Hållbarhet är ett begrepp som blir allt viktigare i samhället, särskilt då vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden är kapabel att återskapa på ett år. CSR är en viktig del av hållbarhet och består av tre olika områden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Företag inom klädindustrin har på senare tid uppmärksammats i media när det främst gäller deras miljömässiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dåliga arbetsförhållanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier kräver dessutom enorma mängder energi- och vattenförbrukning och släpper ut stora mängder föroreningar vilket påverkar miljön. Företagen kan då välja att arbeta mer hållbart och visa detta genom att publicera en hållbarhetsrapport. En hållbarhetsrapport är ett dokument som beskriver ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsarbete. En hållbarhetsrapport är frivilligt för företag att göra, det finns dock riktlinjer som GRI har arbetat fram för företagen att använda. Företag kan välja att publicera en hållbarhetsrapport som en enskild rapport eller som en del av årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva hållbarhetsrapportens roll och funktion i relation till årsredovisningen för H&M, KappAhl och MQ samt studera dess utveckling över tid. Vi har använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har undersökt förekomsten av förutbestämda ord i de tre senaste hållbarhetsrapporterna och årsredovisningarna för företagen. Vi har även använt oss av en kvalitativ dokumentanalys där vi har undersökt innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Genom att studera dessa tre företags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har vi kommit fram till att hållbarhetsrapporten ska publiceras enskilt och inte som en del av årsredovisningen. Däremot kan företagen publicera en kortfattad version av deras hållbarhetsrapport i årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten kan då fungera som ett komplement till årsredovisningen. Studien visar att hållbarhetsrapporten fyller en viktig funktion och att den behövs i dagens samhälle. / Program: Civilekonomprogrammet

Hållbarhet och ett etiskt förhållningssätt har de senaste decennierna blivit allt viktigare i klädindustrin, vars allt snabbare produktion av varor till låga priser för att möta efterfrågan från konsumenter är ohållbar för samhälle och miljö, exemplifierat i Fast fashion. Men en ökande medvetenhet om sociala och etiska problem hos konsumenter har gett företag anledning att arbeta med socialt ansvarstagande, Corporate Social Responsibility (CSR), en möjlighet både för ökad lönsamhet och en bättre omvärld. Men trots att klädkonsumenters medvetenhet om sociala och etiska problem ökat, realiseras inte alltid dessa värderingar i handling, där valet av att följa rådande sociala normer och mode inte sällan står i kontrast mot en hållbar konsumtion. I syfte att undersöka CSR i en kontext för klädkonsumtion, har denna studie undersökt konsumenters medvetenhet om, förväntningar på och identitetsskapande med klädföretags CSR. Fortsatt undersöktes samband mellan medvetenhet och förväntningar, inställning samt identitetsskapande i en kontext för CSR. 151 konsumenter av kläder undersöktes i Sverige med en webbenkät, där resultaten visar på en relativt låg medvetenhet om sociala problem och CSR i klädindustrin och en låg grad av konsumenters identitetsskapande med företagen. I linje med den låga medvetenheten visade det sig finnas en stor skillnad i hur mycket information konsumenter får om CSR och hur mycket de önskar få, där konsumenterna önskade få mer information om företags sociala ansvarstagande. I kontrast mot medvetenheten om CSR var förväntningarna på företagens arbete med CSR relativt höga. Konsumenters önskan efter mer information om CSR och deras höga förväntningar ger företag anledning att kommunicera sitt socialt ansvarstagande arbete. Om den låga medvetenheten beror på att företag inte kommunicerar sitt CSR-arbete nog, ett lågt engagemang från konsumenter eller andra faktorer är värt att studera ytterligare, för att identifiera hur marknadsföring kan utvecklas i en kontext för CSR. Denna studie ger insikt i marknadsföring i en kontext för CSR och ämnar utöka forskningen om företags sociala ansvarstagande och kommunikationen av den till konsumenter.

The awareness of social and environmental responsibility has increased among companies over the years. It has become increasingly important for companies to show the world that they are committed and do take responsibility towards communities. The clothing industry is sensitive to public opinion and has gotten critiqued for their negative impact on the environment and societies. Many companies have published their sustainability reports and disclose their sustainability activities.  Previous research is divided on why the companies voluntarily report on their sustainability. Why do companies in the clothing industry voluntarily publish their sustainability reports? What are the underlying motivations of the companies? Our suspicion was that the companies wanted to legitimize their business by imitating the competitors' sustainability activities in order to obtain legitimacy from their stakeholders. Through three interviews with sustainability managers from MQ Retail AB, Gina Tricot AB and Ellos Group AB, and content analysis of the three companies' sustainability reports, we found that the primary reason why companies choose to report on their sustainability is because they want to legitimize their business. / Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har ökat bland företagen genom åren. Det har blivit allt viktigare för företagen att kunna visa omvärlden att det är ett engagerat företag som tar sitt ansvar gentemot samhällen. Klädindustrin är känslig för kritik från samhälle som har kritiserats företagen för deras negativa inverkan på miljön och samhället. Många företag har publicerat hållbarhetsredovisningar som beskriver deras hållbarhetsarbete. Tidigare forskning är splittrad på vad som egentligen är anledningen att företag hållbarhetsredovisar. Varför väljer företagen inom klädåterförsäljare industri att frivilligt utföra samt publicera hållbarhetsredovisning? Vilka underliggande motiv finns det hos företagen? Våra misstankar kretsade kring att företagen vill legitimera sin verksamhet genom att imitera konkurrenternas hållbarhets praxis för att erhålla legitimitet från sina intressenter. Genom tre intervjuer med hållbarhetsansvariga från MQ Retail AB, Gina Tricot AB och Ellos Group AB samt en innehållsanalys av de tre företagens hållbarhetsrapporter kom vi fram till att främsta anledningen till att företagen väljer att hållbarhetsredovisa är för att de vill legitimera sin verksamhet.

Klädindustrin är en av de industrier i världen som har störst utsläpp av föroreningar. Under det senaste århundradet, som ett resultat av den industriella revolutionen, har massproduktion och masskonsumtion av kläder ökat och blivit en vardaglig aktivitet i människors liv. Klädernas värde har utvecklats från att endast innebära skydd till att bli ett sätt för människor att uppnå självförverkligande och sitt ideala jag. Fast fashion dominerar idag klädindustrin vilket medför stora konsekvenser för både miljön samt människorna som är verksamma inom industrin. Syftet med denna uppsats är att undersöka de hinder som existerar för en globalt hållbar klädindustri. För att undersöka både konsumenters och producenters perspektiv används fokusgrupper och intervjuer som metoder. Resultaten analyseras med hjälp av teorin om kognitiv dissonans. Uppsatsens slutsats är att teorin om kognitiv dissonans kan vara ett användbart verktyg för att förstå mestadels konsumenternas men även producenternas perspektiv samt varför människor väljer att agera som de gör trots kunskap om den rådande klimatkrisen vilken klädindustrin bidrar till. / The clothing industry is one of the most polluting industries in the world. In the last century, as a result of the industrial revolution, mass production and mass consumption of clothes has become an everyday occurance in people’s everyday lives. The value of clothing has gone from mere protection to become an expression of how individuals choose to represent themselves and who they want to be. In most industrialized countries, fast fashion dominates the way the clothing industry is managed, which has great consequences for the health of the environment and the people working within the industry. The purpose of this bachelor thesis is to analyze the challenges that prevent the clothing industry from becoming a global and sustainable industry. Focus groups and interviews are used as methods to study both the consumers’ and the producers’ perspectives of the challenges and the results are analyzed by using the theory of cognitive dissonance. The study shows that the theory of cognitive dissonance could be a useful tool to explain mostly the consumers’ but also the producers’ understanding of the industry’s challenges and why they choose to act in the way they do despite growing knowledge of how the clothing industry affects the climate.

Aim: This study aims to analyze four strategies consumers use in order to avoid responsibility concerning the impact one’s clothing consumption can have on human rights. The purpose is to investigate whether the clothing industry contributes, or does not contribute, to human rights. Furthermore the aim is to analyze how these established arguments are justifiable in relation to a theory of moral responsibility. Methodology: This study includes a descriptive and normative argumentation analysis. The data that has been collected for this study mainly consists of various scientific reports from independent sources, reports from diverse human rights organizations and also sustainability reports from a few chosen clothing companies between the years 2015–2019. The chosen clothing companies included in this study were selected as being the largest within the fashion industry. Findings and conclusion: The results of this study are based on four pro-arguments and four contra-arguments which, respectively, are presented. The pro-argumentation supports the thesis that the clothing industry contributes to human rights whereas the counter argumentation undermines the thesis of the study. The facts presented in each argument successfully either support or undermine the thesis and therefore provide with the interpretation that there can be noted connections, as well as lack of connections, between the clothing industry and human rights. The conclusions presented from the analysis show that it is possible for consumers to use the described four strategies in order to avoid responsibility.

Klimatkrisen är en av våra största utmaningar i modern tid. Vi blir allt oftare utsatta för olika naturkatastrofer som både påverkar jordens befolkning, och även hela ekosystem. Under de senaste åren så har allt fler anammat en mer västerländsk livsstil vilket har bidragit till en större konsumtion och utnyttjande av resurser. Vi måste ta ett större ansvar och agera mer hållbart, material och resurser måste återanvändas och utnyttjas på ett bättre och effektivare sätt. Här har dagens företag en viktig roll att fylla. Ett steg för att motverka dessa problem är att gå ifrån linjär ekonomi som samhället befinner sig i idag till en mer cirkulär ekonomi. Därför är syftet med denna studie att generera kunskap och förståelse kring de hinder och utmaningar som kan uppstå inom arbetet med cirkulära ekonomin. Många företag vill idag införa en mer cirkulär affärsmodell, men steget dit kan vara utmanande och flera hinder kan behöva övervinnas. Genom att undersöka etablerade och nystartade företag så kan dessa hinder uppmärksammas och kartläggas. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom både muntliga och skriftliga semistrukturerade intervjuer. Studien är avgränsad till textilindustrin i Sverige och fyra företag har deltagit i studien. Två av företag är startup medan de andra två är väletablerade företag. Resultatet som framkommer av studien visar att det finns flera olika hinder som både startup- och mer etablerade företag upplever kring arbetet med cirkulär ekonomi. Denna studie identifierade juridiska-, ekonomiska-, teknologiska- och organisatoriska hinder. Här framkommer det att beslutsfattare och lagar hindrar den cirkulära ekonomin att utvecklas snabbt. Samtidigt som det finns en bristande teknologi för att ta hand om återvunnet material på ett effektivt och billigt sätt. Resultatet visar också att cirkulär ekonomi är beroende av återvunna kläder och textilier vilket idag inte alltid är en pålitlig mängd material samtidigt som det är billigare att köpa jungfrumaterial. Resultatet visar även vikten av att konsumenterna ändrar sitt beteende och får en bredare och bättre kunskap inom området för att företag ska lyckas bli cirkulära. Resultatet i studien visar också att det finns en skillnad mellan startup- och etablerade företag då etablerade företag har ett stort organisatoriskt hinder där de måste ställa om en fungerande verksamhet. Medan startup företag har möjlighet att arbeta med cirkulär ekonomi från grunden. För framtida forskning är det intressant att undersöka andra typer av branscher och se om de möter liknande hinder.

I den här uppsatsen tittar jag närmre på hur Dressmann valt att representera plus sizemän och redogör för hur den manliga kroppen träder fram utifrån normer kring denmanliga kroppen och sätter det i kontrast mot mitt material. Dressmann är ettklädföretag som är duktiga på att inkludera plus size män i sina reklamer. Genom envisuell analys som fördjupas med diskursanalys kommer jag fram till att den manligakroppen både representeras utifrån rådande normer, men att Dressmann också visar ennyanserad och mer realistisk bild av den manliga kroppen som bryter mot hurDressmann tidigare representerat kroppen. Avslutningsvis diskuterar jag hurDressmann i framtiden kan visa vägen för hur plus size kroppen visas och att vi måstese till hur alla kroppar ser olika ut och att ingen är den andra lik, och skapa rättvisarepresentationer kring kroppen. / In this essay I look more closely at how Dressmann chose to represent plus size menand explain how the male body emerges from norms around the male body, to laterput that in contrasts with my material. Dressmann is a clothing company that is goodat including plus size men in their advertisements. Through a visual analysis that Ideepened with a discourse analysis I come to the conclusion that the male body isrepresented on the basis of prevailing norms, but that Dressmann also shows anuanced and more realistic picture of the male body that violates how Dressmannpreviously represented the body. In conclusion, I discuss how Dressmann in the futurecan show the way for how the plus size body is shown and that we need to look at howbodies actually look, that they all look different from one to another, and create fairrepresentations around the body.

Grafiska designers har ett ansvar när det kommer till framtagande avklädföretags hållbarhetsprofil. Uppsatsen syftar till att undersökaklädföretaget Lindex visuella kommunikation kring hållbart mode och omden kan anses strategiskt motsägelsefull. Undersökningen baseras i envisuell analys av kampanjbilder från Instagram med en koppling tillkonceptet Your Smart Wardrobe. Studien görs genom en visuell semiotiskanalys som övergår till en kritisk diskursanalys. Resultatet tyder på attLindex visuella kommunikation är strategiskt motsägelsefull eftersom denframhäver gröna värden som inte går ihop med ett industrielltproduktionssätt som bygger på ständig tillväxt vilket motstrider hållbarutveckling. Det blir tydligt att Lindex väljer att vinkla hållbarhet för attförsköna klädindustrins sanna inverkan på miljön för att fortsätta uppmanatill konsumtion. Bildmaterialet har tendenser till grönmålning vilketförstärker den strategiska motsägelsefullheten. För klädföretag som tarhållbarhet på allvar och vill behålla sin trovärdighet blir det viktigt att varaöppen för kritik för att inte framstå som strategiskt motsägelsefulla.

Background: The clothing industry is a significant contributor to Earth’s pollution, depletion, and exploitation. Businesses need to become sustainable, to find long-lasting solutions where economic, social, and environmental value is created. This has birthed a new form of leadership, sustainable leadership, that puts ethical behavior and the common good above the untrammeled pursuit of profit. Business leaders must transform the way they do business, which requires changes in leadership. Purpose: The purpose of this study is to, from a leadership perspective, describe and create an understanding of how Swedish fashion brands are changing their business to become sustainable and remain competitive, and of sustainable leadership. Specifically, by exploring how business leaders work with sustainability and the challenges they face. Method: This study follows a qualitative research method and an abductive approach. Semi-structured interviews were conducted with CEOs and sustainability managers. Secondary data was gathered from sustainability reports. Findings: The organizations have made changes to their business models. Business leaders face several challenges, such as issues of maintaining quality, consumer behavior discrepancy, lack of control over suppliers, and insufficient technology. Leaders were found to show practices of sustainable leadership to remain competitive and sustainable. Conclusion: This study concludes that organizations take different strategical approaches to remain sustainable and competitive. Business models Leaders must create long-lasting stakeholder relationships, a supportive company culture, set clear goals, and develop employees to be successful in sustainability work. New developments in recycling technology and increased consumer awareness are called for to further drive an increased sustainable development in the industry.

Titel: Från avfall till resurs: Hinder och möjligheter för uppskalning av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin Bakgrund: Dagens resursutnyttjande är inte hållbart och det ökade fokuset kring cirkulära lösningar uppmanar till både behov och intresse för förändring. Dessa anpassningar handlar bland annat om att övergå från en linjär till en cirkulär affärsmodell för att göra bättre nyttjande våra resurser. Cirkulära affärsmodeller blir allt viktigare, men hur dessa kan skalas upp finns utrymme att vidare studera. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera centrala faktorer som har inverkan påskalbarheten av cirkulära affärsmodeller i klädindustrin. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Forskningsperspektivet i studien är hermeneutiskt och har kompletterats med en abduktiv ansats för att vidareutveckla det hermeneutiska tillvägagångssättet och skapa förståelse. Empirin i studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med både företag och experter från olika multinationella företag. Slutligen används en tematisk analys som analysmetod. Slutsats: Studien har identifierat sex hinder och sex möjliggörare för att skala upp den cirkulära affärsmodellen i klädindustrin. Dessa faktorer identifierades utifrån en analysmodell som byggde på strukturell, strategisk och operativ nivå där vissa faktorer var mer centrala än andra. De hindrenmed den mest avgörande betydelsen för uppskalning av cirkulära affärsmodellen var; eftersläpande och bristfälliga regelverk, komplexa värdekedjor och resurstillgänglighet. De möjliggörarna med den mest avgörande betydelsen var; proaktiva regelverk, samarbete och partnerskap och resurseffektivisering. / Title: From waste to resource: Barriers and enablers for scaling up circular business models in the clothing industry Background: The current use of resources is not sustainable and the increased focus on circular solutions is prompting both the need and interest in change. These adaptations include moving from a linear to a circular business model in order to make better use of our resources. Circular business models are becoming increasingly important, but there is room to study how these can reach scalability. Purpose: The purpose of this study is to identify key factors influencing the scalability of circular business models in the fashion industry. Method: The study utilizes a qualitative research strategy with a case study design. The research perspective in the study is hermeneutic and has been complemented with an abductive approach to further develop the hermeneutic approach and create a modified understanding. The empirical data in the study is based on nine semi-structured interviews with both companies and experts from various multinational corporations. A thematic analysis is employed as the analytical method. Conclusion: The study has identified six barriers and six enablers for scaling up the circular business model in the clothing industry. These factors were identified using an analytical model based on structural, strategic and operational levels, with some factors being more central than others. The barriers with the most crucial importance for scaling up the circular business model were; lagging and inadequate regulations, complex value chains and resource availability. The enablers with the most crucial importance were; proactive regulations, collaboration and partnerships, and resource efficiency. Keywords: Circular business model, resource management, clothing industry, scalability.