I denna uppsats har vi valt att undersöka om den landsortsbaserade dagstidningen Östgöta Correspondenten visar upp ett nazistiskt förhållningssätt åren 1933 och 1938 vad gäller rapportering och om det återfinns eventuella ställningstaganden i denna rapportering, samt om det förekommer en skillnad mellan dessa årtal. I uppsatsen har vi sökt svara på hur Östgöta Correspondentens rapportering om Nazityskland såg ut, vilka källor tidningen använde och hur källkritisk tidningen var till dessa. Vidare har vi sökt svara på hur eventuella nazistiska tendenser i Östgöta Correspondenten såg ut och hur de har utvecklats under undersökta årtal. Vi har även undersökt om tidningens tolkningsramar präglats av en nazistisk agenda samt hur självständig tidningen varit mot nazistisk propaganda. Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorin om framing. Vi har undersökt 202 texter och har här gjort ett urval på 84 texter, som vi anser representera övrigt undersökt material. Vi har gjort en kvalitativ analys på materialet. Resultatet pekar på att Östgöta Correspondenten år 1933 och främst 1938 visar upp sympatier till Nazityskland i sin rapportering, att tidningen år 1938 genomgående präglas av en nazistisk agenda samt att tidningen är okritisk i sitt användande av nazistisk propaganda, som tidvis används som källa. Slutsatsen är därför att Östgöta Correspondenten under undersökta år visar upp tydliga nazistiska tendenser och att detta utvecklats till att bli än mer påtagliga år 1938.

Upplagesiffrorna för den tryckta dagstidningen har minskat under flera år. I Sverige är det ett stort problem då prenumerationen av den tryckta dagstidningen fortfarande är tidningsföretagens största inkomstkälla. Detta gör att det är av stor vikt för tidningsföretagen att hitta ett sätt att behålla dessa kunder. I denna studie har det undersökts om utformningen av en bilaga kan bidra till att prenumeranterna blir mer lojala. Studien har utförts i sammanbete med Östgöta Correspondenten och dess helgbilaga Paus Weekend. För att svara på syftet delades studien upp i två delproblem: vad har Östgöta Correspondentens nuvarande prenumeranter för attityder till Paus Weekend och huvudtidningen samt om det finns andra liknande bliagor som uppnått ökad kundlojalitet.

More than 800 000 people take their own lives every year, this effects over five million people – family, friends and acquaintances. To report about this requires knowledge and careful consideration about how and what to write, therefore it is crucial to understand how journalists and news chiefs talk and think about their suicide reporting. And why they do or do not report about suicide. Therefore, four journalists and two news chiefs from two different newspapers have discussed 15 questions about their suicide reporting in group interviews at each editorial office. During these interviews it became clear that journalists and news chiefs discuss suicide reporting more often when a suicide actually happens, but seldom otherwise. This behaviour is more or less explainable in terms of social responsibility theory, news valuation theory and the theory of professionalism. Some conclusions drawn from this was that research in this area must continue and that media theories are insufficient when it comes to suicide reporting.