Målet med detta projekt har varit att, till en ny digital handelsplats, ge ett förslag till en implementation av MongoDB, med tillhörande REST-API, för hantering av användar- och annonsdata. Förslaget ska innebära en prestandaeffektiv och säker databas med möjlighet till framtida skalning, tillsammans med ett API för klientkommunikation med hantering av relevanta förfrågningar mot databasen. Prestandan av databasen handlar främst om att i förslaget ange vilka olika former av indexering som bör implementeras, tillsammans med ett förslag till relationsmodell, och vad detta ger för positiva och negativa effekter på systemet. Denna prestanda bör även återspeglas till största möjliga mån i API:et genom att utnyttja den indexering som väljs på bästa sätt. Säkerhet och skalning diskuteras under arbetet för att ge ett förslag på hur detta bäst hanteras för minimera riskerna för dataförlust, samt minimera nedtiden av databasen vid en eventuell framtida skalning. Resultatet visar att de förslag som arbetats fram under projektets gång har stor positiv påverkan på prestandan, samt möjliggör bland annat fritextsökningar och geografisk gallring av annonssökningar, baserat på användarens geografiska position, genom användande av olika typer av index. / <p>Presentationen utförs per distans via Adobe Connect.</p>

<p>TV and radio services have always been distributed over analogue broadcasting networks and been received on a TV -set or a radio receiver. Today this situation is changing due to digitalization and convergence between broadcasting, telecommunications and data communications. Other terminals, such as a PC, can also receive TV and radio services. Digital TV and radio can offer additional services such as e-commerce, electronic program guides and content synchronized to the TV and radio shows. If these services are to be received by several receiving terminals with different properties, the services must be adapted to the terminals. This can be done by scaling the services, meaning that the appearances and functionality of the services vary depending on the terminals’ properties. In this thesis scalable services are examined from a terminal point of view. Present and future receivers, platforms and possible methods to achieve scalability are presented, and their effects on scalable services are discussed.</p> / <p>TV- och radiosändningar har fram till nyligen endast distribuerats över analoga TV- och radionät och tagits emot av traditionella TV- och radioapparater, men detta håller på att ändras i och med att sändningarna digitaliseras och konvergens sker mellan broadcasting, telekom och datakom. Nu kan även andra terminaler fungera som mottagare, t.ex. en PC med ett digital-TVkort eller ett digital-radiokort. Digital TV och radio erbjuder tilläggstjänster som t.ex. ehandel, tjänster kopplade till radio- eller TV-program och elektroniska programguider. Om samma tjänst ska kunna tas emot på flera olika mottagarterminaler med olika egenskaper, måste tjänsten anpassas efter terminalerna. Detta kan göras genom att skala tjänsten, dvs. utseendet och funktionerna varierar beroende på bl.a. terminalens kapacitet. I detta arbete har terminalaspekterna på skalbara tjänster undersökts. Aktuella och framtida terminaler, plattformar och eventuella skalbarhetslösningar presenteras, och deras påverkan på skalbara tjänster diskuteras.</p>

TV and radio services have always been distributed over analogue broadcasting networks and been received on a TV -set or a radio receiver. Today this situation is changing due to digitalization and convergence between broadcasting, telecommunications and data communications. Other terminals, such as a PC, can also receive TV and radio services. Digital TV and radio can offer additional services such as e-commerce, electronic program guides and content synchronized to the TV and radio shows. If these services are to be received by several receiving terminals with different properties, the services must be adapted to the terminals. This can be done by scaling the services, meaning that the appearances and functionality of the services vary depending on the terminals’ properties. In this thesis scalable services are examined from a terminal point of view. Present and future receivers, platforms and possible methods to achieve scalability are presented, and their effects on scalable services are discussed. / TV- och radiosändningar har fram till nyligen endast distribuerats över analoga TV- och radionät och tagits emot av traditionella TV- och radioapparater, men detta håller på att ändras i och med att sändningarna digitaliseras och konvergens sker mellan broadcasting, telekom och datakom. Nu kan även andra terminaler fungera som mottagare, t.ex. en PC med ett digital-TVkort eller ett digital-radiokort. Digital TV och radio erbjuder tilläggstjänster som t.ex. ehandel, tjänster kopplade till radio- eller TV-program och elektroniska programguider. Om samma tjänst ska kunna tas emot på flera olika mottagarterminaler med olika egenskaper, måste tjänsten anpassas efter terminalerna. Detta kan göras genom att skala tjänsten, dvs. utseendet och funktionerna varierar beroende på bl.a. terminalens kapacitet. I detta arbete har terminalaspekterna på skalbara tjänster undersökts. Aktuella och framtida terminaler, plattformar och eventuella skalbarhetslösningar presenteras, och deras påverkan på skalbara tjänster diskuteras.

På marknaden finns ett flertal JavaScript-ramverk, exempelvis: YUI, The Dojo Toolkit, Kendo UI och. Ext JS. Syftet med studien är att undersöka vilka av dessa JavaScript-ramverk som är lämpliga att använda vid utveckling av stora dynamiska webbapplikationer. Sedermera skall studien leda till ett förslag på JavaScript-ramverk för ändamålet. Ramverken har analyserats och jämförts med avseende på följande aspekter och kriterier: skalbarhet, prestanda, AJAX, RPC-hantering, licensering, webbläsarkompatibilitet, gränssnittskomponenter, anrop mellan domäner, DOM-hantering och användarvänlighet. För att jämföra och analysera ramverken har en testapplikation utvecklats med varje JavaScript-ramverk. Testapplikationen förses med information från en serverapplikation som utvecklats med PHP, där en SQLite-databas används som informationskälla. Förfarandet innebär att serverapplikationen inte används för att generera användargränssnittet, vilket därmed övergår till att vara JavaScript-ramverkets primära uppgift. Resultatet uppvisar att JavaScript-ramverket The Dojo Toolkit är karakteristiskt det mest lämpliga ramverket att använda i samband med utveckling av stora dynamiska webbapplikationer. Ramverket tillfredsställer samtliga kriterier och aspekter på ett eminent sätt. Sedermera föreslås Ext JS som det sekundära valet av JavaScript-ramverk för ändamålet. / On today’s market there are many attractive JavaScript-frameworks such as YUI, Dojo Toolkit, Kendo UI and Ext JS. The purpose with this study is to find JavaScript frameworks that are suitable in situation when developing large dynamic web applications. The study shall result in a proposal of one or more JavaScript frameworks to use in the situation previously described. The frameworks have been analyzed and compared with respect to the following aspects and criteria: scalability, AJAX, RPC-handling, cross-browser compatibility, GUI-components, cross-domain calls, DOM-handling, user-friendliness, performance, and licensing. To conduct this study a test application has been developed, that are developed with each framework. This application is feed with information from a database on a web server with PHP as the scripting environment. The application server’s primary objective is to provide information to the test application and not to generate the user interface. The result of this study indicates that Dojo Toolkit meets all requirements and has performed well overall. This framework satisfies the stated criteria and the specified aspects in an eminent way. It’s therefore proposed to be used as the main framework when developing large dynamic web applications. Ext JS is proposed as the secondary suggestion for the same purpose previously described.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur överföringstid skiljer sig i förhållande tillskalbarhet mellan två back-endlösningar i LoRaWAN. Lösningarna är Node-RED ochChirpstack. Studien genomförs med hjälp av metoderna experiment och fallstudie. Iexperimentet utfördes ett t-test för att svara på om nollhypotesen kan förkastas eller inte.Resultatet visar att nollhypotesen inte kunde förkastas, och att det inte är någon skillnadi skalbarhet. Bortsett från t-testet visar resultaten att Chirpstack skalar sämre änNode-RED vid fyra eller fler tillagda enheter. Slutsatsen är däremot att skillnaden ärtillräckligt liten för att bedömas obetydlig för val av back-endlösning. Studien ärbegränsad till sju uppkopplade LoRa-enheter. / The purpose of this study is to investigate how transfer time differs in relation toscalability between two back-end solutions in LoRaWAN. The solutions are Node-REDand Chirpstack. The study is carried out using the methods experiment and case study.In the experiment, a t-test was performed to answer whether the null hypothesis can berejected or not. The results show that the null hypothesis could not be rejected, and thatthere is no difference in scalability. Apart from the t-test, the results show that Chirpstackscales worse than Node-RED at four or more added LoRa-units. The conclusion,however, is that the difference is small enough to be considered insignificant for thechoice of back-end solution. The study is limited to seven connected LoRa units.

This thesis was performed at the company ShapeUp Club located in Stockholm, Sweden. ShapeUp Club offers a digital calorie counter service for the web, iOS and Android with data synchronization across the platforms. ShapeUp Club wants to provide their users with the option to synchronize data between ShapeUp Club and external health services. The objective for this thesis has been to develop an extension to ShapeUp Clubs current backend platform where new external health services can be plugged-in quickly and scalable. External partner APIs will be examined and implemented in the system to validate the functionality of the system. The amount of code needed to plug-in a service should be as minimal as possible for a developer to quickly add another service. To allow for scalability the platform also needs to adapt logic for how often users should be allowed to poll for data from their connected services, to minimize the database load for all parts. To handle these demands, an extension to ShapeUp Club’s current backend solution was built using the Django framework for Python. By providing a generic base class that new services inherit from, the amount of code necessary for implementing a new service is reduced to methods for API- requests, authorization and serialization of data. To reduce the number of redundant poll requests, users are placed into groups. Each group is a cluster of users with similar frequency of updates. Django’s cache framework is used to handle the concurrency of the sync tasks, which locks a user from syncing the same partner in parallel. / Detta examensarbete har utförts hos företaget ShapeUp Club i Stockholm. ShapeUp Club erbjuder en digital kaloriräknare för webben, iOS och Android med synkronisering av data mellan dessa plattformar. ShapeUp Club vill kunna erbjuda sina kunder möjligheten att synkronisera data mellan ShapeUp Club och andra externa hälsotjänster. Målet med detta projekt har varit att implementera en ny tjänst till ShapeUp Clubs nuvarande backend-lösning där externa hälsotjänster snabbt och skalbart kan implementeras. Externa hälso-API:er har utvärderats och implementerats i samband med utvecklingen av den nya backendtjänsten, för att validera dess funktionalitet. Mängden kod som behövs för att implementera en hälsotjänst bör vara så minimal som möjligt för att utvecklare snabbt ska kunna lägga till ytterligare tjänster. För att systemet ska vara skalbart måste logik finnas för hur ofta användare ska tillåtas att fråga efter data mot de tjänster de har valt att synkronisera mot. För att tillfredställa dessa behov har en utökning av ShapeUp Clubs nuvarande backend-lösning byggts med ramverket Django för Python. Genom att ha en större, generisk klass som nya implementeringar ärver från så har mängden nödvändig kod för varje hälsotjänst-implementering minskats till metoder för API-anrop, autentisering och serialisering av data. För att minska antalet “onödiga” poll-anrop så placerar vi användare i olika grupper beroende på om deras poll-anrop frekvent återvänder utan någon ny information. De olika grupperna bestämmer sedan hur länge användarna måste vänta innan de tillåts göra nya poll-anrop.

Emerging markets, development of new technologies, sustainability policies and change in customer demand are dramatically changing today’s economies. The business environment is more dynamic than ever before. One particular industry that is currently influenced by significant transformational forces is the automotive industry. These transformational forces, such as autonomy, connectivity and electrification, are driving the change towards a future state where shorter lead times and closer customer interaction will be essential in order to satisfy the needs of the changing market. To deal with external changes, organizations are increasingly focusing on agility as a way to gain new forms of competitive advantage. The benefits of agile methods at the team level has inspired the use of agile practices at a larger scale, all the way up to the portfolio level. Project portfolio management (PPM) connects the strategy of the organization with the distribution of resources across projects in the portfolio. There is little empirical evidence on the agile methods performed in PPM, thus of interest to study. Due to the high complexity at the portfolio level, it becomes increasingly difficult to scale agile methods. This thesis is based on a single-case study within the automotive industry to gain a better understanding of how a mature automotive company can manage the agile scalability to become more agile in their project portfolio management. An abductive approach was applied with gathering methods comprising interviews, documents and observations. The results of this thesis highlight the major deficiencies with the case company’s current PPM, as well as their performance in scaling agile. / Tillväxtmarknader, utveckling av ny teknik, hållbarhetspolitik samt förändring av kundkrav påverkar dagens ekonomi dramatiskt. Affärsmarknaden är mer dynamisk än någonsin tidigare. En viss industri som för närvarande påverkas av bemärkta förändringar är fordonsindustrin. Trender som autonomi, elektrifiering och uppkopplade fordon driver förändringen mot ett framtida tillstånd där kortare ledtider och närmare kundinteraktion kommer att vara nödvändiga för att tillgodose marknadsbehoven. För att hantera externa förändringar fokuserar organisationer alltmer på att arbeta agilt. Fördelarna som agila metoder har på teamnivå har inspirerat användningen av dem på en större skala, hela vägen upp till portföljnivå. Projektportföljstyrning (PPM) förenar organisationens strategi med fördelningen av resurser på projekt i portföljen. Det existerar lite empiriskt bevis på användandet av agila metoder på portföljnivå, därav intresse att studera. Den höga komplexitet som portföljnivån utgör gör det svårare att skala upp agila arbetssätt. Denna avhandling bygger på en fallstudie inom fordonsindustrin för att skapa en bättre förståelse för hur ett moget fordonsföretag hanterar den agila skalbarheten för att bli mer agila i sin portföljstyrning. En abduktiv metod användes med datainsamlingsmetoder som omfattade intervjuer, dokument och observationer. Resultatet av denna avhandling belyser bristerna med företagets nuvarande PPM, samt deras prestanda i agil skalbarhet.

Multinivåarkitekturer, eller N-nivåarkitekturer där 'N' refererar till antalet nivåer som börjar med 1, är ett sätt att strukturera nätverk och applikationer, antingen i '”on-premises”-infrastrukturer eller på molnplattformar, liksom inom infrastrukturer som kod (IaC). Dessa arkitekturer innebär att man delar upp nätverket eller applikationen i separata lager och nivåer. Varje lager har ett specifikt ansvarsområde och de högre lagren kan använda tjänster i de lägre lagren, men inte tvärtom. 'Nivåer' avser en fysisk separation av nätverket och applikationerna, där de olika nivåerna kan kommunicera med varandra via nätverkskommunikationspunkter där särskilda regler gäller. En nivå kan innehålla ett eller flera lager. Denna arkitektur kan ge hög säkerhet, flexibilitet, skalbarhet, enkelhet och stabilitet till en rimlig kostnad. Den här uppsatsen har tre huvuddelar. Den första delen fokuserar på en analys av multinivåarkitekturer, deras uppbyggnad och de för- och nackdelar de innebär. Dessutom jämför och diskuterar vi skillnaderna mellan N-tier-arkitektur och andra arkitekturer. I uppsatsens andra del granskar vi de miljöer, säkerhetsaspekter, kostnader, verktyg och plattformar där denna arkitektur kan implementeras. Den tredje och sista delen innefattar ett praktiskt arbete, där vi planerar, designar, implementerar och automatiserar en nätverksinfrastruktur för ett nyetablerat företag baserat på N-tier-arkitektur i en testsituation som skapas för detta ändamål. Uppsatsen avslutas med en redovisning av de praktiska resultaten, en diskussion om metoderna och samhällsaspekterna, samt rekommendationer och förslag till framtida arbete. Uppsatsen har resulterat i två huvudsakliga utfall: en detaljerad teoretisk förklaring och jämförelse av olika nätverksarkitekturer och deras tillämpningsområden, samt en mall för genomförandet av liknande projekt från idéstadiet till en automatiserad infrastruktur som kan integreras på vilken plattform som helst. / Multi-tier architectures, or N-tier architectures where “N” refers to the number of levels starting with 1, is a way to structure networks and applications, either in “on-premises” infrastructures or on cloud platforms, as well as in Infrastructure as Code (IaC). These architectures involve dividing the network or application into separate layers and levels. Each layer has a specific area of responsibility, and the higher layers can use services in the lower layers, but not vice versa. “Levels” refers to a physical separation of the network and applications, where the different levels can communicate with each other via network communication points where specific rules apply. A level can contain one or more layers. This architecture can provide high security, flexibility, scalability, simplicity, and stability at a reasonable cost. This thesis has three main parts. The first part focuses on an analysis of multi-tier architectures, their structure, and the advantages and disadvantages they offer. In addition, we compare and discuss the differences between N-tier architecture and other architectures. In the second part of the thesis, we examine the environments, security aspects, costs, tools, and platforms where this architecture can be implemented. The third and final part includes a practical work, where we plan, design, implement, and automate a network infrastructure for a newly established company based on an N-tier architecture in a test situation created for this purpose. The thesis concludes with a presentation of the practical results, a discussion of the methods and societal aspects, as well as recommendations and suggestions for future work. The thesis has resulted in two main outcomes: a detailed theoretical explanation and comparison of different network architectures and their areas of application, and a template for carrying out similar projects from the idea stage to an automated infrastructure that can be integrated on any platform

Datavisualisering innebär förmågan att omvandla rådata till en visuell form. Visualiseringen medför fördelen att data blir enklare att tolka. En form av datavisualiseringsteknik är Heatmaps. Heatmaps används bland annat till att visualisera geospatial COVID-19 data i syfte att successivt tolka denna. För att lyckas med det behöver visualiseringen icccnneha god visuell skalbarhet. Visuell skalbarhet innebär förmågan att kunna visa stora datamängder vilket kan förbättras genom bland annat utritningstider och clustering. Denna studie utförs i syfte att ta reda på vilket av JavaScript-ramverken Vue.js och React.js som möjliggör bäst visuell skalbarhet. Ett tekniskt experiment genomförs i syfte att jämföra ramverken på visuell skalbarhet. Två artefakter sätts upp i form av heatmaps innehållande visualiserad geospatial pandemidata. Skalbarheten mäts sedan genom utritningstider och medelvärden. Resultatet antyder att Vue.js ger än bättre visuell skalbarhet än React.js, även om inte skillnaderna är signifikanta. I framtiden skulle undersökningen kunna utvecklas genom fler mätvariabler och fler ramverk. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

This is a comparative study of open-source IoT middleware platforms with the main focus on scalability and reliability. An initial evaluation of available open-source IoT platforms resulted in Kaa and Node-RED being the focus of this thesis. To further analyse the platforms, they were both subjected to testing with three real-world scenarios. The chosen scenarios were a remote-controlled LED, a chat application and a data transmitting sensor. Prototypes were developed for each scenario using a range of programming languages and devices like Raspberry Pi, Android and ESP8266.According to the tests Node-RED has better performance on a single server. It also scales better with the possibility to communicate with external APIs directly unlike Kaa which would require a gateway. Despite these factors, Kaa proved to have better overall scalability and reliability with its built-insecurity and device discovery, it also supports clustering and should prove better in larger environments. / Detta arbete är en komparativ studie av olika open-source IoT plattformarmed inriktning på skalbarhet och pålitlighet. I förstudien som utfördes undersöktes tillgängliga open-source plattformar varefter Kaa och Node-RED valdes som lämpliga studieobjekt. För att ytterligare analyseraplattformarna testades de med hjälp av tre olika verklighetsbaseradescenarion. De utvalda scenariona som användes var en fjärrstyrd LED, en chatapplikation och data som skickas trådlöst från en sensor. Prototyperna utvecklades för varje scenario med hjälp av flera olika programmeringsspråksamt olika hårdvaror som Raspberry Pi, Android och ESP8266.Enligt de tester som genomförts så har Node-RED bättre prestandaunderanvändning på en ensam server. Node-RED har även bättre skalbarhet motexterna API:er då detta endast är möjligt i Kaa via en gateway. Trots detta så tyder resultaten på att Kaa sammantaget har bättre skalbarhet och tillförlitlighet med plattformens inbyggda säkerhet och dess möjlighet att automatiskt upptäcka enheter. Kaa stödjer även klustring vilket förmodligen presterar bättre i utbredda miljöer.