Problemformulering och syfte: Mediebranschen i dag är under förändring bland annat till följd av att tidningar blir allt mer koncernstyrda och ekonomifokuserade. Därmed förändras anställningsformerna på många tidningar från att vara inriktade på spetskompetens till att inriktas mot multikompetens, detta för att spara in pengar på resurser. Denna studie har till syfte att undersöka om det ökande multikompetenskravet har någon påverkan på bildjournalistiken i svenska lokaltidningar. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra svenska lokaltidningar, Barometern, Ystads Allehanda, Nya Wermlands Tidningen och Norran, som valdes genom ett strategiskt urval. Undersökning gjordes genom att mata och räkna bilder i tidningarnas pappersupplaga under fem dagar. Huvudresultat: Trots förändringarna inom journalistbranschen påverkas inte tidningarnas bilsättning eller bildmäng negativt ur ett kvantitativt perspektiv när spetskompetensen byts ut mot multikompetens på redaktionerna. Oavsätt anställningsform på redaktionerna står bildkvantiteten i fokus. De bilder som publiceras i tidningarna visar på hur multijournalisterna i en större utsträckning, än fotograferna, tvingas arbeta mer tidseffektivt för att kunna uppnå de krav som kvarstår trots att medarbetaren gör samma jobb som tidigare utförts av två stycken.

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmässigt använder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet på multikompetens kan gå ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa två teman: kravet på multikompetens, och användandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter på SVT och SR, samt hur dessa två teman påverkar arbetsrutiner, nyhetsvärdering och källkritik. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter på SVT och SR har vi kommit fram till att kravet på multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förväntas öka även i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskärningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna. Det råder ingen tydlig samstämmighet bland utrikeskorrespondenterna i frågan om hur de ställer sig till användandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan från arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men än saknar de rutiner och metoder för att kunna använda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De är också försiktiga med att uttrycka kontroversiella åsikter i sociala medier. Personliga intressen påverkar de tillfrågade korrespondenternas nyhetsvärderingen mer än vad sociala medier gör. De tillfrågade korrespondenterna upplever en förändring av yrkesrollen, med ökade krav på multikompetens, något de är skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det. Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent.

Uppsatsen tar upp vad ljudets roll är på en ljusfestival utifrån kreatörer och kompositörers perspektiv med hjälp av djupintervjuer. Uppsatsens teoretiska ramverk är fokuserat på teorier om interaktivt ljud. Ambitionen är att bidra med ny kunskap och fördjupad förståelse som i sin tur kan ligga till grund för vidareutveckling av ljusfestivaler. I fråga om interaktivitet har den teknik som används i augmented reality och metaverse framstått som speciellt intressant. Uppsatsen har två övergripande frågeställningar vilka är: På vilka sätt kan ljudet påverka den personliga upplevelsen av ett audiovisuellt konstverk? Den andra frågan lyder: Vad bidrar ljudet med till den totala upplevelsen av en ljusfestival? Resultatet visar blev att ljudet bidrar till att höja upplevelsen och att placeringen av ljudet hade stor effekt på ljusfestivaler. För att samla in data så har djupintervjuer gjorts med kreatörer inom området för ljusfestivaler. Resultatet visar att ljudet bidrar till att höja upplevelsen och att placeringen av ljudet hade stor effekt på ljusfestivaler. Kreatörer och kompositörer ofta saknar den kompetens som krävs för att utveckla ljusfestivaler, vad som jag i uppsatsen benämner som multikompetens. Det handlar både om hur ljud kan skapas till kreatörens verk och påverkan från omgivande. Resultaten visar att intresset för att använda både ljud och ljus successivt ökar hos visuell kreatörer, audiovisuella kreatörer och kompositörer. Det finns dock de som på senare tid har börjat att skapa ljud eftersom man tycker att det kan bidra till en större upplevelse för betraktaren.

Svenska journalister måste idag ha multikompetens, vilket i sin tur medfört att en person måste arbeta med flera områden som tidigare var uppdelat på flera olika personer. Problematiken i detta är att antalet anställda på dagstidningar minskar, medan trycket på journalistutbildningarna stiger.Denna studie syftar till att undersöka hur journalister upplever att deras arbetsroll förändrats ur ett medietekniskt perspektiv. Den syftar även till att visa vilka digitala kompetenser journalister behöver idag för klara av det ökade kravet från omvärlden, samt för att ha en chans på arbetsmarknaden. Studien ämnar ta del av utbildningsansvarigas samt journalisters personliga upplevelser, samtidigt som den avser att kartlägga krav på digitala kompetenser bland journalister i hela Sverige.Empirin är insamlad från kvalitativa intervjuer med tre journalistutbildningsansvariga samt tre journalister. En enkätundersökning skickades ut till 200 personer från kategorierna reportrar, journalister och redaktörer aktiva på dagstidningar runtom i Sverige. Totalt resulterade den online-baserade webbenkäten i svar från 38 respondenter. Den kvalitativa insamlingen har skett genom intervjuer ansikte mot ansikte och telefonintervjuer.Studiens resultat visar att journalister upplever en stor förändring över tid vad gäller kraven att kunna behärska medieteknik. Det finns också ett tydligt ökat behov av multijournalister. Studien visar även att journalister anser vissa digitala kompetenser vara mer värdefulla än andra i sitt dagliga arbete, som exempelvis kritiskt utvärderade samt sökande och selekterande av information. Resultatet visar också att utöver den modell som Europa Kommissionen presenterat, krävs det idag att journalister kan hantera sociala medier som en digital kompetens. / Newspapers have undergone a major transformation in recent years with changing working conditions for those in the profession of journalism. Swedish journalists must have multi-skills, which means that one person has to work on several areas that which were previously divided among a bigger amount of people. A problem, which is a conclusion from these changing work conditions, is that the number of employees of newspapers is decreasing, while the pressure on journalism programs increases. This means more pressure on the job-seeking individual, so called journalist.This study aims to examine journalist’s feelings on how their job role has changed- from a media technological perspective. It also aims to demonstrate the digital skills journalists need today to cope with the increasing demand from the world and have a chance in the competitive media industry. It intends both to take part in education managers and journalists' personal experiences, but also identify requirements for digital skills among journalists throughout Sweden. The empirical data is collected through qualitative interviews with three journalists’ education managers and with three journalists. Data has also been gathered through a survey send to 200 persons with 38 respondents in the categories of reporters, journalists and editors. The interviews has been done face-to-face and through phone calls.This study’s result shows that journalists are experiencing a big change over time in terms of the requirements to be able to master the media and the ongoing greater need for multi-journalists. The results also show that journalists feel that certain digital skills are more valuable than others in their daily work. For example: Critically evaluating, searching and selection of information. The results have also shown that in addition to the already existing model that the European Commission presents on digital competence, journalists also need competence in managing different social media platforms in different types of perspectives.

Journalistiken har de senaste åren utmanats av digitaliseringen samt samhällsförändringar och industrin går mot en negativ trend. Detta är en fallstudie som undersöker vilka villkor och förutsättningar digitaliseringen ställer på rollen som journalist för att försöka ge ökad förståelse om hur tekniken formar framtidens journalister. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer av journalister och redaktörer inom branschen. Teori hämtades främst från relevant litteratur inom informatik och medieteknik, vilket blev fallstudiens ryggrad. Resultatet av denna studie visar på att digitaliseringen främst ställer krav på multikompetens och flexibilitet för rollen som journalist. Digitaliseringen snarare utmanar organisationens företagskultur och journalistens personliga värderingar och ideal än omformatering av rollen. Studien pekar på att socioteknisk determinism är det som avgör framtiden för rollen som journalist och journalistiken som helhet. Således ges förslag till vidare forskning om hur samhället kan använda sig av digitaliseringen för att enklare hantera vad studien kallar “Generationscykeln”. / Journalism has in recent years been challenged by digitalisation and societal changes and the industry is moving towards a negative trend. This is a case study that examines the terms and conditions digitalisation applies to the role of journalists in order to try to gain a better understanding of how technology shapes the journalists of the future. The survey was conducted through qualitative interviews of journalists and editors in the industry. The theory was mainly derived from relevant literature in informatics and media technology, which became the backbone of the case study. The results of this study shows that digitalisation primarily sets demands on multicompetence and flexibility on the role of a journalist. Digitization challenges the organization's corporate culture and the journalist's personal values ​​and ideals rather than reformatting the role. The study points out that sociotechnical determinism is what determines the future of the role of journalist and journalism as a whole. Thus, suggestions are made for further research on how society can use digitalization to more easily manage what the study calls the "Generation Cycle”.