapporterar enligt Global Reporting Initiative (GRI) och omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). Revisorerna arbetar på större revisionsbyråer. Resultatet visar att företag genom tredjepartsgranskning kan uppnå legitimitet gentemot sina intressenter och därigenom tillgodose externa krav och förväntningar. Granskningen ger också företaget interna fördelar i form av rådgivning och förbättringsförslag. Studien visar att svårigheter med granskningen grundar sig i avsaknaden av regleringar och metoder. Det finns delade meningar avseende revisorns erfarenhet och kompetens.

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Det ökade fokuset på hållbarhet i stort har resulterat i att allt fler företag efterfrågar en extern granskning av sina hållbarhetsrapporter. En lagstadgad hållbarhetsrapport har krav på sig att granskas av en extern part, men granskningen sker på en begränsad nivå där revisorn endast lämnar ett yttrande om att rapporten har upprättats enligt årsredovisningslagen. För frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter kan företagen välja att anlita en extern part för en översiktlig granskning, som är mer omfattande än den lagstadgade granskningen. I juni 2022 godkände EU ett nytt direktiv gällande hållbarhetsrapportering som kommer att implementeras från och med räkenskapsåret 2024. Direktivet kommer att omfatta fler företag än tidigare lagkrav och syftar till att ge hållbarhetsrapporteringen samma status som den finansiella rapporteringen. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som är förknippade med hållbarhetsgranskningen, och vad granskare tror att det nya direktivet kan bidra med för lösningar på de utmaningar som finns i dagsläget. För att undersöka detta utgår studien från legitimitetsteorin, regleringar och standarder som berör området, och tidigare forskning kring granskarens roll. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsgranskning. Studiens resultat visar att de utmaningar som är kopplade till hållbarhetsgranskningen idag framförallt grundar sig i att befintliga regelverk och standarder inte är tillräckligt omfattande, och att samtliga respondenter ser CSRD som en lösning på flera av de befintliga utmaningarna.

Sammanfattning Titel: Är revisions-och CSR-kommittéer komplement eller substitut hos företag som tillämpar extern granskning och GRI:s ramverk? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Susanna Malmkjell och Carolin Olsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2023-januari  Syfte: Studien syftar till att undersöka om revisionskommitténs oberoende och expertis påverkar benägenheten att få hållbarhetsredovisningen externt granskad av en tredje part. Studien undersöker även om de två faktorerna påverkar benägenheten att redovisa enligt hållbarhetsstandarden GRI. Studien undersöker slutligen om förekomst av CSR-kommitté modererar dessa samband.  Metod: En kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign där fyra hypoteser prövas. Urvalet består av 1954 företag från 71 länder under året 2021. Studien baseras på sekundära data inhämtad från databasen Refinitiv Eikon.  Resultat och slutsats: Utifrån studiens resultat har revisionskommitténs oberoende en positiv koppling till extern granskning, medan CSR-kommittén modererar sambandet mellan revisionskommitténs oberoende och företagets antagande av GRI:s ramverk.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med empirisk forskning inom CSR. Då tidigare forskning visar motstridiga resultat utifrån olika teorier, fyller denna studie en del av det forskningsgap som råder kring studiens syfte.  Förslag till fortsatt forskning: Tillämpning av en longitudinell design samt studera om det finns skillnader mellan olika branscher och geografiska områden.  Nyckelord: CSR-rapportering, CSR-kommitté, revisionskommitté, GRI och extern granskning. / Abstract Title: Are audit and CSR committees complements or substitutes in companies that apply external audit and the GRI framework? Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.  Author: Susanna Malmkjell and Carolin Olsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023-January  Aim: The study aims to investigate whether the audit committee's independence and expertise affect the propensity to have the sustainability report externally reviewed by a third party. The study also examines whether the two factors affect the propensity to report according to the sustainability standard GRI. Finally, the study examines whether the existence of a CSR committee moderates these relationships.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design where four hypotheses are tested. The sample consists of 1954 companies from 71 countries in the year 2021. The study is based on secondary data obtained from the Refinitiv Eikon database.  Results and conclusions: Based on the results of the study, audit committee independence has a positive association with external audit, while CSR committee moderates the relationship between audit committee independence and the firm's adoption of the GRI framework.  Contribution of the thesis: The study contributes empirical research within CSR. As previous research shows conflicting results based on different theories, this study fills part of the research gap that exists around the purpose of the study.  Suggestions for future research: Applying a longitudinal design and studying whether there are differences between different industries and geographical areas.  Key words: CSR reporting, CSR committee, audit committee, GRI and external review

Hållbarhet har varit föremål för debatt de senaste decennierna. Företag har i olika stor utsträckning hängt med och anpassat sig till utvecklingen, fler och fler väljer att hållbarhetsrapportera. Med tiden kommer alltfler krav från samhället som företagen anpassar sig efter och en relativt ny trend som går att urskilja är den om extern granskning av hållbarhetsrapporter. Plötsligt räcker det inte längre med att enbart hållbarhetsrapportera utan det ska dessutom finnas en tredjepartsgranskning. Det vi kan se är att allt fler börsnoterade bolag låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. Syftet med denna studie är att studera varför börsnoterade bolag på OMX Nasdaq Stockholm, som hållbarhetsrapporterar enligt GRI, låter sina hållbarhetsrapporter bli granskade av en extern part. Studien är av kvalitativ karaktär och består av åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut med utgångspunkt i att de ska vara ansvariga för hållbarhetsrapporteringen i bolagen vilken har utvecklats i enlighet med GRI:s riktlinjer. Studien visar att legitimitetsteorin, intressentteorin och den institutionella teorin kan förklara varför de börsnoterade bolagen i studien låter hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. De svar som respondenterna har givit har bekräftats av teorierna. I studien kunde vi se att majoriteten av bolagen motiverar den externa granskningen på liknande vis. Trovärdighet, transparens och kvalitet är de faktorer som framstår som de största anledningarna till extern granskning. En annan slutsats som kan dras är att många av de studerade bolagen motiverar den externa granskningen med att intressenter värdesätter detta vilket leder till att många bolag väljer tredjepartsgranskning. Avslutningsvis framkommer det även att den externa granskningen av hållbarhetsrapporten inte enbart bidrar med något externt utan även internt i form av interna förbättringsområden, vilket motiverar börsnoterade bolag i denna studien till att låta hållbarhetsrapporten granskas av en extern part. / Sustainability has been the subject of debate in recent decades. Many companies have more or less been involved in the development, and we have increasingly seen companies begin with sustainability reporting. Companies have more or less adapted to the development. More and more companies choose to report for sustainability. The demands from the society are increasing with time. Companies adapt to these demands and a relatively new trend that can be seen is the external review of sustainability reports. Suddenly, it is no longer sufficient to solely report sustainability, but there is also a need for a third party review. What we can see is that more and more listed companies allow their sustainability report to be reviewed by an external party. The aim of this study is to examine why listed companies on OMX Nasdaq Stockholm, of which report for sustainability in accordance with GRI, let their sustainability reports be externally reviewed by an external party. The study is qualitative in nature and contains eight semi-structured interviews. Respondents were selected on the basis that they should be responsible for sustainability reporting in the companies, of which has been developed in accordance with GRI guidelines. The study shows that legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory can explain why the listed companies in this study let their sustainability report be reviewed by an external party. The answers that the respondents have given have been confirmed by the theories. The study shows that the majority of companies motivate the external review in a similar manner. Credibility, transparency and quality are the factors that appear to be the main reasons for external reviewing. Another conclusion that can be drawn is that many companies motivate the external review with saying that stakeholders value it, which leads to many companies choosing third party review. Finally, it is also found that the external review of the sustainability report not only contributes with something externally but also internally in terms of internal improvement areas, which motivates the listed companies in this study to allow the sustainability report to be reviewed by an external party.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.