<p>Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.</p><p>Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.</p><p>I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. </p><p>Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.</p><p>I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. </p><p>Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.</p>

Title: Multi channel publishing: a qualitative study on how Norrköpings Tidningen publishes news in multiple channels Author: Roland Albinsson Thesis supervisor: Per-Anders Forstorp Background: In this day and age, the media is omnipresent and a part of our daily life. The phenomenon of media convergence can be traced back to the birth of the internet, and today all of the major newspapers have a website of their own. As a result of multichannel publishing, consumers have a wide range of tv channels to choose from, but there is still uncertainty as to whether more channels automatically equates to more and better news. There is no doubt about the fact that multi channel publishing is a necessary survival skill for media conglomerates today, but effects such as news recycling and the concentration of ownership are in conflict with the consumers’ availability demands. Purpose: The purpose of this thesis is to, by means of a case study, describe how NT’s multi channel publishing is an expression of media convergence, as well as to study how the news are affected by multi channel publishing. Research procedure: This study is based on three different research methods, observations, text analyses and qualitative interviews. Interviews were conducted with three employees at NT, which was supplemented by an observational study of the work carried out by the NT employees. Moreover, a text analysis of three news articles that were published in multiple channels at NT was carried out. Results: The case study shows that NT is more converged in theory than in practice, and that NT is currently in a development stage of convergence. The results also clarify that NT has an open work environment and advocates that employees work in different publishing channels. It is also possible to find traces of cross promotion at NT. The study indicates that the desire to publish the news in multiple channels gives rise to news recycling and as well as news homogenization, which may impair the quality of the news.

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador. Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer. Intervjuer valdes för att få fram fotografernas tankar och känslor, ha möjlighet att ställa följdfrågor samt få utvecklade svar. En fast intervjumanual användes, med ett antal teman och tillhörande frågor. Det utfördes även två informantintervjuer med personer i chefsroll för att få inblick i tidningens omstruktureringar de senaste åren och de bakomliggande motiven. I sammanställningen av intervjumaterialet presenteras tema för tema, med en analys av resultatet under varje enskilt tema. Intervjuerna visade att fotoredaktionerna blivit mindre, men antalet fotouppdrag per dag är ungefär lika många. Inslag för webb-tv görs sällan, utom av de som anställts för att göra just webb-tv. Däremot har fotograferna fått fler arbetsuppgifter i form av redigering, arkivering och arbetet mot webbtidningen med mobilbilder. Fotograferna känner sig inte som multijournalister men menar att det förekommer på tidningen. Arbetstempot och arbetsbördan har alltså ökat en aning, samtidigt som digitaliseringen av fotografin gjort arbetet effektivare. Fotograferna känner sig sällan stressade, utom då de jobbar ensamma eller inte har något att göra, och får inte jobba övertid. Några arbetsskador finns, samt några skador som inte nödvändigtvis är arbetsrelaterade. En del av fotograferna känner sig mer delaktiga i det redaktionella arbetet i dag, även om ett par VK-fotografer saknar att ha en bildchef.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten. Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt. I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera.  Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin. I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende.  Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet.   Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen.   Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna. I den första analyserade episoden ges de två karaktärerna Charlie och Alan varsin maskulin roll. Charlie lever efter den traditionella maskulina rollen och belönas av det medan Alan agerar efter den modernare med beskymmer som följd. Pojken Jake anser den traditionella maskulina rollen som den häftigare av de två vilket visar på dess dominans i episoden.   Deras roller flyter dock samman något vilket blir extra tydligt i den andra analyserade episoden där det övergripande mönstret är kvinnors kontroll över män. De båda vuxna huvudkaraktärernas maskulina roller är i inledningen samma som i den första analyserade episoden men ifrågasätts och konvergerar i den andra. Den avgörande bakomliggande faktorn är kvinnans stärkta position. Deras maskulina roller blir flytande och varierar sig och tendenserna pekar på att de båda agerar mer modernt och försöker hitta sin plats som män. Idealen flyter alltså ihop likt den konvergerande samtida populärkulturen.

Bakgrund: Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       Syfte: Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt. Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering. Vidare diskuteras även företags medierelationer och kanalval. Metod: Uppsatsens metodologiska ansats bygger på kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem företag och analyserades sedan utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultat: Resultatet av vår undersökning visar att några av Sveriges största företag inte anser att deras kommunikation har förändrats nämnvärt sedan sociala medier tillkommit som kommunikationskanal. Det är fortfarande traditionella medier som uppfattas som det säkra och trygga alternativet när det gäller för företagen att nå ut med information till en bred målgrupp. De gör det då genom pressmeddelanden och presskonferenser medan de kommunicerar via sociala medier med hjälp av rörliga bilder, korta och snabba nyheter och för att humanisera företaget. Fördelarna med traditionella medier är att de har en större trovärdighet, företagen vet att de når ut med sitt budskap och att de når många. Dock kan de traditionella medierna ses som en envägskommunikation där det är svårt för företagen att få igång en dialog och veta hur kommunikationen landar hos mottagarna eftersom traditionella medier inte ger någon större feedback. Genom sociala medier ser däremot företagen möjligheter till interaktion, dialog, snabb feedback på om informationen gått fram samt tillfälle att göra en snabb omvärldsbevakning. Samtliga företag ser även sociala medier som ett bra komplement till de traditionella medierna. Däremot ser inte företagen att nyhetsvärderingarna har förändrats avsevärt i och med de sociala mediernas tillkomst.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Medielandskapet är i ständig förändring. Med den nya digitala tekniken växer fler kommunikationskanaler fram och det blir allt mer tydligt att företag idag måste anpassa sin kommunikationsstrategi efter sina målgruppers sätt att kommunicera. På senare år har det blivit alltmer avgörande att kunna ha en dialog med sin målgrupp och därmed har de sociala medierna fått en allt mer betydelsefull roll.                                                                       <strong></strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Hur uppfattar några av Sveriges största företag traditionella och sociala medier som kommunikationskanaler i en tid då båda existerar? Vi ville även undersöka om nyhetsvärderingarna håller på att förändras när information publiceras i ett socialt medium istället för ett traditionellt.<strong></strong></p><p><strong>Teoretisk ram: </strong>Uppsatsen utgår ifrån teorier som handlar om konvergens, gatekeeping och nyhetsvärdering. Vidare diskuteras även företags medierelationer och kanalval.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens metodologiska ansats bygger på kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fem företag och analyserades sedan utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. <strong></strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet av vår undersökning visar att några av Sveriges största företag inte anser att deras kommunikation har förändrats nämnvärt sedan sociala medier tillkommit som kommunikationskanal. Det är fortfarande traditionella medier som uppfattas som det säkra och trygga alternativet när det gäller för företagen att nå ut med information till en bred målgrupp. De gör det då genom pressmeddelanden och presskonferenser medan de kommunicerar via sociala medier med hjälp av rörliga bilder, korta och snabba nyheter och för att humanisera företaget. Fördelarna med traditionella medier är att de har en större trovärdighet, företagen vet att de når ut med sitt budskap och att de når många. Dock kan de traditionella medierna ses som en envägskommunikation där det är svårt för företagen att få igång en dialog och veta hur kommunikationen landar hos mottagarna eftersom traditionella medier inte ger någon större feedback. Genom sociala medier ser däremot företagen möjligheter till interaktion, dialog, snabb feedback på om informationen gått fram samt tillfälle att göra en snabb omvärldsbevakning. Samtliga företag ser även sociala medier som ett bra komplement till de traditionella medierna. Däremot ser inte företagen att nyhetsvärderingarna har förändrats avsevärt i och med de sociala mediernas tillkomst.</p>

<p>TV and radio services have always been distributed over analogue broadcasting networks and been received on a TV -set or a radio receiver. Today this situation is changing due to digitalization and convergence between broadcasting, telecommunications and data communications. Other terminals, such as a PC, can also receive TV and radio services. Digital TV and radio can offer additional services such as e-commerce, electronic program guides and content synchronized to the TV and radio shows. If these services are to be received by several receiving terminals with different properties, the services must be adapted to the terminals. This can be done by scaling the services, meaning that the appearances and functionality of the services vary depending on the terminals’ properties. In this thesis scalable services are examined from a terminal point of view. Present and future receivers, platforms and possible methods to achieve scalability are presented, and their effects on scalable services are discussed.</p> / <p>TV- och radiosändningar har fram till nyligen endast distribuerats över analoga TV- och radionät och tagits emot av traditionella TV- och radioapparater, men detta håller på att ändras i och med att sändningarna digitaliseras och konvergens sker mellan broadcasting, telekom och datakom. Nu kan även andra terminaler fungera som mottagare, t.ex. en PC med ett digital-TVkort eller ett digital-radiokort. Digital TV och radio erbjuder tilläggstjänster som t.ex. ehandel, tjänster kopplade till radio- eller TV-program och elektroniska programguider. Om samma tjänst ska kunna tas emot på flera olika mottagarterminaler med olika egenskaper, måste tjänsten anpassas efter terminalerna. Detta kan göras genom att skala tjänsten, dvs. utseendet och funktionerna varierar beroende på bl.a. terminalens kapacitet. I detta arbete har terminalaspekterna på skalbara tjänster undersökts. Aktuella och framtida terminaler, plattformar och eventuella skalbarhetslösningar presenteras, och deras påverkan på skalbara tjänster diskuteras.</p>

Denna studie avser att undersöka hur arbetsförhållanden för sportjournalister i Sverige ser ut. Den avser även att se huruvida det skett några förändringar över tid, i takt med ett förändrat medieklimat med teknisk utveckling och en hägrande "tidningsdöd". Uppsatsen bygger på frågeställningen "Hur ser yrkesverksamma sportjournalister på sina arbetsförhållanden i relation till det föränderliga medieklimatet?" och "Hur ser sportjournalister på nya digitala verktyg såsom sociala medier och ökad profilering i samband med den digitala utvecklingen? Arbetet baseras på sju stycken kvalitativa intervjuer som konstruerats efter teori kring sportjounalistik, mediekonvergens, samt en tidigare studie av David Hesmondhalgh &amp; Sarah Baker om arbetsförhållanden i de kreativa näringarna i Storbritannien. Intervjurespondenterna bestod avav sju stycken sportjournalister, med minst tio års erfarenhet av yrket. Studiens huvudsakliga resultat visar att sportjournalister idag ofta har väldigt späckade arbetsdagar, med många timmar och fler arbetsuppgifter än tidigare. Detta är speciellt tydligt under stora evenemang, såsom fotbolls-VM och OS, då arbetsdagarna blir extremt hektiska och långa. Journalisterna känner också en, i olika grad, oro och osäkerhet kring deras arbete, i takt med en ökande konkurrens och tidninsbranschens kris. Tidningars steg till webben har gjort att journalisterna upplever en ökad stress att leverera snabbt och det finns tankar om en försämrad kvalité. Uppkomsten av social media har gjort att journalisterna har funnit nya sätt att hämta information på, men det har även betytt att det blivit lättare för läsare att bedöma och kritisera deras arbete, vilket kan drabba dem hårt. / Title: “Are we live now?” - A study about the role of the sports journalist and the working conditions in the changing media landscape Author: Joakim Almén &amp; Joacim Clarin Tutor: Lowe Hedman Purpose: The purpose of this thesis was to study how the working conditions for sports journalists in Sweden appear and whether there have been changes in relation to the changing media landscape, with the upcoming of new technologies and the emerging crisis within the media business. The key question to answer is how the sports journalist feel about their working situations? In which way have the movement towards the web and the newspaper crisis affected them? Method/Material: The material in this paper consists of seven interviews with prominent sports journalists, all with ten or more years experience in the business. The interviews were all based on theory regarding sports journalism and media convergence, and a former study by David Hesmondhalgh &amp; Sarah Baker, regarding the working conditions in the "creative business" in Great Britain. Main Results: The main results shows that the sports journalists often have long working days, especially during big events such as the World Cup in football and the Olympic Games, with little time for rest. The journalists have also been assigned more tasks than before, which makes their work very hectic. The journalists feel an uncertainty, in various degrees, regarding their job and the crisis within the business, with economic cuts and the increasing competition. The movement towards the web has made their work more stressful in regards to needs to write and publish faster, which in turn has created a concern for poor quality in what they create. The upcoming of social media works in two ways, either as a journalistic tool or a way in wich the public can share their critizism or abuse the journalists.

2012 was the year when the podcast had a breakthrough in Sweden. As media corporatehouses developed, they adopted new forms to mediate journalistic material, whereas the podcasts was one of them. The podcast has had a rather informal reputation in Sweden in contrary to The United States and Great Britain, where it holds a higher sense of prestige and professionalism. It is therefore relevant to investigate what happens when media corporatehouses i Sweden embraces the podcast through themes such as tabloidization, commercialism, convergence and divergence. We chose to investigate the content of the podcast in the tabloid press Aftonbladet, and in the serious press, Dagens Nyheter. We also compared the two to see if there is a difference in content when it comes to journalistic principles. Through a qualitative method we analyzed the podcasts with a framework consisting of different themes. By using a directed content analysis, we assumed from certain theories whilst staying open minded against unexpected themes. We discovered that while the podcast could be a form of journalism, it is a new way of mediating it. Podcasts from both newspapers were mainly commercialized and consisting of  “soft news” as the journalists assumed a personal role. The form itself allows the content to be subjective and informal, whilst providing a forum for public debate, to inform and investigate. Although, most podcasts did not provide that. We believe that the podcast possibly will develop into a more professional product in Sweden, just as the blog in recent years, when adopted by media corporations.