Uppsatsen undersöker studenters åsikter om CSR, misstanke om grönmålning och dess påverkan på studenters benägenhet att söka arbete hos ett företag som arbetar med CSR i Sverige. Grönmålning adderades till undersökningen då det inte undersökts inom forskningsområdet tidigare men har uppmärksammats inom andra områden. En kvantitativ undersökning i form av en enkät genomfördes och kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultaten visade att studenter som tycker att CSR är viktigt kommer vara mer benägna att söka arbete hos företaget som arbetar med CSR. Enkätundersökningen visade att det fanns en skillnad mellan könen där kvinnor var mer benägna jämfört med övriga. Misstanke om grönmålning hade en negativ påverkan på benägenheten att söka arbete hos företag som arbetar med CSR. Vid fortsatt forskning är intressant att undersöka misstanke om grönmålning och dess påverkan i exempelvis en mer experimentell miljö.

Grafiska designers har ett ansvar när det kommer till framtagande avklädföretags hållbarhetsprofil. Uppsatsen syftar till att undersökaklädföretaget Lindex visuella kommunikation kring hållbart mode och omden kan anses strategiskt motsägelsefull. Undersökningen baseras i envisuell analys av kampanjbilder från Instagram med en koppling tillkonceptet Your Smart Wardrobe. Studien görs genom en visuell semiotiskanalys som övergår till en kritisk diskursanalys. Resultatet tyder på attLindex visuella kommunikation är strategiskt motsägelsefull eftersom denframhäver gröna värden som inte går ihop med ett industrielltproduktionssätt som bygger på ständig tillväxt vilket motstrider hållbarutveckling. Det blir tydligt att Lindex väljer att vinkla hållbarhet för attförsköna klädindustrins sanna inverkan på miljön för att fortsätta uppmanatill konsumtion. Bildmaterialet har tendenser till grönmålning vilketförstärker den strategiska motsägelsefullheten. För klädföretag som tarhållbarhet på allvar och vill behålla sin trovärdighet blir det viktigt att varaöppen för kritik för att inte framstå som strategiskt motsägelsefulla.

Företaget Volvo Cars återfinns på Sustainable Brand Index lista över de mest hållbaravarumärkena enligt svenska konsumenter. Samtidigt verkar företaget inom en av de mestklimatbelastande branscherna. Mot bakgrund av detta och med utgångspunkten att reklam ären av de faktorerna som kan ha påverkat konsumenternas uppfattningar var syftet med dennastudie att undersöka hur hållbarhet, främst utifrån ett miljöperspektiv, kommuniceras i VolvoCars reklamfilmer. Studien har genomförts med hjälp av den kvalitativa metoden multimodalkritisk diskursanalys och utgått från ett teoretiskt ramverk bestående av teorier om CSR,grönmålning och budskapsstrategier. Materialet i studien består av tre stycken reklamfilmeroch är hämtade från Volvo Cars youtubekanal, reklamfilmerna är publicerade mellan åren2020 och 2021. Resultatet visar sammanfattningsvis att hållbarhet kommuniceras genom detre diskursiva temana hållbarhet genom miljö, hållbarhet som säkerhet och hållbarhet somnågonting modernt och att detta görs med hjälp av transformerande budskapsstrategier somdelvis kompletteras med intygsreklam. Vidare visar studien att Volvo Cars använder desemiotiska resurserna för att förmedla och transformera känslan och idén av hållbarhet,snarare än på ett sätt där det tydligt framgår vad som gör dem hållbara.

Using sustainability claims as a sales pitch is starting to be the new norm, even though some products aren’t even close to being environmentally friendly. Marketers are exploiting the consumers lack of knowledge in sustainability as a way to convince them that their products are a good choice, especially in the fashion industry. This study aims to investigate how micro- enterprises in the fashion industry use their digital channels to market their values and products in the most trustworthy and transparent way possible, without getting accused of green washing. The research uses a qualitative research method, semi-structured interviews, in order to understand how ”slow fashion” companies use their digital channels to market their values and products in the most transparent and responsible way possible. The data collected from the interviews is later discussed and analysed together with existing research that’s previously been made in the sustainability marketing field. The results conclude that communicating sustainability in marketing should be done with caution. Even though marketing non environmentally friendly products as “green” or “sustainable” can increase sales, it could damage the company's reputation and decrease sales in the future. Previous studies have shown that the new generations are more likely to engage with and buy sustainable products and services. Social media is the place to reach these consumers, and the sustainability communication through these channels should be informative yet engaging in order to maximize the reach and trust from the consumers. / Att marknadsföra sina produkter och tjänster som hållbara börjar bli den nya normen, även om de flesta produkter inte överhuvudtaget är miljövänliga. Marknadsförare utnyttjar konsumenternas ovisshet kring hållbarhet som ett sätt att sälja in sina produkter som hållbara och miljövänliga, framför allt inom modeindustrin. Denna strategi kallas grönmålning. Syftet med denna studie är att undersöka hur mikroföretagare inom modebranschen kan använda sig av sociala medier och andra digitala verktyg, för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på ett så trovärdigt och transparant sätt som möjligt, utan att bli anklagade för grönmålning. Studiens resultat baserar sig på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med tre olika mikroföretag aktiva inom modebranschen. Studien visar på att hållbarhetskommunikation via digitala kanaler bör göras med försiktighet. Även om att marknadsföra sina ej miljövänliga produkter som hållbara kan öka försäljning, finns risken att företagets rykte samt försäljning kan påverkas negativt i framtiden. Sociala medier är stället där dessa grupper nås bäst. Hållbarhetskommunikationen som sker via dessa kanaler bör vara informativ samt engagerande, för att maximera räckvidden samt kundernas tillit. Användning av sociala medier som marknadsföringskanal är till stor fördel för mikroföretagare, det är både mer kostnadseffektivt och engagerande än traditionella marknadsföringskanaler. Tvåvägskommunikationen mellan kund och företag via sociala medier och andra digitala verktyg är viktig för mikroföretagare inom modebranschen, då det hjälper dem att skapa långvariga och trovärdiga kundrelationer med de som delar samma värderingar som företagen själva. Det räcker inte längre att kalla sig för ”hållbara”, det måste finnas någon form av bevis. Därför bör företag även utforska nya sätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på, till exempel genom spårbarhetsverktyg.

I takt med den växande klimatkrisen har allt fler företag insett lönsamheten i grön marknadsföring. Med denna ökade trend följer dock risken att vilseleda konsumenter med vaga eller falska miljöpåståenden - så kallad greenwashing. Denna typ av vilseledande marknadsföring har med åren förfinats och är idag mycket svår att upptäcka för genomsnittskonsumenten. Syftet med det här examensarbetet är att utforska greenwashing och dess konsekvenser för att kunna informera konsumenter om detta komplexa problem. Tanken är också att se på sambandet mellan grön reklam och grafisk formgivning för att på så sätt precisera designbranschens ansvar vid utformning av greenwashing. Meningen med projektet är att plocka fram ett hjälpmedel som kan upplysa den genomsnittliga konsumenten och ge den möjlighet att motarbeta greenwashing. / While the climate crisis has been an increasing problem, more and more companies have realised just how profitable green marketing is. Along this growing trend comes the risk of misleading consumers with vague or false environmental claims - called greenwashing. This type of misleading marketing has been refined over many years and is quite difficult for the average consumer to detect. This thesis aims to explore greenwashing and its consequences and thereafter inform consumers of this complex problem. The idea is also to look at the connection between green advertising and graphic design in order to pinpoint the responsibility of the design industry when it comes to the creation of greenwashing. The intention of this project is to find an aid that can inform the average consumer and give them the opportunity to oppose greenwashing.

I takt med tilltagen befolkningsmängd och ökad livslängd har läkemedelsanvändningen eskalerat världen över. I flera årtionden har farmaceutiska substanser hittats i miljön där de uppvisat stor skada på människor, djur och natur. En tydlig effekt är ökningen av antibiotikaresistenta patogener och ett nationellt förslag på åtgärd är att införa miljömärkning på läkemedel. Syftet är att genom en mixed method-studie granska debatten om miljömärkta läkemedel i texter hämtade från svenska medier. Genom en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys redogör resultatet för debattens omfång, geografiska spridning, dess innehåll och medverkande aktörer. Det finns två samhällsaktörer som dominerar i debatten och de använder argument som har tydliga kopplingar till ekologisk modernisering och greenwash. Etiska överväganden, ekonomiska intressen, konsumentmakt och låg tro till livsstilsförändringar utgör också diskussionen. Miljömärkning av läkemedel visar sig inte vara en åtgärd för naturens bästa och kritiker menar att kraven för miljömärkningen är för svaga för att göra någon miljömässig skillnad. Den miljömärkning som i dagsläget är aktuell på läkemedel kan riskera att vilseleda konsumenter i tro om att de köper någonting som är bra för miljön.

This thesis investigates through focus groups the effect of greenwashing from theenvironmentally conscious consumer perspective. The study deepens the understanding of attitudes and purchase intentions before and after the revealing that the marketing campaignwere criticized as greenwashing. The respondents' thoughts, perceived credibility andpurchase intention contributed to the fact that patterns regarding attitude and purchase intention could be distinguished. Through Rausch and Kopplin's green extension of Ajzen's Theory of Reasoned Action and the theory of The Green Gap, the respondents' attitudes and purchase intentions could be interpreted. Before revealing the information of greenwashing, the respondents were already critical of the messages in all shown cases. Despite an interpreted negative attitude, the respondents pointed out that they could consider buying the products. After the revealing of greenwashing, a sense of affirmation was perceived in the focus groups. The credibility of the marketing is thus considered to have been negatively damaged, but the respondents justify future purchases based on other positive sustainable attributes that the products or companies have. A revealing of greenwashing in a generally environmentally conscious consumer segment is thusinterpreted to be of less importance, where other factors justify that the purchase intention remains.

Genom styrning av finansiella medel har gröna obligationer fått en viktig roll i utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Extern granskning av gröna obligationer styrs idag genom frivilliga marknadsstandarder, varav GBP är den vanligaste. Dessutom har EU nyligen presenterat en egen frivillig standard med särskild tillsyn. Bättre tillgång till klimatrelaterad information samt tydliga och gemensamma definitioner av gröna aktiviteter är förutsättningar för att investerare mer effektivt ska flytta kapital till miljömässigt hållbara verksamheter för att stötta omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. I den här uppsatsen visas att dagens betygsättning, olika bedömningsmetoder till trots, torde vara relativt pålitlig, men att det finns utrymme att önska högre jämförbarhet och därmed ökad investerartillit. Tydligare marknadsstandarder kan vara en viktig aspekt för att öka betygens pålitlighet allt eftersom marknaden för gröna obligationer expanderar. Analysen visar att lagstiftning som leder till ökad mängd publicerad granskning genom gröna betyg torde gynna transparensen samtidigt som ryktesrisken vid intressekonflikter bör innebära motvillighet gentemot felaktig bedömning. Samtidigt kan överdriven reglering begränsa möjligheterna för innovation, utveckling och expansion av marknaden som helhet. Det torde därmed vara i lagstiftarens intresse att inte införa alltför sträng reglering, eftersom risk att inte kunna uppnå den finansiering av klimatmålen som önskas då uppstår. Eftersom gröna obligationer är ett internationellt fenomen behöver världens länder arbeta tillsammans mot gemensamma standarder i syfte att nå klimatmålen.  I det fall tvingande reglering ska införas bör den vara på som lägst EU-nivå. För marknadsbalans mellan aktörerna och jämförbarhet mellan obligationerna är det viktigt att regleringen inte upplevs otydlig. Regleringen måste dessutom vara generell och så pass flexibel att den kan möta teknologisk utveckling och förändrade förhållanden på marknaderna utan att processen blir för långdragen. Så länge målet är att ha en europeisk kapitalmarknad där aktörerna kan tillhandahålla finansiella tjänster nationsövergripande krävs finansiell tillsyn som inte stannar vid nationsgränserna. På sikt torde Esma vara lämpligast att överse samtliga granskare av gröna obligationer verksamma på den europeiska marknaden. För detta krävs utökad reglering som ger Esma ökad behörighet såväl som ökade resurser för att effektivt kunna utföra tillsynsarbetet. / Through the management of financial resources, green bonds have received an important role in the development towards an environmentally sustainable society. External review of green bonds is today subject to voluntary market standards, of which GBP is the most common. In addition, the EU has recently presented its own voluntary standard, which includes supervision. Better access to climate-related information and clear and harmonised definitions of green activities are prerequisites for investors to move capital more efficiently to environmentally sustainable businesses to support the transition to a less fossil-based economy. With this paper it is shown that the current rating, despite different assessment methods, should be relatively reliable, but that there is room to wish for higher comparability and thus increased investor confidence. Clearer market standards can be an important aspect in increasing the reliability of ratings as the market for green bonds expands. The analysis shows that legislation that leads to an increased number of published reviews through green ratings should promote transparency, while the risk of rumors in the event of conflicts of interest should imply reluctance to make incorrect assessments. At the same time, excessive regulation may limit the opportunities for innovation, development and expansion of the market as a whole. Thus, it should be in the interest of the legislator not to introduce a regulation which is too strict, as the risk of not being able to achieve the desired financing of the climate goals then arises. As green bonds are an international phenomenon, all countries need to work together towards common standards in order to achieve the purpose of the climate goals. In the event that mandatory regulation is to be introduced, it should at least be at EU level. For market balance between the market participants as well as comparability between the bonds, it is important that the regulation is not perceived as unclear. In addition, regulation must be general and flexible enough to meet technological developments and new market conditions without the process becoming too lengthy. As long as the goal is to have a European capital market where market participants can provide financial services nationwide, financial supervision that does not stop at national borders is required. In the long run, ESMA should be the most appropriate authority to oversee all examiners of green bonds operating in the European market. This requires increased regulation that gives ESMA increased authority, as well as increased resources in order to be able to carry out the supervisory work effectively.