This study analyses the perception of green bonds in relation to the ESRS (Environmental Sustainability Regulation Standards), in a high-interest-rate environment, using behavioural economic theory, in the case of Sweden and Norway. The research questions focus on nudging strategies, willingness to pay, and the case of Sweden being a full EU member and Norway being part of the EEA collaboration. (Green) Nudging is a concept in behavioural economic theory referring to interventions to direct individuals' behaviour in a desired way without the use of force. There are several regulatory initiatives in the EU, such as the ESRS and CSRD and the voluntary EU Green bond standard, with an impact on green bonds within the built environment, for example seen in the use of proceeds. Previous research shows that the application of behavioural economic concepts, such as nudging, can be intertwined with the positive effects on sustainable practices. The chosen methods for this study were both qualitative and quantitative. The qualitative part consisted of 14 semi-structured interviews (with open and closed questions) and a quantitative part of a numerical analysis based on the Likert-scale questionnaire. The two-sample t-tests in MATLAB show, at a significance level of 0.05, a failure to reject the null hypothesis, set as showing no difference between the respondents in Sweden and Norway – for a specific Likert-scale question. The one-sample t-test in MATLAB show, at a significance level of 0.05, a significant difference from a neutral answer score, of 4, regarding Likert-scale questions relating to various factors, such as default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudging. Five conclusions have been identified based on the findings. Firstly, Sweden and Norway share similar positive views towards working green and using green bonds. For example, linking GHG-emission metrics in the use-of-proceeds to convey (green) market signals. Secondly, the present green bond market seems slightly more developed in Sweden compared to Norway. However, the study did not analyse to which extent and maturation. Thirdly, the adaptation, implementation, and perceived positive effects of ESRS seem to be similar in both Sweden and Norway. Fourthly, concepts such as default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudging, seem to affect the use of green bonds in Sweden and Norway, which may imply green nudges are fruitful. Fifthly, a higher interest rate environment influences the interest and issuance of green bonds but is not the most central factor since there seems to be an interest in sustainable financed activities long-term. This study’s findings are positive from a long-term perspective regarding social and environmentally sustainable development. A greenium and a willingness to pay, WTP, for long-term sustainability, may suggest considering also the ecological, social, and societal, relative to the economic parameters. I am happy to recommend further research in this area, for example in behavioural economics and green nudging. / I denna studie undersöks synen på gröna obligationer i relation till EU-regelverket ESRS (Environmental Sustainability Regulation Standards) i den bebyggda miljön, i Sverige och Norge, med utgångspunkt i beteendeekonomisk teori. De frågeställningar som varit vägledande i arbetet rör nudging-strategier, willingness to pay (WTP, betalningsvilja) samt hur organisationer i Sverige, som fullvärdig EU-medlem, och i Norge, som del av EES-samarbetet, förhåller sig till gröna obligationer. Nudging (grön nudging) som koncept inom beteendeekonomisk teori refererar till åtgärder som används för att styra individers beteende i en önskvärd riktning utan tvång. I tidigare forskning uppmärksammas att flertalet regelverk inom EU som ESRS men även CSRD och EU Green bond standard, visat sig vara betydelsefulla för användningen av gröna obligationer, exempelvis vid affärsmässig kapitalanvändning (use of proceeds). I beteendeekonomisk teori framhålls vidare att nudging och betalningsvilja kan ha positiva effekter för miljö och hållbarhet. Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts i studien. Den kvalitativa delen grundas i 14 semi-strukturerade intervjuer (med både öppna och slutna frågor). Den kvantitativa delen grundas i den numeriska analysen baserat på Likert-enkäten. Studiens resultat visar att beteendeekonomisk teori kan vara relevant för att förstå hur gröna obligationer kan användas för hållbara initiativ som rör bebyggd miljö, och återspeglas i respondenternas svar både i Sverige och Norge. De tvåsidiga t-testerna i MATLAB visar att det, på en 0.05 signifikansnivå, ej går att förkasta noll-hypotesen om att det inte föreligger någon skillnad mellan respondenter i Sverige och Norge – för en specifik fråga med Likert-skala – frågor relaterade till grön nudging (default/framing, social reference nudge) samt till betalningsvilja, WTP, för gröna initiativ. De ensidiga t-testerna visar, på en 0.05 signifikansnivå, en signifikant skillnad från neutral svarspoäng om 4, gällande de frågor med Likert-skala som relaterar till faktorer såsom default framing, feedback/goal-setting, and social (green) reference nudge. Fem slutsatser har dragits: (1) Sverige och Norge delar en positiv syn på användning av gröna obligationer. Exempelvis publiceras gröna marknadssignaler, mätvärden kring GHG-utsläpp, i affärsplaner, use of proceeds. (2) Nuvarande grön obligationsmarknad tycks vara något mer utvecklad i Sverige än i Norge. (3) Användning, mottagande, implementering och upplevd positiv effekt av ESRS är liknande i både Sverige och Norge. (4) Koncept som default framing, feedback/goal-setting och social (grön) referens nudging, tycks påverka användning av gröna obligationer i Sverige och Norge och kan vara initiativ i riktning mot en hållbart finansierad verksamhet. (5) En högre räntemiljö påverkar intresse och emission av gröna obligationer men är inte den mest centrala faktorn för gröna obligationer eftersom det ändå, trots förändringar i räntemiljö i både Sverige och Norge, bland annat föreligger en viss betalningsvilja (WTP), för en mer långsiktigt hållbar utveckling, miljömässigt och socialt. Sammanfattningsvis visar studien att synen på de nya policy- och regelverken sammanflätade med ESRS, är positiv, i både Sverige och Norge. En grön premie (greenium) och en WTP för en mer långsiktigt hållbar utveckling tyder också på att man bör ta hänsyn till inte endast ekonomiska parametrar utan även ekologiska, sociala och samhälleliga.