Det mest sedda sportprogrammet år 2014 var herrarnas final i fotbolls-VM som hade 2,8 miljoner tv-tittare (MMS, 2014). Inte långt därefter, återfinns finalen i herrarnas OS-ishockey, som sågs av 2,3 miljoner tittare (a.a.) Med detta i beaktande kan vi konstatera att sport och framför allt ishockey och fotboll är väldigt populärt i Sverige. Problemet vi ser med nyhetsrapporteringen idag är att det kan upplevas som att medierna i rapporteringen av sport till stor del fokuserar på herrsport och manliga huvudpersoner. Syftet med vår studie är att undersöka hur sporterna ishockey och fotboll, med särskilt fokus på könsskillnader, gestaltades i Sportbladet och Sundsvalls Tidning under 2012/2013. För att svara på vårt syfte och frågeställningar har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys, där vi har undersökt nämnda medier och med hjälp av ett kodschema kodat de analysenheter vi använt oss av, vilket har varit artiklar som handlar om fotboll och ishockey. Resultatet visar på att de undersökta medierna främst rapporterar om män, samt att det rapporterades mer om fotboll än ishockey. Det resultatet också visade var att majoriteten av artiklarna var positivt vinklade.

<p>Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.</p><p>   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.</p><p>   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.</p><p>   Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.</p>

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.    Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.    Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer. För Dagbladet är motsvarande siffra 44 procent.    Båda tidningarna har ökat sin andel nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna sedan 1994 – något som styrker tidigare forskning om att svenska dagstidningar använder allt mer nyhetsbyråmaterial. I Sundsvalls Tidning har andelen nyhetsbyråproducerat material på sportsidorna ökat från 31 procent år 1994 till 47 procent år 2009. I Dagbladet har andelen nyhetsbyråproducerat material ökat från 26 procent år 1994 till 44 procent år 2009.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori: Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material: Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand. Huvudsakligt resultat: Vårt resultat visade att Länssjukhuset främst framställdes genom skandalgestaltning, samt att en negativ vinkel dominerade rapporteringen. En del av denna framställning utgjordes av sjukhusledningen som lyftes fram genom personifiering samt framställdes som inkompetenta. I många fall kritiserades både sjukhusledning och landstingsledning. Medarbetarna framställdes däremot som offer i processen. Vi jämförde våra resultat från artiklarna med intervjuer med två kommunikatörer. Genom intervjuerna framkom det att den direkta påverkan på kommunikatörerna var ganska liten. De ser dock att det finns saker de skulle behöva förändra inför framtiden. De ansåg även att den stora mediala uppmärksamheten kommit som en överraskning.