<p>Purpose/Aim: The aim of the paper is to study the periodical Blå Bandet and its structure, typography, layout and design and how the periodical can develop by a redesign.</p><p>Material/Method: I have interviewed the editor of Blå Bandet and studied literature about the market of periodicals and design of periodicals. After that I have done an analysis of Blå Bandet and its structure, typography, layout and design.</p><p>Main results: I present a proposal for a new structure and a new typography. Finally I present examples of how layout and design can work out in a redesign.</p>

Purpose/Aim: The aim of the paper is to study the periodical Blå Bandet and its structure, typography, layout and design and how the periodical can develop by a redesign. Material/Method: I have interviewed the editor of Blå Bandet and studied literature about the market of periodicals and design of periodicals. After that I have done an analysis of Blå Bandet and its structure, typography, layout and design. Main results: I present a proposal for a new structure and a new typography. Finally I present examples of how layout and design can work out in a redesign.

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare.</p><p>Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tidskriftsredaktioner utformar sina omslag efter målgrupp. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med chefredaktörer, art directors och redaktörer vid sju olika tidskriftsredaktioner. Dessa resultat har kompletterats med en analys av 19 olika tidskriftsomslag. Analysen är genomförd som en slags överblick där de olika omslagen granskats utifrån teorier om de olika element som förekommer på ett tidskriftsomslag. Dessa har sedan sammanställts i tabeller där eventuella likheter och skillnader framträder tydligare. Resultaten från denna undersökning visar att tidningar som måste sälja bra i butik alla utformar sina omslag på liknande sätt. Man gör målgruppsundersökningar och vet mycket om målgrupperna. Däremot vet man egentligen inte exakt vad som attraherar målgruppen eftersom det kan bero på en mängd olika faktorer om en tidskrift köps eller inte. Därför använder man sig mycket av klassiska teorier om vad som gör ett omslag säljande och följer en känsla chefredaktör eller AD har om vad som är ett bra omslag. Ju bredare målgrupp en tidning har desto rörigare är omslaget. Tidskrifter som vill verka lite mer exklusiva har mer stilrena omslag.

Currently there is no Swedish boardsport magazine for women. In this degree project a prototype of a new lifestyle magazine for women in boardsports has been created. Through a magazine study and a targetgroup survey we have found a magazine concept and suggestions for the magazine content. A digital 96-page prototype has been created. The feedback from Anders Neuman-Östberg, the experienced editor in chief of the Swedish boardsport magazine Transistion gives the project report the needed credibility.The overall response from all the people involved in the making of this prototype has been positive. We can see a market demand for a magazine like Werv and hope that we can find a way to publish it in the future. In this degree project we haven't looked into the economic sustainability and therefore we can't say if it's feasible. Further investigations are needed before Werv can be published.

No description available.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av. Trend saknar dessutom en tydlig struktur som skulle kunna ge ökad igenkänning och en röd tråd genom innehållet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad kvinnor i åldern 20 - 50 år i Norrköping med omnejd ställer för krav på innehållet och formen i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin, samt att ta reda på hur väl magasinet Trend uppfyller dessa krav och de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vilken typ av innehåll tycker målgruppen är önskvärd i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin? Vilka krav ställer målgruppen på utformningen av ett sådant magasin? Hur väl lever magasinet Trend upp till målgruppens krav samt till de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen? För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning av Trends innehåll och utformning utförts, i kombination med en målgruppsundersökning, där kvalitativa djupintervjuer har genomförts med sex respondenter ur målgruppen: kvinnor i åldern 20-50 år, bosatta i Norrköping med omnejd. Resultaten av nulägesbeskrivningen har sedan stämts av mot resultaten av målgruppsunder- sökningen, samt mot de vedertagna normerna i litteratur om tidskriftsdesign. Analysen visar att Trend endast till viss del uppfyller både målgruppens krav och vedertagna normer. Innehållet täcker delvis de områden målgruppen efterfrågar: mode, skönhet, inredning och resor samt har den lokala förankring som målgruppen anser är viktig. Målgruppen vill dock även läsa mer om människor med en intressant historia, få lokala evenemangstips och hitta lättlagade recept i tidningen. För att fånga upp en större del av målgruppen bör det därför övervägas att lägga till dessa ämnen i Trend. Av de redan befintliga ämnesområdena är det heminredning och resor som uppskattas mest av målgruppen och dessa bör därför få ett större utrymme i tidningen. Analysen visar också att Trend behöver anpassa både innehållet och utformningen för att inte uppfattas som en reklamtidning.   Det redaktionella innehållet blandas ihop med reklam både på grund av hur texterna är skrivna och på grund av att utformningen av de redaktionella sidorna inte är konsekvent. Ett sätt att skapa större tydlighet kring de olika typerna av innehåll är att strukturera tidskriften enligt en modell med fram- vagn, mitt och bakvagn. Dessa delar bör ha olika slags texter med olika längd, samt en tydlig utform- ning som särskiljer dem från varandra. Layoutmallar och stilmallar är till stor hjälp för att särskilja de olika delarna. Detta är något Trend saknar idag och bör införa. / Folkbladet is a daily newspaper in Norrköping with a strong local touch whose subscribers are mostly men interested in sports. In an attempt to broaden its readership, since 2009 Folkbladet publishes a magazine called Trend which targets women aged 20-50 years. This magazine in the form of a lifestyle magazine for women with a local touch is about fashion, beauty, interior design and travel. This free magazine is published four times a year and is distributed to every household in Norrköping and its surroundings. No target group analysis has been done to identify which content or design the readers would appreciate. Trend also lack a clear structure that could increase recognition and provide guidance through the contents. The objective of this paper is to examine what women aged 20-50 years in Norrköping and its surroun- dings ask of the content and design in a free lifestyle magazine, as well as to find out how well the magazine Trend meets these requirements and the established standards within the magazine industry. Based on this objective the following questions were formulated: What type of content does the target group find desirable in a free lifestyle magazine? What does the audience ask of the design in such a magazine? How well does Trend magazine meet the target group’s requirements and the established standards that exist within the magazine industry? To meet the objective and answer the questions, the current content and design of Trend has been described, combined with a target group survey in which qualitative interviews were conducted with six respondents from the target group: women aged 20-50 years, living in Norrköping and its surroun- dings. The results of the current state description has been compared with the results of the target group survey, as well as with the established standards in the literature on magazine design. The analysis shows that Trend only partially meets both the target group’s requirements and the established standards. The content covers some of the areas demanded by the target group: fashion, beauty, interior design and travel, and it has the local touch that the target group finds important. But the target group would also like to read about people with an interesting story, get information about local events, and find simple recipes in the magazine. To reache a larger share of the target group these topics should be considered as additonal content. Out of the already existing topics, interior design and travel are the ones most appreciated by the target group and should therefore be given more editorial space in the magazine. The analysis also shows that Trend needs to adapt both the content and design so as not to be perceived as entirely advertising. The editorial content is confused with advertising due to the way the texts are written and because the design of the editorial pages are not consistent. One way to create greater clarity about the different types of content is to structure the magazine according to a model with a front, a middle and a back section. These sections should have different types of texts of different lengths, and distinct design that distinguishes them from each other. Layout templates and style sheets are a great help for distinguis- hing the different parts. This is something that Trend currently lack and that should be implemented.

Mycket av den forskning som finns om typografi är gjord för nästan hundra år sen. Sen dess har mycket facklitteratur presenterats i ämnet. I dagens medielandskap är det många tidskrifter som behöver förändring för att hålla sig aktuella. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad det finns för typografiska kriterier vid redaktionell redesign i den svenska tidskriftsbranschen. Syftet uppnåddes genom jämförelse av insamlad data från intervjuer, empiri från facklitteratur och teorier från forskning. Fem semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med representanter från branschen. Analysen ledde till olika slutsatser med olika mycket stöd från forskning och facklitteratur. Språkstöd och valmöjligheter för typsnitt blev generaliserbara kriterier då behovet för olika fonter beskrivs som viktigt av alla parter. Teckengrad ska inte generaliseras såsom facklitteraturen visar, då det ansågs som något relativt inom både forskning och bransch. Negativ text och radlängd visade sig vara typografiska aspekter som branschen valde att inte ta hänsyn till trots tydliga regler i forskning och facklitteratur. Vid val av typografi förhöll sig branschen ofta mer till känsla och ett typsnitts karaktär än till krav på funktionalitet. Författarna kom också fram till att forskning och facklitteratur menar att redesign bör prioriteras, men att detta inte alltid genomfördes då kundens önskemål i slutändan var det som avgjorde vad som skulle göras.