This study analyses the perception of green bonds in relation to the ESRS (Environmental Sustainability Regulation Standards), in a high-interest-rate environment, using behavioural economic theory, in the case of Sweden and Norway. The research questions focus on nudging strategies, willingness to pay, and the case of Sweden being a full EU member and Norway being part of the EEA collaboration. (Green) Nudging is a concept in behavioural economic theory referring to interventions to direct individuals' behaviour in a desired way without the use of force. There are several regulatory initiatives in the EU, such as the ESRS and CSRD and the voluntary EU Green bond standard, with an impact on green bonds within the built environment, for example seen in the use of proceeds. Previous research shows that the application of behavioural economic concepts, such as nudging, can be intertwined with the positive effects on sustainable practices. The chosen methods for this study were both qualitative and quantitative. The qualitative part consisted of 14 semi-structured interviews (with open and closed questions) and a quantitative part of a numerical analysis based on the Likert-scale questionnaire. The two-sample t-tests in MATLAB show, at a significance level of 0.05, a failure to reject the null hypothesis, set as showing no difference between the respondents in Sweden and Norway – for a specific Likert-scale question. The one-sample t-test in MATLAB show, at a significance level of 0.05, a significant difference from a neutral answer score, of 4, regarding Likert-scale questions relating to various factors, such as default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudging. Five conclusions have been identified based on the findings. Firstly, Sweden and Norway share similar positive views towards working green and using green bonds. For example, linking GHG-emission metrics in the use-of-proceeds to convey (green) market signals. Secondly, the present green bond market seems slightly more developed in Sweden compared to Norway. However, the study did not analyse to which extent and maturation. Thirdly, the adaptation, implementation, and perceived positive effects of ESRS seem to be similar in both Sweden and Norway. Fourthly, concepts such as default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudging, seem to affect the use of green bonds in Sweden and Norway, which may imply green nudges are fruitful. Fifthly, a higher interest rate environment influences the interest and issuance of green bonds but is not the most central factor since there seems to be an interest in sustainable financed activities long-term. This study’s findings are positive from a long-term perspective regarding social and environmentally sustainable development. A greenium and a willingness to pay, WTP, for long-term sustainability, may suggest considering also the ecological, social, and societal, relative to the economic parameters. I am happy to recommend further research in this area, for example in behavioural economics and green nudging. / I denna studie undersöks synen på gröna obligationer i relation till EU-regelverket ESRS (Environmental Sustainability Regulation Standards) i den bebyggda miljön, i Sverige och Norge, med utgångspunkt i beteendeekonomisk teori. De frågeställningar som varit vägledande i arbetet rör nudging-strategier, willingness to pay (WTP, betalningsvilja) samt hur organisationer i Sverige, som fullvärdig EU-medlem, och i Norge, som del av EES-samarbetet, förhåller sig till gröna obligationer. Nudging (grön nudging) som koncept inom beteendeekonomisk teori refererar till åtgärder som används för att styra individers beteende i en önskvärd riktning utan tvång. I tidigare forskning uppmärksammas att flertalet regelverk inom EU som ESRS men även CSRD och EU Green bond standard, visat sig vara betydelsefulla för användningen av gröna obligationer, exempelvis vid affärsmässig kapitalanvändning (use of proceeds). I beteendeekonomisk teori framhålls vidare att nudging och betalningsvilja kan ha positiva effekter för miljö och hållbarhet. Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts i studien. Den kvalitativa delen grundas i 14 semi-strukturerade intervjuer (med både öppna och slutna frågor). Den kvantitativa delen grundas i den numeriska analysen baserat på Likert-enkäten. Studiens resultat visar att beteendeekonomisk teori kan vara relevant för att förstå hur gröna obligationer kan användas för hållbara initiativ som rör bebyggd miljö, och återspeglas i respondenternas svar både i Sverige och Norge. De tvåsidiga t-testerna i MATLAB visar att det, på en 0.05 signifikansnivå, ej går att förkasta noll-hypotesen om att det inte föreligger någon skillnad mellan respondenter i Sverige och Norge – för en specifik fråga med Likert-skala – frågor relaterade till grön nudging (default/framing, social reference nudge) samt till betalningsvilja, WTP, för gröna initiativ. De ensidiga t-testerna visar, på en 0.05 signifikansnivå, en signifikant skillnad från neutral svarspoäng om 4, gällande de frågor med Likert-skala som relaterar till faktorer såsom default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudge. Fem slutsatser har dragits: (1) Sverige och Norge delar en positiv syn på användning av gröna obligationer. Exempelvis publiceras gröna marknadssignaler, mätvärden kring GHG-utsläpp, i affärsplaner, use of proceeds. (2) Nuvarande grön obligationsmarknad tycks vara något mer utvecklad i Sverige än i Norge. (3) Användning, mottagande, implementering och upplevd positiv effekt av ESRS är liknande i både Sverige och Norge. (4) Koncept som default framing, feedback/goal-setting och social (grön) referens nudging, tycks påverka användning av gröna obligationer i Sverige och Norge och kan vara initiativ i riktning mot en hållbart finansierad verksamhet. (5) En högre räntemiljö påverkar intresse och emission av gröna obligationer men är inte den mest centrala faktorn för gröna obligationer eftersom det ändå, trots förändringar i räntemiljö i både Sverige och Norge, bland annat föreligger en viss betalningsvilja (WTP), för en mer långsiktigt hållbar utveckling, miljömässigt och socialt. Sammanfattningsvis visar studien att synen på de nya policy- och regelverken sammanflätade med ESRS, är positiv, i både Sverige och Norge. En grön premie (greenium) och en WTP för en mer långsiktigt hållbar utveckling tyder också på att man bör ta hänsyn till inte endast ekonomiska parametrar utan även ekologiska, sociala och samhälleliga.

In an age where the sharing economy has proliferated as a preferred means of travel in the tourism industry, and the accommodation sharing platform Airbnb has risen to the forefront, there is much criticism and discussion about the need for such nascent platforms to operate in alignment with sustainable development. Currently, economic benefits for the host and guest lie at the core of Airbnb’s sustainability appeal, while few concrete steps have been taken to advance environmental and social values. Many have proposed a green rating system and sustainability-oriented search filters as a means to propagate these values and catalyze a necessary paradigm shift within the sharing economy. Through the lens of green architecture and construction, this study analyzes the extent and manner in which sustainability features and amenities are promoted by hosts on Airbnb in the high-desert mountain town of Taos, New Mexico. This case study approach selects and intriguing destination that is not only characterized by a long history of earthen building traditions by the Tiwa people, but was also the birthplace of the world-renowned, off-the-grid Earthship concept. An analysis of all active Airbnb listings was compared with a more targeted analysis of off-the-grid listings to reveal that hosts more often than not frame their sustainability features and amenities in terms of visitor comfort, convenience, and enjoyment. For instance, the valorization of earthen adobe building for its authenticity and cultural appeal in lieu of its energy efficient and natural qualities. This indicated a high level of unexploited potential, wherein hosts could enhance their listing’s sustainability appeal and educational value through reframing these features to potential guests, and off-the-grid listings could benefit from implementing and promoting sustainable practices and emphasizing the local culture. Most importantly, after quantitively analyzing the features that arose, this study assembled the content basis for a theoretical green rating system and sustainability search filters that could be applied to Taos as a localized system, or merely provide insight to other destinations and the Airbnb platform as a whole.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.