Vår tids vagabonder — en kvalitativ studie om hur osäkra anställningsvillkor påverkar journalisters arbetsprestation
Gustav Franzén
Journalistiska grunder C, C-uppsats Höstterminen 2016
11 665
Journalistik, vikariat, konvergens, autonomi, professionalisering. Mediebranschen har de senaste åren sett en utveckling som gått till att färre journalister väntas göra mer i form av en multikompetens som ersatt tidigare mer specifika yrkesroller. Samtidigt har andelen fasta anställningar minskat, och ersatts av vikariat både i form av inhopp- och heltidsvikariat. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna utveckling påverkar arbetsprestationen för de journalister som inte är fast anställda på redaktioner i Sverige, enligt journalisternas egna subjektiva upplevelser. Metoden för att undersöka detta har varit strukturerade djupintervjuer med sju olika verksamma journalister med olika yrkesroller. Resultaten som framkom från undersökningen var att respondenterna upplevde kortsiktighet, stress och en ökad motivation som effekter relaterade till deras anställningsform och arbetsprestation. Huruvida effekterna var att betrakta som positiva eller negativa varierade från individ till individ. Respondenterna uppvisade inget mönster som tydde på att någon av de återkommande effekterna hade en nödvändigtvis positiv eller negativ inverkan på deras arbetsprestation. Ingen av respondenterna var ensidigt positivt eller negativt inställd till sin anställningsform, men samtliga uppgav att de trivdes bra med både sin anställningsform och på sin arbetsplats i allmänhet.

Studien undersöker Sveriges Radios nyhetspublicering på nätet och jämför med Ekots nyhetssändningar i etern. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i nyhetsurvalet, samt hur webbinnehållet påverkas av flerkanalspubliceringen och webbens möjligheter till ständig publicering och uppdatering, möjlighet att använda sig av bildobjekt och grafik samt hypertext och interaktivitet. Undersökningen ramas in av de teoretiska begreppen konvergens och divergens, samt teorier om hur kanalernas produktionsförhållanden påverkar nyhetsinnehållet. En kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys har använts, där de båda kanalerna undersöktes under två dagar, 23 och 24 april 2012. Det visade sig att webbens nyhetsrapportering till viss del bestod av nyheter som inte fanns med i Ekosändningarna. En stor del av dessa handlade om brott, men vetenskapliga nyheter hörde också till det i undersökningen webbunika materialet. Båda kanalers nyhetsrapportering präglades av ett högt antal nyheter om politik, och ungefär lika stora delar inrikes- som utrikesnyheter. I det undersökta materialet fanns tecken på olika nivåer av konvergens, som förekomsten av cross-promotion av webbnyheter i radiosändningarna, och utnyttjande av webbens möjligheter till ständig uppdatering av pågående nyheter samt hypertext. Men det visade sig också finnas material som klonades från radiosändningarna till webben, där nyheterna rapporteras ordagrant i de båda kanalerna. Sveriges Radio har en ambition att skilja på nyhetsrapporteringen i de olika kanalerna, men i min undersökning syns tendenser på att webbens innehåll fortfarande påverkas mycket av Ekots nyhetssändningar i etern.

Xbox One är en spelkonsol från företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen så fanns det ett av många rykten om ett krav på att vara ständigt uppkopplad mot internet som rapporterades i media. Syftet med uppsatsen har varit att i utifrån efterförloppet av Microsofts premiärlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time använder för att skildra och rama in Xbox One under den första månaden efter produktens lansering. Vår frågeställning har varit: – Hur framställer Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj – 21 juni 2013? Denna uppsats har utgått från teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förändrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nå ett resultat så har en diskursiv analys gjorts i nämnda nyhetsmedier utifrån Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv på en strukturell nivå inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförändring. Studiens resultat pekar i en riktning där begrepp som ägandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrättsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör områden inom medie- och kommunikationsvetenskap där en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium. I en överblick över samtliga artiklar analyserade utifrån ett framingperspektiv, och utifrån problemdefinitionen, så framkommer det att de två största inramade problemen är kring kommunikation och internet och de övergripande moraliska utvärderingarna under temat internet är att konsumenterna drabbas negativt av Microsofts policy kring Xbox Ones uppkopplingskrav mot internet.

Den här C-uppsatsens syfte är att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jämföra de två medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen består av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehållsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare från Aftonbladet och tre medarbetare från Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes webb- och printversioner under två dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den då aktuella kidnappningen av två svenska journalister i Syrien. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att både Aftonbladet och Dagens Nyheter strävar efter att nyheten i sig ska bestämma i vilken kanal den ska publiceras. Båda medieföretagen har en ambition att tidningen ska vara en plattform för fördjupning och eget material, medan webben ska erbjuda bland annat webb-tv, bildspel och chatt. Den kvantitativa undersökningen visar att Aftonbladet utnyttjar möjligheterna att ha webb-tv, live-sändningar och bildspel på webben, medan Dagens Nyheter mestadels publicerar artiklar med bara text och ibland bild. Ytterligare visar den kvantitativa undersökningen att båda medieföretagen ofta använde sig av kloning, det vill säga att innehållet från en kanal läggs över till en annan kanal helt utan ändringar. Uppsatsens slutsats, mycket kortfattat, är att Aftonbladet och Dagens Nyheter har en ambition att anpassa innehållet efter plattformen. Studien visar dock att de både medieföretagen har en del de måste arbeta med för att nå sina mål.

No description available.

No description available.

<p>Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt – En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient – a study about the connections between infrastructure and regional development]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Bo Malmberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Uppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk. Frågeställningarna är om det går att påvisa samband mellan infrastruktur och regional utveckling samt om det råder obalans i utbudet av infrastruktur och regional utveckling inom EU. Generell konvergensstudie för EU och djupare studier för Polen och Spanien har genomförts. En stor informationskälla har varit material från EU, såsom ESDP, TEN-T och statistikorganet Eurostat. Resultatet är att sambandet mellan infrastruktur och regionala utveckling är komplext och kontextberoende och att det verkar finnas en övertro till infrastrukturens tillväxtskapande effekter.</p><p>Nyckelord: infrastruktur, regional utveckling, konvergens, EU, Spanien, Polen</p>

<p>I den här uppsatsen presenterar vi några av egenskaperna hos Poissonintegralen på enhetsdisken U i det komplexa talplanet. I del 1 visar vi att Poissonintegralen för en kontinuerlig randfunktion är harmonisk på U, kontinuerlig på höljet av U och sammanfaller med randfunktionen på randen av U. I del 2 behandlar vi Lebesgueintegrerbara randfunktioner. Vi visar att Poissonintegralen konvergerar mot randfunktionen i ett så kallat icketangentiellt område nästan överallt. Vi visar också att resultatet i en speciell mening är skarpt.</p>

<p>Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.</p>

<p>I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens.</p>