Studiens huvudsakliga frågeställning är hur dagens modejournalistik förhåller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts på 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina från år 2010. Samt alla modeartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gått igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern från år 1925 för att få ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har också gjort ett nedslag år 1988 där vi har granskat de tre modetidningarna Damernas Värld, ELLE och Femina för att få en överblick av modejournalistiken det året. För vår överblick av 1988 års tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna. En samtalsintervju har gjorts med ordförande i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. En enkät om förväntningar på yrket som modejournalist har även besvarats av yrkesverksamma modejournalister i Sverige. Denna enkät har använts för att få kommentarer och reflektioner över yrket från yrkespersoner i dagens läge. Studien visar att modejournalistiken delvis har förändrats i sin rapportering om mode och trender. I de äldre tidningarna från 1925 handlade modet om att beskriva tyger, garn, mönster och den praktiska delen av att sy upp egna kläder. Modejournalistiken hade annan struktur 1988 än vad den har idag med fler detaljer och bredare och mer förklarande rapportering, även i sina modeuppslag. Till viss del visar resultatet för undersökningen tendenser för att modejournalistiken 2010 är mer konsumtionsinriktad och gränsar till textreklam utifrån Spelreglerna för press- och yrkesetik. Analysen visar även att dagens modejournalistik inte alltid belyser vem som är avsändare i deras rapportering om trender och att sammanblandning sker emellanåt av redaktionellt material och reklambudskap.

Annonsintäkterna har gått ner för dagspressen, journalistiken ska vara billigare att producera och journalisterna får allt mer jobb på sina bord (SOU 2016:80, s. 115 och 170). 2005 lades Pressens Textreklamskommitté ned och i och med den nedläggningen finns det inte längre något organ som kontrollerar hur mycket textreklam det skrivs i tidningar (Gustafsson, 2005:91). Syftet med vår undersökning att se hur det ser ut med textreklam och om det har ökat i den lokala nyhetsrapporteringen i Sundsvalls Tidning och Hallandsposten. Vi vill också se om det finns någon förändring över tid och jämföra de två tidningarna med varandra. Tidigare forskning som vi har utgått från är i huvudsak John H McManus som forskat inom marknadsdriven journalistik, Robert Picard som forskat om hur medierna ska upprätthålla sin kvalité och Gunnar Nygren om den förändrade yrkesrollen för journalister. För att undersöka detta har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat artiklar från tio dagar 2010 och 2016 från respektive tidning. Totalt blev det 516 artiklar. Vårt resultat visade att textreklam har ökat i både Hallandsposten och Sundsvalls Tidning sedan 2010. Trots att det var färre artiklar i Sundsvalls Tidning var det mer vanligt med textreklam i artiklarna där. I Sundsvalls Tidning var det också vanligare att journalisten själv marknadsförde det artikeln handlade om.

Denna uppsats undersöker den etiska vardagen på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprättade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebär bland annat att undvika textreklam, sponsring och ”otillbörligt gynnande av enskilt företag”. Kommersialiseringen av samhället påverkar dock innehållet i tidningarna och därmed journalisternas arbete. Vi utförde kvalitativa intervjuer med elva journalister och redaktörer på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor i Stockholm. Intervjuerna hade en gemensam intervjuguide som bas. Tidningsmedarbetarna gav exempel på den etiska diskussionen i deras arbetsvardag, med fokus på pressmeddelanden, gratisprylar och textreklam. Genom våra intervjuer kom vi fram till att journalisterna har svårt att förhålla sig till vad de kallar för ”livsstilsjournalistik”, den typen av lättare förströelse de ska erbjuda läsarna. Genomgående nämns ”journalistiska metoder och bearbetning” som förhållningssätt.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. Inbäddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i själva verket är en annons. Denna typ kallas för ”advertorial”. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material. Det kan vara en produkt som lyfts fram men som inte är en annons i den bemärkelsen att företaget har betalat för uppmärksamheten. Syftet med den här studien är att se hur olika kategorier av läsare reagerar på advertorials och smygreklam samt hur det påverkar trovärdigheten för dagstidning och magasin. Metod och material: Vi valde ut tio exempel på advertorials och smygreklam från svenska magasin och dagstidningar. Som metod använde vi oss av fokusgrupper eftersom vi ville undersöka om läsare med olika bakgrund uppfattar smygreklam och advertorials i magasin och dagspress olika. Därför valde vi att ha en grupp med utbildade yrkesverksamma journalister, en grupp med lågutbildade personer och en grupp med högutbildade personer. Förutom fokusgrupperna gjorde vi också en kvantitativ innehållsanalys för att kunna beskriva och jämföra de tio exempel på smygreklam och advertorials som vi valde ut. Det vi jämförde var utrymmet i tidningen, antal tecken, om positiva eller negativa sidor av produkten kommer fram och om det finns några jämförbara produkter i exemplet. Huvudresultat: Vi kunde se att de olika läsarkategorierna reagerade olika på smygreklam och advertorials och vi kunde även se skillnader på reaktioner inom grupperna. Journalisterna gillade inte advertorials men upprördes inte heller av dem eftersom de var förstående mot att branschen har förändrats. De lågutbildade som var positivt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett trevligt sätt att annonsera på. De lågutbildade som däremot var negativt inställda till reklam såg advertorials och smygreklam som ett irriterande inslag i tidningar. Bland de högutbildade fanns personer som tilltalades av en del advertorials och smygreklam. Andra högutbildade brydde sig mer om innehållet i dagstidningar och blev irriterade om smygreklam förekom där. De brydde sig inte om advertorials eller smygreklam i magasin så länge de inte drog ned värdet på det redaktionella materialet. Journalisterna tyckte att frekvensen av smygreklam och avsaknad av objektivitet och oberoende i redaktionellt material var avgörande för om trovärdigheten påverkades. I den lågutbildade gruppen fanns de som tyckte att trovärdigheten inte påverkades alls av advertorials och smygreklam. Det fanns också de som tyckte att trovärdigheten påverkades när tidningarna hade ett annonssamarbete med ett företag. I den högutbildade gruppen tyckte några att advertorials och smygreklam i tidningar inte påverkar trovärdigheten. Andra högutbildade såg på saken på samma sätt som journalistgruppen.

I följande C-uppsats undersöker vi fenomenet textreklam och hur det uppenbarar sig i Aftonbladets bilagor. Tyngdpunkten ligger på att undersöka textreklam med Aftonbladets bilagor som fallstudie. Samtliga bilagor vi valt att undersöka ligger som digitalt format på Aftonbladets webb aftonbladet.se. De bilagor vi undersöker är Härligt Hemma, Teknik, Resa och Motor. I vår uppsats har vi använt oss utav tre metoder för att på ett så pass grundligt sätt som möjligt undersöka textreklam. Vi har börjat med att genomföra en kvantitativ innehållsanalys där vi, på Aftonbladets webb, undersöker förekomsten av tendenser till textreklam i de ovan nämnda bilagorna. Vi undersökte 131 artiklar som låg under våra valda bilagor på Aftonbladets webb. Vi valde sedan att genomföra en enkätundersökning bland en blandad, men relevant, undersökningsgrupp där 41 personer som läser Aftonbladet och dess bilagor fick svara på frågor om textreklam i bilagorna och om journalister. För att fördjupa och sätta enkäten i perspektiv valde vi att intervjua två journalister från Aftonbladet samt en jurist från Journalistförbundet. Alla tre insatta och väl bekanta med fenomenet textreklam. Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk som innefattar teori om objektivitet, gestaltning och professionalisering samt de-professionalisering. Sammanfattningsvis kommer vår undersökning visa att det finns hög tendens till textreklam i Aftonbladets bilagor men att det i mångt och mycket är en tolkningsfråga. Våra intervjupersoner anser inte namngivna produkter eller företag vara textreklam så länge det sker på redaktionella premisser. De menar även att företag inte har någon talan i hur de väljer att skriva om deras produkter samt att det inte ses som textreklam om det gynnar läsaren. Vår enkätundersökning visar att läsare är skeptiska till hur objektiv bilagejournalistik egentligen är och frågar sig om det handlar om ett genuint informerande eller om journalister får betalt för att skriva om produkter och företag.

Detta är en kandidatuppsats i journalistik som har för avsikt att undersöka journalisters och native-producenters syn på native advertising. Native advertising är reklam som efterliknar det redaktionella materialet för att smälta in på plattformen. Frågeställningarna är följande:  Vad är bra respektive dålig native advertising enligt respondenterna? Hur påverkar native advertsing muren mellan den redaktionella och den kommersiella sidan? Hur ser framtiden ut för native advertising enligt respondenterna?  Syftet med studien är att undersöka hur inställningen till native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter för att på det sättet bidra med en ny infallsvinkel till diskussionerna om annonsformen. Förhoppningen är att det tack vare denna studie i framtiden blir enklare att jämföra den redaktionella och den kommersiella sidans syn på annonsformen.  Metoden som använts i uppsatsen är kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer. Fyra journalister och fyra native-producenter har intervjuats.  Resultatet visar att synen på native advertising skiljer sig mellan journalister och native-producenter, men inte lika mycket som jag förväntat mig. Det finns emellertid en mer positiv syn på annonsformen hos native-producenterna än hos journalisterna. Både journalisterna och native-producenterna menar att native advertising kan vara en inkomstkälla och bidra med meningsskapande kommunikation om det används på rätt sätt, men kan också vara förödande för mediebranschen om annonserna inte är tydligt märkta vilket skadar både mediernas och annonsörernas förtroende. Native advertising ses heller inte som en räddning för mediernas ekonomi.

No description available.

This study examines three commercially driven swedish news organizations that cover consumer electronics in some way. These are: MacWorld, Dagens Industri and Ny Teknik. The aim of this study is to analyze the policies and ethical guidelines regarding consumer electronics of each news organization and see how these translate to the finished articles. This study also aims to examine if the articles from each news organization can be interpreted as native advertising and/or adverising for the product. To achieve this, qualitative interviews have been conducted with representatives from each news organization, about their guidelines and general attitudes regarding consumer electronics. Furthermore, a qualitative content analysis of 13 articles in total has been conducted. To limit this study, one product has been chosen as the analysis object. This product is the Apple Watch and all the analyzed articles has a focus on the product. The results show that the policies and ethical guidelines about consumer electronics where very similiar between the three news organizations. All three were strongly against native advertising and any other form of favouritism. They emphazied that their credibilty towards their audience was the most important thing and that their focus were on what was important and interesting for the audience, not financial gain. However, the representatives, did say that they experienced their reporting about consumer electronics as difficult, and descibed it as a balancing act. The content analysis show that all of the articles about the Apple Watch had similarities to native advertisning and regular advertising for the product, and that they could be interpreted as such. There was a discrepancy between the policies and the actual articles. The interviews painted a picture of the ideal and morally correct way of reporting about consumer electronics. The articles on the other hand did not always live up to these standards. However, this should not be interpreted as if the media organizations were immoral and lied about their use of native advertising. Yet, this study illustrates the difficulty in reporting about consumer electronics without it being interpreted as advertising, and supports previous calls for revised guidelines and definitions about what is and what is not considered native adverising.

I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som är textreklam samt hur det har förändrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda på det har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys. Tidningarna som är med i studien är Bohusläningen, Södermanlands Nyheter och Östersunds-Posten. Vi har tittat på vecka 40 år 1996 och 2011 och jämfört resultaten med varandra. Totalt är 663 texter med i studien. Resultatet visar att mellan nio och 22 procent av det lokala redaktionella materialet i tidningarna utgjordes av textreklam 1996, och mellan två och 16 procent 2011. Textreklamen har ökat i två av de undersökta tidningarna, Bohusläningen och Östersunds-Posten men minskat i Södermanlands Nyheter. Den ökande kommersialiseringen gör att nyheterna ska gå snabbt att producera och kosta lite pengar. Det har gjort att journalisternas arbetsvillkor på redaktionerna har förändrats, vilket vi i uppsatsen ser som en möjlig orsak till mängden textreklam i de lokala tidningarna. Dagordningsteorin tas upp för att förklara mediernas makt över läsarna. Även teorier om marknadsdriven journalistik diskuteras. I uppsatsen diskuteras även Pressens textreklamkommitté, som fanns fram till 2005 då den lades ned av olika anledningar, och behovet av en granskning av textreklam idag.

Den här uppsatsen jämför PR-genomslaget av två lanseringskampanjer i tolv dagstidningar. Lanseringskampanjerna gäller de två mobiltelefonerna, Xperia x10 och Iphone 4. PR-genomslaget undersöks dels genom exponering av varumärken, dels genom antal publicerade artiklar. Av antalet publicerade artiklar undersöks också hur stor del av artiklarna som kan ses som textreklam. De tolv tidningarna är indelade i olika tidningstyper: morgontidningar, kvällstidningar och gratistidningar. För att undersöka PR-genomslaget och förekomsten av textreklam har jag genomfört en kvantitativ innehållsanalys av 98 artiklar. Analysen består av tabeller, textutdrag och tolkningar av dessa. Resultatet visar att morgontidningar i storstadsområden är de tidningar som sammanlagt har publicerat flest artiklar om mobiltelefonerna och skrivit mest textreklam. Många artiklar har bara en källa och den största huvudkällan är reportrar. Genomslaget för lanseringskampanjen av Iphone 4 var betydligt större än för Xperia x10. Av de 22 artiklar som kan kategoriseras som textreklam handlar alla utom en om Iphone.