<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.</p><p>Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare. Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.

This project is a redesign of the magazine Vår Kommun, which is a magazine published by the municipality of UpplandsVäsby, Sweden. The redesign included a change of format from tabloid to a magazine format and the creating of adesign with a more modern look and feel of a magazine.

No description available.

The aim of this master thesis is to show how the dissemination of scientific information took place and developed during the 19th century. The main focus is Lund University. Therefore I have formulated two questions: How did the five heads of the history department at Lund University publish their research findings in the 19th century? What factors in society influenced the scientific spreading of results in the 19th century? To assess the scientific reliability of the sources I have used a method based on source criticism and hermeneutics. The thesis covers important concepts such as the exchange of publications between the universities, commercium litterarium and Akademischer Tauschverein and also the development of Lund University yearbook. By taking a closer look at how five history scholars published themselves during the 19th century an interesting picture appears of how channels for scientific publication changed and developed. This concerns mainly the periodical literature. Before the regulations of 1852 the university lecturers had the possibility to write their dissertations in their capacity of “preses” and let the respondents pay for the cost of the publication. If you look at the articles registered in “Svensk historisk bibliografi” 1875–1900 it is evident that the publications were followed by reviews in different journals. The number of scientific journals was growing during this period. The publication of articles and reviews in scientific journals had gained larger impact. Between 1870 and 1890 one may notice a higher level of international orientation of the scientific production. An interaction between books and journals appeared. The scholars published themselves through books but the opportunities to publish their papers in journals were growing. Thus the number of reviews increased as the number of journals continued to grow. The increasing public discussion and polemic were both made possible through the publication of scientific research results in different journals. The geographic dissemination increased.

<p>Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.</p>

<p>Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.</p><p>Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt.</p><p>I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera. </p><p>Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin.</p><p>I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende. </p><p>Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.</p>

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer på magasin förhåller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten. Webbredaktören på magasin förväntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar närmare marknadsfrågor och annonsörer än vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten är ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otänkbart scenario och en förolämpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören på ett magasin är det en nödvändighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framåt. I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande är under utveckling och därför är svår att klassificera.  Forskningen är byggd på fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer på magasin. I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika åsikter om hur förhållandet till företagets marknadsavdelning bör se ut. Men alla respondenter är ense om att en journalistisk produkt i lika hög grad är beroende av bra annonser, som att annonserna är beroende av att den journalistiska produkten bibehåller sitt oberoende.  Webbredaktören på magasin ofta har en journalistisk högskoleutbildning men är mer flexibel än den traditionella journalisten och ser inte en motsättning i att ekonomiska faktorer påverkar det journalistiska oberoendet.

Through interviews, a questionnaire survey and an in­depth analysis of the Swedish magazines Veckorevyn and Magazine Café has a number of parameters been made visible. It was difficult to obtain an unambiguous result when the journal's target audience is crucial for the cover design. Nevertheless, we can generally say that the transparent varnish of covers, PMS colors and enclosing the journal in plastic do not increase the attention value, as this occurs in many magazines. Due to today's tough competition among journals, we believe that they will need to niche themselves much harder to survive. We also believe that the new, big trend is that more covers will become more plain and stylistically pure, with one big communicating image and fewer coverlines, as many covers were designed during the 1940s.