Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning. Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva. Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Döva barns läs- och skrivinlärning påverkas av flera faktorer, grundläggande är dock kunskaper i deras förstaspråk, teckenspråk. Genom teckenspråket har barnen något att koppla det nya språket till. Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod för döva barns läs- och skrivinlärning, gemensamt för de metoder som används är dock att de bygger på ordbilder. Lärarna i studien betonar teckenspråkskunskap, språklig medvetenhet och självförtroende som viktiga komponenter för döva barns läs- och skrivinlärning, dessa komponenter är även centrala i forskning inom området. Lärarnas arbete med döva barns läs- och skrivinlärning ligger i linje med såväl Specialskolans styrdokument som befintlig forskning inom området.

<p>Syftet med studien är att försöka belysa det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning utifrån verksamma lärares beskrivningar och koppla det till aktuell och relevant forskning.</p><p>Studiens bakgrund tar upp definitioner av begreppen döv och teckenspråk, samt styrdokumenten som styr undervisningen av döva elever. Därefter presenteras tidigare forskning inom området döva barns läs- och skrivinlärning. Det pedagogiska arbetet med döva barns läs- och skrivinlärning belyses genom intervjuer med lärare i svenska för döva.</p><p>Dövas förstaspråk är teckenspråk. De flesta eleverna har ingen erfarenhet av svenska innan de börjar skolan. Döva barn har därför ett dubbelt arbete när de börjar skolan; de ska lära sig läsa och skriva samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Döva barns läs- och skrivinlärning påverkas av flera faktorer, grundläggande är dock kunskaper i deras förstaspråk, teckenspråk. Genom teckenspråket har barnen något att koppla det nya språket till.</p><p>Resultatet visar att det inte finns någon enhetlig metod för döva barns läs- och skrivinlärning, gemensamt för de metoder som används är dock att de bygger på ordbilder. Lärarna i studien betonar teckenspråkskunskap, språklig medvetenhet och självförtroende som viktiga komponenter för döva barns läs- och skrivinlärning, dessa komponenter är även centrala i forskning inom området. Lärarnas arbete med döva barns läs- och skrivinlärning ligger i linje med såväl Specialskolans styrdokument som befintlig forskning inom området.</p>

Mycket av den forskning som finns om typografi är gjord för nästan hundra år sen. Sen dess har mycket facklitteratur presenterats i ämnet. I dagens medielandskap är det många tidskrifter som behöver förändring för att hålla sig aktuella. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad det finns för typografiska kriterier vid redaktionell redesign i den svenska tidskriftsbranschen. Syftet uppnåddes genom jämförelse av insamlad data från intervjuer, empiri från facklitteratur och teorier från forskning. Fem semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes med representanter från branschen. Analysen ledde till olika slutsatser med olika mycket stöd från forskning och facklitteratur. Språkstöd och valmöjligheter för typsnitt blev generaliserbara kriterier då behovet för olika fonter beskrivs som viktigt av alla parter. Teckengrad ska inte generaliseras såsom facklitteraturen visar, då det ansågs som något relativt inom både forskning och bransch. Negativ text och radlängd visade sig vara typografiska aspekter som branschen valde att inte ta hänsyn till trots tydliga regler i forskning och facklitteratur. Vid val av typografi förhöll sig branschen ofta mer till känsla och ett typsnitts karaktär än till krav på funktionalitet. Författarna kom också fram till att forskning och facklitteratur menar att redesign bör prioriteras, men att detta inte alltid genomfördes då kundens önskemål i slutändan var det som avgjorde vad som skulle göras.