Problemformulering och syfte: Tidningar har i många år genomgått nedskärningar av både personal och resurser på grund av ekonomiska anledningar som grundar sig i medieutvecklingen. Genom att titta på lokaltidningen Ttela som fall ville vi se om deras nyhetsbilder påverkats av detta och om de förändrats generellt över tid. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av tidningen Ttelas lokala nyhetssidor i första delen av tidningen. Tre intervjuer ingick i undersökning i form av respondentintervjuer, de intervjuade är forskaren Maria Nilsson och två bildansvariga på Ttela. Urvalet av tidning var strategiskt då vi ville undersöka en specifik typ av tidning. Det empiriska materialet är insamlat under april 2007 och april 2014. Materialet från 2007 fanns på mikrofilm och materialet från 2014 fanns att hämta i Ttelas e- tidning. Totalt analyserades 717 nyhetsbilder. Huvudresultat: Nyhetsbilderna i tidningen Ttela har minskat med 38% mellan 2007 och 2014. De typer av nyhetsbilder som är populärast i tidningen är porträtt, genrebild och händelse. Bildernas innehåll under 2007 och 2014 består främst av porträtt. Mycket små förändringar har skett inom Ttelas bildjournalistik gällande deras nyhetsbilder, gällande nyhetsbildernas storlek och upphovsmän har det inte skett några stora förändringar. Den största förändringen var att antalet bilder minskat.

Problemformulering och syfte: Mediebranschen i dag är under förändring bland annat till följd av att tidningar blir allt mer koncernstyrda och ekonomifokuserade. Därmed förändras anställningsformerna på många tidningar från att vara inriktade på spetskompetens till att inriktas mot multikompetens, detta för att spara in pengar på resurser. Denna studie har till syfte att undersöka om det ökande multikompetenskravet har någon påverkan på bildjournalistiken i svenska lokaltidningar. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra svenska lokaltidningar, Barometern, Ystads Allehanda, Nya Wermlands Tidningen och Norran, som valdes genom ett strategiskt urval. Undersökning gjordes genom att mata och räkna bilder i tidningarnas pappersupplaga under fem dagar. Huvudresultat: Trots förändringarna inom journalistbranschen påverkas inte tidningarnas bilsättning eller bildmäng negativt ur ett kvantitativt perspektiv när spetskompetensen byts ut mot multikompetens på redaktionerna. Oavsätt anställningsform på redaktionerna står bildkvantiteten i fokus. De bilder som publiceras i tidningarna visar på hur multijournalisterna i en större utsträckning, än fotograferna, tvingas arbeta mer tidseffektivt för att kunna uppnå de krav som kvarstår trots att medarbetaren gör samma jobb som tidigare utförts av två stycken.

Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppmärksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframgångarna för partiet har media inte kunnat undvika det då nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var inför 2010 års val en del av den svenska mediala arenan med en ständig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den här uppsatsen undersöktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och på vilket sätt partiet gestaltades i en jämförande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta närmare på tre kommuner på olika geografiska områden i landet där stödet för Sverigedemokraterna var högt efter valet 2010. De tre lokaltidningarna på dessa områden är Söderhamn-Kuriren, Borlänge Tidning och Kristianstadsbladet.Vi inledde studien med en kvantitativ innehållsanalys av samtliga artiklar i tidningarna under den aktuella tidsperioden för att räkna förekomsten av artiklar där partierna omnämndes samt var huvudaktörer i. I den kvantitativa studien undersökte vi även på vilket sätt partiet gestaltades i artiklarnas olika delar. Den andra delen av studien utgick från resultatet i den kvantitativa delen och var av kvalitativ karaktär. Där valde vi ut sex artiklar utifrån de mest förekommande gestaltningarna och genomförde en analys av dess delar; rubrik, ingress och brödtext.Resultatet av vår undersökning visade att spelgestaltningen var den mest förekommande gestaltningen av de båda partierna men även att sakgestaltningen var vanligare i rapporteringen av Sverigedemokraterna än av Socialdemokraterna. Samtidigt framställdes Sverigedemokraterna som valets vinnare medan Socialdemokraterna många gånger framställdes som valets förlorare. Resultatet visade även att de gånger Sverigedemokraterna stod med i artiklar som omtalat parti fick de publicitet av negativ karaktär.

Denna studie undersöker medierapporteringen av nedläggningen av Sollefteå BB under tidsperioden Januari 2015 - Juni 2017. Detta genom att undersöka och jämföra pappersupplagan av Sundsvalls Tidning och Tidningen Ångermanland. De konkreta frågorna som ställs artiklarna är “Vem uttalar sig?”, “Är frågan framställd som ett moralisk och/eller materialistisk fråga?”, “ Innehåller artikeln spelgestaltning?”, “Har artikeln en tematisk eller episodisk gestaltning av frågan?”, “Är artikeln narrativ eller saklig?”. Huvudresultat: Det vi kommit fram till genom att studera de valda artiklarna från Tidningen Ångermanland och Sundsvalls Tidning är att de artiklar som publiceras om nedläggningen av Sollefteå BB i respektive tidning skiljer sig stort i mängd. Tidningen Ångermanland skrev 4 gånger så mycket om frågan som Sundsvalls Tidning. Det skiljde sig även hur de valda tidningarna gestaltade frågan. I Sundsvalls Tidningen är frågan oftare gestaltad som ett spel än i Tidningen Ångermanland. Studien visade också att det är vanligare att politiker uttalar sig i Sundsvalls Tidning, medan det i Tidningen Ångermanland.

<p>Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ”Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen?”</p><p>Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar. De allra flesta tror att de själva kommer att prenumerera någon gång i framtiden. Samtidigt visar resultaten att målgruppen spår lokaltidningarna en framtida nergång. Idag är det teven som är det främsta mediet för nyheter. Lokaltidningarna hamnar på en andraplats på samma lista. Får ungdomarna titta tio år in i framtiden tror de fortfarande att det är teven som är det främsta nyhetsmediet. Lokaltidningarna tappar på bekostnad av Internet, men hittas fortfarande på topp-tre.</p><p>Bara en tredjedel av ungdomarna upplever att deras lokaltidning riktar sig till deras åldersgrupp, knappt någon tvivlade på vuxna som målgrupp. När vi bad dem bedöma sina respektive lokaltidningars olika egenskaper var de flesta försiktigt positiva eller likgiltiga. Värmlands tidningar är enligt våra enkätsvar varken snygg eller ful, varken pålitlig eller opålitlig, och så vidare…</p><p>Resultatet ger en aning om att lokaltidningarna står inför, om inte sin död, så åtminstone en stor utmaning.</p> / <p>This thesis was written in co-operation with the newspaper publicist organization ”Tidningen I skolan” and is based on a quantitative survey. The object of this thesis is to try to answer “What are the youth’s attitudes towards local newspapers in Värmland?” The survey asked questions about background, media habits, and expectations regarding the future. The population was limited to high school-students and the survey was handed out and collected during one visit to each of the classes.</p><p>Generally speaking, the respondents have a rather positive image of their local newspapers. A majority of them believe they’ll subscribe sometime in the future. At the same time, however, they predict a coming downturn for local newspapers. Presently, television is the number one source for news for our surveyed population, with local papers second. Asked to predict their own consumption ten years from now, internet-based news will have pushed print media down to third. But television is still on top.</p><p>Only a third of our respondents feel that their local paper caters to their own demographic, while hardly anyone doubted that grown-ups were a target group. When we asked them to appraise their local paper’s different characteristics, most were either cautiously positive or indifferent. The local newspapers in Värmland are, according to the answers we saw, neither good or bad looking, neither reliable or unreliable, and so on… The results hint at what is facing the local papers. If not their own demise, then at the very least a difficult challenge.</p>

Denna uppsats är gjord på uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas på en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara på den övergripande frågan ”Vilka attityder har värmländska ungdomar till lokaltidningen?” Enkäten ställde frågor om bakgrund, medievanor, och respondentens förväntningar på framtiden. Målgruppen avgränsades till gymnasieelever, och enkäten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De värmländska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar. De allra flesta tror att de själva kommer att prenumerera någon gång i framtiden. Samtidigt visar resultaten att målgruppen spår lokaltidningarna en framtida nergång. Idag är det teven som är det främsta mediet för nyheter. Lokaltidningarna hamnar på en andraplats på samma lista. Får ungdomarna titta tio år in i framtiden tror de fortfarande att det är teven som är det främsta nyhetsmediet. Lokaltidningarna tappar på bekostnad av Internet, men hittas fortfarande på topp-tre. Bara en tredjedel av ungdomarna upplever att deras lokaltidning riktar sig till deras åldersgrupp, knappt någon tvivlade på vuxna som målgrupp. När vi bad dem bedöma sina respektive lokaltidningars olika egenskaper var de flesta försiktigt positiva eller likgiltiga. Värmlands tidningar är enligt våra enkätsvar varken snygg eller ful, varken pålitlig eller opålitlig, och så vidare… Resultatet ger en aning om att lokaltidningarna står inför, om inte sin död, så åtminstone en stor utmaning. / This thesis was written in co-operation with the newspaper publicist organization ”Tidningen I skolan” and is based on a quantitative survey. The object of this thesis is to try to answer “What are the youth’s attitudes towards local newspapers in Värmland?” The survey asked questions about background, media habits, and expectations regarding the future. The population was limited to high school-students and the survey was handed out and collected during one visit to each of the classes. Generally speaking, the respondents have a rather positive image of their local newspapers. A majority of them believe they’ll subscribe sometime in the future. At the same time, however, they predict a coming downturn for local newspapers. Presently, television is the number one source for news for our surveyed population, with local papers second. Asked to predict their own consumption ten years from now, internet-based news will have pushed print media down to third. But television is still on top. Only a third of our respondents feel that their local paper caters to their own demographic, while hardly anyone doubted that grown-ups were a target group. When we asked them to appraise their local paper’s different characteristics, most were either cautiously positive or indifferent. The local newspapers in Värmland are, according to the answers we saw, neither good or bad looking, neither reliable or unreliable, and so on… The results hint at what is facing the local papers. If not their own demise, then at the very least a difficult challenge.

I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som är textreklam samt hur det har förändrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda på det har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys. Tidningarna som är med i studien är Bohusläningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat på vecka 40 år 1996 och 2011 och jämfört resultaten med varandra. Totalt är 663 texter med i studien. Resultatet visar att mellan nio och 22 procent av det lokala redaktionella materialet i tidningarna utgjordes av textreklam 1996, och mellan två och 16 procent 2011. Textreklamen har ökat i två av de undersökta tidningarna, Bohusläningen och Östersunds-Posten men minskat i Södermanlands Nyheter. Den ökande kommersialiseringen gör att nyheterna ska gå snabbt att producera och kosta lite pengar. Det har gjort att journalisternas arbetsvillkor på redaktionerna har förändrats, vilket vi i uppsatsen ser som en möjlig orsak till mängden textreklam i de lokala tidningarna. Dagordningsteorin tas upp för att förklara mediernas makt över läsarna. Även teorier om marknadsdriven journalistik diskuteras. I uppsatsen diskuteras även Pressens textreklamkommitté, som fanns fram till 2005 då den lades ned av olika anledningar, och behovet av en granskning av textreklam idag.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av. Trend saknar dessutom en tydlig struktur som skulle kunna ge ökad igenkänning och en röd tråd genom innehållet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad kvinnor i åldern 20 - 50 år i Norrköping med omnejd ställer för krav på innehållet och formen i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin, samt att ta reda på hur väl magasinet Trend uppfyller dessa krav och de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vilken typ av innehåll tycker målgruppen är önskvärd i en gratistidning i form av ett livsstilsmagasin? Vilka krav ställer målgruppen på utformningen av ett sådant magasin? Hur väl lever magasinet Trend upp till målgruppens krav samt till de vedertagna normer som finns inom tidskriftsbranschen? För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har en nulägesbeskrivning av Trends innehåll och utformning utförts, i kombination med en målgruppsundersökning, där kvalitativa djupintervjuer har genomförts med sex respondenter ur målgruppen: kvinnor i åldern 20-50 år, bosatta i Norrköping med omnejd. Resultaten av nulägesbeskrivningen har sedan stämts av mot resultaten av målgruppsunder- sökningen, samt mot de vedertagna normerna i litteratur om tidskriftsdesign. Analysen visar att Trend endast till viss del uppfyller både målgruppens krav och vedertagna normer. Innehållet täcker delvis de områden målgruppen efterfrågar: mode, skönhet, inredning och resor samt har den lokala förankring som målgruppen anser är viktig. Målgruppen vill dock även läsa mer om människor med en intressant historia, få lokala evenemangstips och hitta lättlagade recept i tidningen. För att fånga upp en större del av målgruppen bör det därför övervägas att lägga till dessa ämnen i Trend. Av de redan befintliga ämnesområdena är det heminredning och resor som uppskattas mest av målgruppen och dessa bör därför få ett större utrymme i tidningen. Analysen visar också att Trend behöver anpassa både innehållet och utformningen för att inte uppfattas som en reklamtidning.   Det redaktionella innehållet blandas ihop med reklam både på grund av hur texterna är skrivna och på grund av att utformningen av de redaktionella sidorna inte är konsekvent. Ett sätt att skapa större tydlighet kring de olika typerna av innehåll är att strukturera tidskriften enligt en modell med fram- vagn, mitt och bakvagn. Dessa delar bör ha olika slags texter med olika längd, samt en tydlig utform- ning som särskiljer dem från varandra. Layoutmallar och stilmallar är till stor hjälp för att särskilja de olika delarna. Detta är något Trend saknar idag och bör införa. / Folkbladet is a daily newspaper in Norrköping with a strong local touch whose subscribers are mostly men interested in sports. In an attempt to broaden its readership, since 2009 Folkbladet publishes a magazine called Trend which targets women aged 20-50 years. This magazine in the form of a lifestyle magazine for women with a local touch is about fashion, beauty, interior design and travel. This free magazine is published four times a year and is distributed to every household in Norrköping and its surroundings. No target group analysis has been done to identify which content or design the readers would appreciate. Trend also lack a clear structure that could increase recognition and provide guidance through the contents. The objective of this paper is to examine what women aged 20-50 years in Norrköping and its surroun- dings ask of the content and design in a free lifestyle magazine, as well as to find out how well the magazine Trend meets these requirements and the established standards within the magazine industry. Based on this objective the following questions were formulated: What type of content does the target group find desirable in a free lifestyle magazine? What does the audience ask of the design in such a magazine? How well does Trend magazine meet the target group’s requirements and the established standards that exist within the magazine industry? To meet the objective and answer the questions, the current content and design of Trend has been described, combined with a target group survey in which qualitative interviews were conducted with six respondents from the target group: women aged 20-50 years, living in Norrköping and its surroun- dings. The results of the current state description has been compared with the results of the target group survey, as well as with the established standards in the literature on magazine design. The analysis shows that Trend only partially meets both the target group’s requirements and the established standards. The content covers some of the areas demanded by the target group: fashion, beauty, interior design and travel, and it has the local touch that the target group finds important. But the target group would also like to read about people with an interesting story, get information about local events, and find simple recipes in the magazine. To reache a larger share of the target group these topics should be considered as additonal content. Out of the already existing topics, interior design and travel are the ones most appreciated by the target group and should therefore be given more editorial space in the magazine. The analysis also shows that Trend needs to adapt both the content and design so as not to be perceived as entirely advertising. The editorial content is confused with advertising due to the way the texts are written and because the design of the editorial pages are not consistent. One way to create greater clarity about the different types of content is to structure the magazine according to a model with a front, a middle and a back section. These sections should have different types of texts of different lengths, and distinct design that distinguishes them from each other. Layout templates and style sheets are a great help for distinguis- hing the different parts. This is something that Trend currently lack and that should be implemented.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.

More than 800 000 people take their own lives every year, this effects over five million people – family, friends and acquaintances. To report about this requires knowledge and careful consideration about how and what to write, therefore it is crucial to understand how journalists and news chiefs talk and think about their suicide reporting. And why they do or do not report about suicide. Therefore, four journalists and two news chiefs from two different newspapers have discussed 15 questions about their suicide reporting in group interviews at each editorial office. During these interviews it became clear that journalists and news chiefs discuss suicide reporting more often when a suicide actually happens, but seldom otherwise. This behaviour is more or less explainable in terms of social responsibility theory, news valuation theory and the theory of professionalism. Some conclusions drawn from this was that research in this area must continue and that media theories are insufficient when it comes to suicide reporting.